Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Vid jul blev en av Sveriges a-kassor utsatt för en cyberattack som gjorde att alla a-kassor valde att stänga ner sina system för att utreda läget. Efter en vecka kunde man starta upp verksamheten igen men det medförde att medlemmar fick vänta extra länge på både beslut och pengar. Unionens a-kassa var dessutom pilot för ett nytt ärendehanteringssystem som skulle införas på samtliga a-kassor, vilket medförde ytterligare förseningar.
Enligt inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen var det fem a-kassor där medlemmar fick vänta längre än vanligt förra året. Och Unionens a-kassa låg i topp. Men det är fortfarande en del grus i maskineriet. En av dem som fått erfara de långa väntetiderna i år är Anders Magnusson, som väntade i 12 veckor på beslut om ersättning och vad som gäller vid studier.
– Det är för dåligt. Jag var tvungen att rapportera in varje vecka men de kunde sitta och trycka på svar i flera veckor. Som tur var gällde min ersättning inte så många dagar men jag tänker på dem med knappa marginaler, få personer har en buffert för tre månader, säger han.
Enligt Harald Petersson, som är chef för Unionens a-kassa hör 12 veckor till ovanligheten. Sedan en tid tillbaka ligger väntetiden på ungefär sex veckor i snitt.
– Vi ser fortfarande utvecklingsbehov för det nya systemet och jobbar för att få ner väntetiderna ytterligare. Samtidigt är det en komplicerad försäkring och vissa förseningar kan bero på att vi behöver få in mer material eller att personen fått nej och behöver en ny prövning, säger han.
Målet för Unionens a-kassa är att komma tillbaka på normala väntetiden som tidigare var fyra veckor. Till dess är prioriteringsordningen att de äldsta ansökningarna behandlas först.
Unionens a-kassa har ett tillsynsärende hos IAF som ska följa upp hur det nya it-systemet fungerar.
Källa: IAF:s veckostatistik
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
