Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionens a-kassa anmäld till Arbetsmiljöverket

Chefer utan arbetsmiljökompetens och riskanalyser som lyser med sin frånvaro. Det är några av orsakerna till att två arbetsmiljöombud på Unionens a-kassa har anmält sin arbetsgivare till Arbetsmiljöverket.
Lina Björk Publicerad
Arbetsmiljöverkets logga
Ett arbetsmiljöombud har lämnat in en skrivelse om dålig arbetsmiljö på Unionens a-kassa. TT/ Naina Helén Jåma

Under sommaren lämnades en begäran om 6:6a in till Arbetsmiljöverket från två av arbetsmiljöombuden på Unionens arbetslöshetskassa. Enligt skrivelsen handlade kritiken framför allt om tre områden: bristen på arbetsmiljökunskap hos chefer, riskbedömningar som uteblivit och en organisering av arbetet som lämnat mer att önska. En enkät som gjorts bland de anställda på en av sektionerna lyfte bland annat otydliga rutiner, brist på återkoppling och oklara mål och förväntningar. Även en ökad arbetsbelastning har skapat stress bland medarbetarna.

Nytt IT-system har skapat stress

Enligt Harald Petersson som är kassaföreståndare på Unionens a-kassa har kritiken delvis sin grund i ett nytt ärendehanteringssystem som infördes för några månader sedan. Ett system som förbundets a-kassa är pilot för inför ett införande på samtliga a-kassor.

– Systemet har inledningsvis haft påverkan på vår arbetsmiljö, bland annat via prestandaproblem och att det för med sig ett nytt sätt att arbeta. I vår roll som pilot är det viktigt att ta kritiken på allvar. Vi har en dialog med våra medarbetare och gör ständiga uppföljningar, också tillsammans med Sveriges a-kassor som utvecklar systemet. Flera åtgärder och förbättringar har redan levererats.

Efter att skrivelsen kom in till Arbetsmiljöverket har ledningen och ombuden haft flera möten.

– Vi har kommit överens om en väg framåt och ska bland annat komplettera en del riskanalyser, säger han. Jag känner inte igen kritiken som kommer fram i skrivelsen. Vi utbildas kontinuerligt i arbetsmiljöfrågor och bedriver verksamhet enligt gällande regelverk och rekommendationer, säger han. 

Den 30 augusti kommer Arbetsmiljöverket att göra en inspektion hos Unionens a-kassa.

Vad är 6:6a?

En anställd eller arbetsmiljöombud kan upptäcka att det finns risker i arbetsmiljön eller att arbetsgivaren inte följer regler och lagar om arbetstid. Då gäller i första hand att ta kontakt med arbetsgivaren och be om att problemet rättas till.

Men om problemet kvarstår finns det möjlighet för arbetsmiljöombudet att begära åtgärder från Arbetsmiljöverket, enligt arbetsmiljölagen 6:e kapitlet 6:e paragrafen.

Myndigheten kan då välja att komma på inspektion hos arbetsgivaren och sedan besluta om att tvinga arbetsgivaren att genomföra åtgärder eller exempelvis förbjuda något som inte är tillåtet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält