Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I Sverige finns ingen statlig a-kassa. I stället har vi 24 medlemsorganisationer som betalar ut ersättning till sina försäkringstagare vid arbetslöshet. Här reder Kollega ut fem vanliga frågor om a-kassan.
Nej. A-kassan är en försäkring som du kan få pengar från när du är arbetslös. Fackförbund tecknar kollektivavtal och hjälper dig med frågor i arbetslivet.
Du kan vara med i a-kassan utan att vara med i ett fackförbund och vice versa. För att få den inkomstförsäkring som många fackförbund erbjuder behöver du vara medlem både i en a-kassa och ett fackförbund.
Unionen och Unionens a-kassa är två olika organisationer. Unionens a-kassa är en medlemsorganisation och en ekonomisk förening. Men det finns flera beröringspunkter mellan Unionen och Unionens a-kassa. De har till exempel i stor utsträckning gemensamma medlemmar och samarbetar i flera frågor.
Majoriteten av styrelsen i a-kassan är dessutom förtroendevalda för Unionen. En av styrelseledamöterna sitter i Unionens förbundsstyrelse.
Att många blandar samman facket och kassan kan också ha en historisk förklaring. Fackförbunden var nämligen de som startade a-kassor i slutet av 1800-talet för att hjälpa arbetslösa medlemmar ekonomiskt.
Ja och nej. Olika a-kassor har medlemmar i olika branscher och kräver ofta att du arbetar i en viss bransch eller ett visst yrke för att godkänna dig som medlem.
Det är oftast en fördel att vara medlem i en a-kassa som har koll på den branschen du jobbar i. Du blir dock inte av med ditt medlemskap eller ersättning om du byter bransch utan att byta a-kassa.
Runt 150 kronor i månaden. Avgiften varierar något mellan olika a-kassor. Regler och ersättning är dock densamma, oavsett a-kassa.
Det finns 24 a-kassor i Sverige. Tillsammans har de runt 4 miljoner medlemmar. Akademikernas a-kassa är störst, tätt följd av Unionens. Säljarnas är minst.
Pengarna till a-kassan kommer dels från medlemsavgifter, dels från arbetsgivaravgifter.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
