Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
En cyberattack och ett nytt ärendehanteringssystem gjorde att många medlemmar i Unionens a-kassa fick vänta länge på ersättning förra året. När den genomsnittliga väntetiden uppgick till tio veckor gick Inspektionen för arbetslöshetsersättningen (IAF) in och ställde ultimatumet: få ner handläggningstiderna till fem veckor innan årsskiftet annars kan statsbidraget helt eller delvis dras in.
I december var man nere på fyra veckors väntetid och klarade därmed IAF:s krav. Men får medlemmarna ha tålamod igen. Av alla a-kassor har Unionens den längsta väntetiden – sju veckor i genomsnitt.
Anna, som vill vara anonym, har väntat i över tio veckor på besked om när hon ska få sin ersättning. Trots att allt enligt Unionens handläggare är i sin ordning och hon inte behöver skicka in fler handlingar.
– Jag går snart i personlig konkurs. Hur komplext kan det vara?
Enligt Harald Peterson, kassaföreståndare på Unionens a-kassa, beror de längre väntetiderna främst på ett ökat inflöde av nya ärenden, alltså fler ansöker om ersättning. Även ersättningsperioderna blir längre, då det är svårare att ta sig ut på arbetsmarknaden igen.
Bland annat av den orsaken öppnar Unionens a-kassa ett nytt kontor i Örebro för att avlasta de två andra i Stockholm och Malmö. Introduktionen av nya handläggare är i full gång.
– Vi jobbar långsiktigt och kommer att samarbeta mellan kontoren. Just nu pågår en utbildningsinsats för de nyanställda. På sikt kommer det att minska väntetiden, säger Harald Peterson.
På omdömessajten Trustpilot, har Unionens a-kassa fått betyget 1,2 av 5 (av sammanlagt 103 personer). Under rubriken ” Det värsta jag varit med om” skriver en person att hen väntat över två månader, trots att alla dokument är inskickade. En annan person skriver att ”det är mer lönsamt att panta burkar och be till gud” än att få tag på Unionens a-kassa.
– I relation till det kan jag säga att vi har över 18 000 ersättningstagare per månad. Vi hämtar också mycket kunskap från våra egna medlemsundersökningar som vi genomför regelbundet. Men vi gör allt vad vi kan för att våra medlemmar ska vara nöjda med oss, säger Harald Peterson.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
