Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Dubbla jobb kan ge lägre ersättning
Är du både anställd och driver eget företag? Kombinationen A- och F-skatt riskerar att göra din sjukpenning lägre än du räknar med.
Så många som 400 000 svenskar är både A-skattare och F-skattare. Allt fler varvar olika typer av anställningar som projekt, timanställning och vikariat med egenföretagande. Men reglerna kring hur den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, ska beräknas för så kallade kombinatörer är desamma som 1974.
– Dagens system är uppbyggt för stora företag med anställda. Kombinatörer är ingen prioriterad grupp. Det kan vara svårt att få besked om sin SGI i förväg. En fråga är hur mycket inkomster man kan ha vid sidan om för att det ska räknas in i SGI:n, säger Lars Jagrén, chefsekonom, Unionen.
Den som är egenföretagare tio månader och tar anställning två månader under ett år får bara räkna in månaderna med F-skatt i sin SGI. Tvärtemot vad man skulle kunna tro så är inte den taxerade inkomsten automatiskt samma som den sjukpenninggrundande inkomsten för kombinatörer. Det kan bli en obehaglig överraskning när man ska vara föräldraledig, måste vabba eller blir sjuk.
Reglerna innebär att man antingen måste ha inkomst från anställning sex månader i följd eller årligen återkommande för att få räkna in även den inkomsten som grund för SGI. I det senare fallet måste man antingen kunna visa upp att inkomsten upprepats historiskt eller att den kommer att göra det i framtiden.
Skattningen av SGI-nivån för anställning görs genom att blicka framåt och motsvarande för eget företagande görs genom att man blickar bakåt.
– Från Unionen driver vi frågan att sexmånaders-regeln ska tas bort och att SGI-skattningen även för företagare borde vara framåtsyftande. Arbetsmarknaden förändras. I framtiden blir det fler kombinatörer och trygghetssystemen borde passa även dem, säger Lars Jagrén.
Han betonar att systemet är godtyckligt och efterlyser ett standardiserat regelverk.
– Olika försäkringskassor kan hantera det här på olika sätt. Bedömningen kan bli olika beroende på om man hamnar hos en trevlig handläggare eller hos någon som är grinig eller snål. Det är rättsosäkert. Mitt råd är att man ringer till tre olika handläggare på Försäkringskassan och till Unionen, säger Lars Jagrén.
Eva-Lotta Germundsson, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, håller delvis med om kritiken. Hon berättar att Försäkringskassan är positiv till den utredning som föreslår att inkomstunderlag för socialförsäkringen ska baseras på vad man faktiskt har tjänat.
– Det blir mycket tydligare och enklare att förstå vad jag får. Man tror att det blir mer rättvisande. SGI är ju bara en sanning för till exempel sådana som jag, där man kan multiplicera månadslönen med tolv, säger Eva-Lotta Germundsson.
Systemet är enligt henne förvisso komplicerat men inte rättsosäkert. Hon förklarar att Försäkringskassan har så kallad koncentrerad handläggning av den här typen av ärenden, två specialiserade kontor arbetar med de här frågorna. Egenföretagare har också en egen telefonlinje till Försäkringskassans kundservice.
Lite missvisande kan man tycka att det är att Försäkringskassan på sin egen sajt har följande fråga och korta svar under fliken Vanliga frågor:
”Jag har både en anställning och ett eget företag. Vad kommer min SGI att baseras på?
Svar: Den kommer att baseras på både din lön från anställning och på din inkomst från näringsverksamhet.”
Vad ger du för råd till kombinatörer?
– Jag ger inga råd. Men man ska vara medveten om hur lagstiftningen ser ut, vilka inkomster som får ingå i SGI och hur villkoren ser ut i övrigt. Det är vars och ens ansvar att ta reda på det, säger Eva-Lotta Germundsson.
Så här kan det se ut
Annas SGI baseras på alla inkomster
Anna jobbar som coach med förändringsprocesser inom organisationer. En av hennes större uppdragsgivare har tre år i rad anställt henne en månad vår och höst. Eftersom anställningen är återkommande får hon tillgodoräkna sig även de inkomsterna när hennes SGI bedöms.
Johans alla inkomster räknas inte
Johan är frilansjournalist och vikarierar som redaktör på en tidning under fem månader. Eftersom anställningen understiger sex månader och inte är årligen återkommande får han inte räkna in inkomsterna från anställningen i sin SGI.
Frida får full pott
Frida är IT-konsult och får under sju månader en projektanställning hos en av sina uppdragsgivare. Eftersom anställningen varar längre än sex månader får hon räkna in även den inkomsten i sin SGI.
TEXT: CAJSA HÖGBERG
Så fastställs SGI
- För den som har en enskild firma som startats mindre än två år tidigare baseras SGI på vad en anställd med liknande arbetsuppgifter, utbildning och yrke tjänar – så kallad jämförelseinkomst. Om den som startar eget företag tidigare har haft likande arbetsuppgifter kan Försäkringskassan ta ledning av de inkomsterna vid bestämmande av vad som motsvarar jämförelselön.
- För den som startar aktiebolag gäller inte tvåårsregeln ovan – då baseras SGI på den lön du tar ut i bolaget.
- Försäkringskassan utreder SGI-nivån och lägger samman inkomst av egen verksamhet med inkomst från anställning. Inkomst från arbetet får dock endast räknas in om anställningen varar minst sex månader i följd eller är återkommande från år till år.
- SGI-beräkning för inkomst av tjänst är i princip framåtblick-ande, men för näringsverksamhet utreder Försäkringskassan hur inkomsterna har utvecklats de senaste åren för att kunna uppskatta den framtida inkomsten.
- Om lönen från en tillfällig anställning är högre än den SGI man vanligen har så höjs inte SGI:n, eftersom inkomsten är just tillfällig.
Ring för mer information
- Företagslinjen, Unionen, 020-743 743.
- Försäkringskassan, 0771-17 90 90 (säg i talsvaret att du är företagare).
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hårdare sjukregler stoppas – av Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna säger nej till att återinföra hårdare regler i sjukförsäkringen, rapporterar tidningen Arbetet. Skrotningen ingår som en del i budgetförhandlingarna, enligt SD.
En utredare föreslog före sommaren att regeringen bör återinföra en hårdare sjukförsäkring. Stridspunkten har varit idén om en bortre gräns efter 180 dagar. Då skulle, enligt förslaget, det den sjukes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden (mot ”normalt förekommande arbete”). Tar den sjuke inte ett sådant jobb skulle hen utförsäkras.
De nuvarande reglerna, som nu blir kvar, innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Ingen förändring i sjukförsäkringen
Men enligt SD blir det ingen förändring:
– Det kommer inte lyftas på agendan fler gånger utan vi är överens om att det är ingenting som vi ska gå fram med, säger Linda Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare till tidningen Arbetet.
Många har opponerat sig mot regeringens utredning av sjukförsäkringen som kom i våras. Inte minst facken. Förslaget kommer att ”kasta ut sjuka i arbete”, sa Unionens ordförande Peter Hellberg till Kollega i juni.
”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”
Ett sätt att få fler tillbaka i jobb – eller sämre möjligheter till rehabilitering? Meningarna är delade om förslagen till en striktare sjukförsäkring. Unionens ordförande Peter Hellberg är starkt kritisk till att regeringen kan komma att återinföra tuffare regler.
När du varit sjuk i 180 dagar räcker det inte att du är för sjuk för att klara ditt gamla jobb för att få fortsatt sjukpenning. Du måste vara för sjuk för att klara något jobb alls. Så såg en omdebatterad regel i sjukförsäkringen ut för några år sedan. Det fick orimliga konsekvenser, ansåg den rödgröna regeringen och mjukade upp regelverket.
Nu vill nuvarande regerings utredare skrota lättnaderna och återgå till hårdare regler. Det har väckt reaktioner.
– Vi är oroliga att det här kommer att innebära att personer inte kommer att hinna fullfölja sin rehabilitering och kastas ut i arbetssökande när de fortfarande är sjuka, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.
Matchas mot din egen yrkesgrupp
De nuvarande reglerna innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Den rödgröna regeringen gav för två år sedan en utredare i uppdrag att utvärdera hur förändringarna i sjukförsäkringens regelverk hade påverkat hur sjuka personer fullföljt sin rehabilitering och kommit tillbaka i arbete.
Efter regeringsskiftet ändrades utredningens direktiv och en ny utredare tillsattes. Den nya utredaren kom fram till att personer stannar längre i sjukskrivning och att sjukförsäkringen dessutom har blivit betydligt dyrare.
– En sjukförsäkring ska vara en buffert i det akuta läget och en hjälp att komma tillbaka i arbete på sikt. Syftet med lättnaderna var att personer skulle få tid till rehabilitering och komma tillbaka till sitt ordinarie jobb, så att siffrorna visar att de kunnat vara sjukskrivna längre är inte förvånade utan förväntat, säger Peter Hellberg.
Samhällskostnaderna blir större
Han menar att försäkringen visserligen har blivit dyrare de senaste åren, men att samhällskostnaderna för att gå tillbaka till de gamla reglerna blir större.
– Att en anställd får tid på sig att bli frisk tjänar personen, arbetsgivaren och samhället på.
Finns det en inlåsningseffekt i försäkringen då personer fortsätter att vara sjukskrivna?
– Jo, det kan det göra om parterna inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Du som anställd måste göra din del, arbetsgivaren och Försäkringskassan måste göra sitt. En positiv sak i utredningen är att man pekar på att det krävs bättre förutsättningar för rehabilitering. Det står vi bakom till hundra procent.
Den 2 april lämnade utredaren de nya förslagen till regeringen. De ska nu ut på remiss och exempelvis TCO, tjänstemännens centralorganisation, där Unionen ingår, ska tycka till om utredningen.
Att få människor tillbaka i jobb efter en sjukskrivning är en nyckelfråga, anser Peter Hellberg. Men det kommer inte att ske genom hårdare regler.
– En fungerande sjukförsäkring ska vara i samklang med ett gott arbetsmiljöarbete. Alla kan bli sjuka och då måste vi kunna lita på att vi får tid till rehabilitering.
Sjukförsäkring – det här gäller nu
Det är möjligt att få fortsatt sjukpenning efter dag 180 om övervägande skäl talar för att du kan återgå i arbete hos din arbetsgivare. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Sjukförsäkring – det här vill utredaren förändra
Efter 180 dagar ska det inte längre räcka att vara för sjuk för att klara av sitt vanliga arbete. Din arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden och om det finns jobb som du borde klara av ska sjukpenningen dras in. Försäkringskassan ska inte precisera inom vilken yrkesgrupp den sjukskrivne har arbetsförmåga, det räcker att hänvisa till ”normalt förekommande arbete”.
Utredningens förslag (som är fler än ovan) är nu ute på remiss och instanserna har till och med 1 juli på sig att svara.
