Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler startar eget

Egenföretagare är den grupp som ökar mest bland Unionens medlemmar. Och allt fler tjänstemän startar eget när de blir uppsagda från en anställning. Bland kvinnor som haft kontakt med Trygghetsrådet är siffran rekordhög.
Linnea Andersson Publicerad
FREDRIK SANDBERG / TT
Det blir vanligare och vanligare att uppsagda tjänstemän väljer att starta eget. FREDRIK SANDBERG / TT

Andelen kvinnor som startar eget företag med stöd av Trygghetsrådet (TRR) har ökat med 28 procent de senaste åren. Det är den högsta noteringen av företagande bland kvinnor sedan TRR började mäta 1980.

Då var andelen kvinnliga egenföretagare 21 procent jämfört med perioden 2010 till 2012 då siffran var 36 procent, en ökning med 71 procent.

Att anställningsformerna förändras syns inte minst i Unionens medlemsgrupper där egenföretagarmedlemmar ökar mest. I januari i år hade Unionen 7 660 egenföretagarmedlemmar och förbundet ser en fortsatt uppåtgående trend.

Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, berättade under TRR:s Almedalsseminarium på onsdagförmiddagen att Unionen från början tog initiativ till egenföretagarmedlemskapet för IT-konsulter men att de i dag har medlemmar i flera branscher.

Hon uttryckte en viss oro över att egenföretagandet ibland ställer höga krav på fackets roll, inte minst vad gäller den stora utbredningen av frilansare inom mediebranschen, eller när arbetstagare och arbetsgivare i dag ”möts” och gör upp villkor via nätet.

- Vi ser också att det växer upp egenanställningsföretag, sade Cecilia Fahlberg.

En av förklaringarna till att så många kvinnor startar företag är enligt TRR just problemen inom mediebranschen där många som sägs upp väljer att starta eget som frilansskribenter.

Av samtliga företag som startas av TRR:s klienter är 77 procent fortfarande aktiva efter tre år.

Egenanställningsföretag

Eller faktureringsbolag, är ett snabbt växande fenomen. Affärsidén bygger bland annat på att bolaget låter personer med A-skatt fakturera sina uppdrag (tillfälliga eller varaktiga) via bolaget. I stället för att frilansaren har ett avtal med sin uppdragsgivare, är avtalet mellan egenanställningsföretaget (som har F-skatt) och uppdragsgivaren.

Egenanställningsföretaget fakturerar, betalar skatt och sociala avgifter i utbyte mot en andel av frilansarens "lön".

Exempel på egenanställningsföretag är Frilans Finans och Cool Company.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.