Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rädsla för otrygghet stoppar företagande

Brist på tid, engagemang och kunskap. Men även rädsla för att bli av med tryggheten som anställd. Det är faktorer som hindrar många från att ta steget till att starta eget, visar en ny undersökning från Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad

Intresset för att starta eget är stort. Enligt undersökningen har så många som fyra av tio funderat i de banorna.

Men hindren är många. De tjänstemän som tillfrågas i undersökningen uppger att huvudorsakerna till att de inte är egna företagare är att de inte vill riskera tryggheten det innebär att vara anställd (44 procent) och är nöjda med sin nuvarande anställning (43 procent). Andra faktorer som är viktiga är att man inte är beredd att satsa tillräckligt med tid och engagemang, att man inte kan tillräckligt om hur man driver företag och att det verkar krångligt att starta eget.

- Det finns ett ganska stort intresse av att starta egen verksamhet, men att det finns ett antal saker som inte fungerar tillräckligt bra eller säkert för att få så många egenföretagare som vi skulle kunna ha, säger Peter Hellberg, Unionens förste vice ordförande.

Av den anledningen vill förbundet bland annat att man ska kunna få starta eget-bidrag redan första dagen som man blir arbetslös. Man vill även att reglerna vid sjukdom ska vara desamma oavsett företagsform, liksom att det ska gå lättare att kombinera perioder av arbetslöshet med företagande.

- Om man inte vet om man får den hjälp man behöver från trygghetssystemen så hämmar det företagandet. Det är en trygghet i sig att veta hur saker kommer att handläggas och att det fungerar lika för alla. Då blir det mer förutsägbart, säger Peter Hellberg.

I undersökningen ställs också frågan om man tror att en personlig mentor som själv är egen företagare skulle göra att fler vågade ta steget och starta eget. Ja, svarar 75 procent av de tillfrågade. Det här har Unionen tagit fasta på. Inom kort startar förbundet ett mentorsprogram för sina egenföretagarmedlemmar.

 

Fakta

Undersökningen gjordes av Novus i september och omfattar 1 000 intervjuer. Vid förra årsskiftet hade Unionen omkring 6 500 egenföretagarmedlemmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.