Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rädsla för otrygghet stoppar företagande

Brist på tid, engagemang och kunskap. Men även rädsla för att bli av med tryggheten som anställd. Det är faktorer som hindrar många från att ta steget till att starta eget, visar en ny undersökning från Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad

Intresset för att starta eget är stort. Enligt undersökningen har så många som fyra av tio funderat i de banorna.

Men hindren är många. De tjänstemän som tillfrågas i undersökningen uppger att huvudorsakerna till att de inte är egna företagare är att de inte vill riskera tryggheten det innebär att vara anställd (44 procent) och är nöjda med sin nuvarande anställning (43 procent). Andra faktorer som är viktiga är att man inte är beredd att satsa tillräckligt med tid och engagemang, att man inte kan tillräckligt om hur man driver företag och att det verkar krångligt att starta eget.

- Det finns ett ganska stort intresse av att starta egen verksamhet, men att det finns ett antal saker som inte fungerar tillräckligt bra eller säkert för att få så många egenföretagare som vi skulle kunna ha, säger Peter Hellberg, Unionens förste vice ordförande.

Av den anledningen vill förbundet bland annat att man ska kunna få starta eget-bidrag redan första dagen som man blir arbetslös. Man vill även att reglerna vid sjukdom ska vara desamma oavsett företagsform, liksom att det ska gå lättare att kombinera perioder av arbetslöshet med företagande.

- Om man inte vet om man får den hjälp man behöver från trygghetssystemen så hämmar det företagandet. Det är en trygghet i sig att veta hur saker kommer att handläggas och att det fungerar lika för alla. Då blir det mer förutsägbart, säger Peter Hellberg.

I undersökningen ställs också frågan om man tror att en personlig mentor som själv är egen företagare skulle göra att fler vågade ta steget och starta eget. Ja, svarar 75 procent av de tillfrågade. Det här har Unionen tagit fasta på. Inom kort startar förbundet ett mentorsprogram för sina egenföretagarmedlemmar.

 

Fakta

Undersökningen gjordes av Novus i september och omfattar 1 000 intervjuer. Vid förra årsskiftet hade Unionen omkring 6 500 egenföretagarmedlemmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok