Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rädsla för otrygghet stoppar företagande

Brist på tid, engagemang och kunskap. Men även rädsla för att bli av med tryggheten som anställd. Det är faktorer som hindrar många från att ta steget till att starta eget, visar en ny undersökning från Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad

Intresset för att starta eget är stort. Enligt undersökningen har så många som fyra av tio funderat i de banorna.

Men hindren är många. De tjänstemän som tillfrågas i undersökningen uppger att huvudorsakerna till att de inte är egna företagare är att de inte vill riskera tryggheten det innebär att vara anställd (44 procent) och är nöjda med sin nuvarande anställning (43 procent). Andra faktorer som är viktiga är att man inte är beredd att satsa tillräckligt med tid och engagemang, att man inte kan tillräckligt om hur man driver företag och att det verkar krångligt att starta eget.

- Det finns ett ganska stort intresse av att starta egen verksamhet, men att det finns ett antal saker som inte fungerar tillräckligt bra eller säkert för att få så många egenföretagare som vi skulle kunna ha, säger Peter Hellberg, Unionens förste vice ordförande.

Av den anledningen vill förbundet bland annat att man ska kunna få starta eget-bidrag redan första dagen som man blir arbetslös. Man vill även att reglerna vid sjukdom ska vara desamma oavsett företagsform, liksom att det ska gå lättare att kombinera perioder av arbetslöshet med företagande.

- Om man inte vet om man får den hjälp man behöver från trygghetssystemen så hämmar det företagandet. Det är en trygghet i sig att veta hur saker kommer att handläggas och att det fungerar lika för alla. Då blir det mer förutsägbart, säger Peter Hellberg.

I undersökningen ställs också frågan om man tror att en personlig mentor som själv är egen företagare skulle göra att fler vågade ta steget och starta eget. Ja, svarar 75 procent av de tillfrågade. Det här har Unionen tagit fasta på. Inom kort startar förbundet ett mentorsprogram för sina egenföretagarmedlemmar.

 

Fakta

Undersökningen gjordes av Novus i september och omfattar 1 000 intervjuer. Vid förra årsskiftet hade Unionen omkring 6 500 egenföretagarmedlemmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.