Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Semester: Det har du rätt till

Semestern närmar sig för de flesta av oss. Här är det viktigaste du behöver veta om semester: T.ex. vad som händer om du blir sjuk på semestern, skillnaden mellan semestertillägg och semesterersättning och hur du får ta ut semestern.
Oscar Broström Publicerad
Man badar i havet.
Det varierar mellan europeiska länder hur lång lagstadgad semester man har rätt till. Flest dagar är det på Malta. Foto: Shutterstock

Om du gillar att vara ledig och samtidigt få betalt – det vill säga semester – är Sverige ett bra land att bo i.

Vi har inte lika frikostig semester som i Kuwait, som har minst 31 semesterdagar, men vi är långt bättre än länder som USA, som inte har någon lagstadgad semester.

Och det kan vara bra att ha koll på semesterlagen, samt vad just ert eventuella kollektivavtal stipulerar, för att varken du eller din arbetsgivare ska göra en miss som ger dig färre dagar eller mindre semesterersättning än vad du har rätt till.

Hur många semesterdagar har jag rätt till?

Enligt semesterlagen från 1978 har alla anställda i Sverige rätt till 25 dagar semester. Det finns dock många, som tack vare sina kollektivavtal, har fler dagar än så.

När har jag rätt att ta semester?

Lagen säger att du har rätt att ta ut dina semesterdagar under sommarmånaderna, det vill säga juni, juli och augusti. Vidare har du även rätt till sammanhängande semester. Under månaderna juni-augusti ska du få ta ut minst fyra veckors sammanhängande ledighet.

Det finns undantag från detta i vissa kollektivavtal. Till exempel har den som jobbar på apotek rätt till tre veckors sammanhängande semester.

Det finns också arbetsplatser som har undantag från semester under sommarmånaderna, exempelvis för att verksamheten är säsongsbunden och kräver arbete under sommarmånaderna. I sådana fall ska det finnas avtalat. Du kan naturligtvis också komma överens med din arbetsgivare om att ta ut din semester tidigare.

Arbetsgivaren kan tvinga dig att ta semester och avbryta din semester

Arbetsgivaren har skyldigheten att planera semestern för sina anställda, men den har också bestämmanderätt över när – under sommarmånaderna – som din semester förläggs. Så även om du har önskemål har chefen sista ordet. Arbetsgivaren kan också tvinga dig att ta ut din semester.

Arbetsgivaren har också rätt att, om särskilda omständigheter råder, avbryta din semester. Du har då ingen rätt att neka detta. Vad sådana skäl är kan variera, och om en sådan situation uppstår bör du kontakta din fackklubb. Om du exempelvis måste ställa in en resa kan du ha rätt till ersättning för ekonomisk skada.

Semester när du är ny på jobbet

Även du som är ny på jobbet har rätt till semester. Däremot är det inte så att den som börjar nytt jobb i maj har 25 betalda semesterdagar att plocka ut. Du tjänar in dina semesterdagar över ett helår, från april till april. Många arbetsgivare erbjuder dock förskottssemester, så det är fullt möjligt att du ändå får betald semester under sommaren. En annan möjlighet är annars obetald ledighet.

Semestertillägg

När du som anställd tar ut semester får du semesterlön. Det är din ordinarie lön plus semestertillägg. Det är ett tillägg för det antal betalda semesterdagar du tar ut under den aktuella månaden.

Det finns olika modeller för att räkna ut hur högt semestertillägget ska vara. Ifall det finns kollektivavtal på din arbetsplats får du i första hand ett tillägg på 0,8 procent av din månadslön per dag.

Så här räknas det ut: Säg att du tjänar 30 000 kronor i månaden och tar ut 20 semesterdagar. Då får du 20 x 0,8 procent x 30 000 = 4 800 kronor i semestertillägg.

Utöver det kan du få 0,5 procent av de rörliga lönedelar som tjänats in under semesteråret. Rörliga lönedelar är till exempel ob-tillägg och provision.

Om det saknar kollektivavtal är det vanligt att arbetsgivaren tillämpar något som kallas sammalöneregeln. Det innebär att du får 0,43 procent av din månadslön per dag, men sedan så mycket som 12 procent av dina rörliga lönedelar. Det finns också en metod som kallas procentregeln. Den är något mer komplicerad, mer om den kan du läsa här.

Semesterersättning

Ifall du avslutar en anställning innan du har hunnit ta ut dina semesterdagar betalas de ut som semesterersättning. Det här känner nog de flesta som har haft ett sommarjobb till. Semesterersättningen ska betalas ut senast en månad efter avslutad anställning.

Sjuk på semestern

Om du drabbas av sjukdom under semestern kan du sjukskriva dig. Vitsen med semester är att du ska kunna vila och återhämta dig, vilket ju inte är möjligt vid sjukdom. Ifall du sjukskriver dig behåller du semesterdagarna och kan nyttja dem vid ett senare tillfälle.

Detsamma gäller ifall ett barn blir sjukt och du behöver vabba.

Sparade semesterdagar

Det går att spara semesterdagar, men inte hur många som helst. Semesterlagen ger dig 25 semesterdagar per år. Av dessa ska fyra veckor förläggas sammanhängande under sommaren, vilket alltså innebär att du endast kan spara fem semesterdagar till nästa år.

Ifall du har mer än 25 semesterdagar per år kan du komma överens med din arbetsgivare om att spara fler än fem dagar.

Semesterdagar får sparas i fem år, sedan är det arbetsgivarens skyldighet att se till att du tar ut dem. Här kan ni komma överens om att dagarna ska betalas ut som semesterersättning, alternativt komma överens om att spara dem ytterligare ett år.

Du måste ha tagit ut dina ordinarie semesterdagar innan du tar ut sparade dagar.

Tillgänglig på semestern?

Du har ingen skyldighet att vara tillgänglig på mobil eller mejl under semestern.

Pengar i stället för ledighet?

Du kan inte byta bort ledighet mot pengar, just eftersom hela tanken med semestern är att du ska återhämta dig.

Källor: Semesterlagen, Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Semesterstress: 8 råd för en lugnare ledighet i sommar

Ordet i sig är en paradox – och lär inte existera på något annat språk. Trots att Sverige i en global jämförelse har lång semester. Här är ett gäng tips på hur du kan undvika att drabbas.
Joachim Stokstad, Mats Thorén Publicerad 18 juni 2026, kl 06:01
Person ligger i en ljus hängmatta i en grön trädgård. Bilden illustrerar vila och en lågmäld semester nära hemmet.
Semesterstress handlar ofta om höga krav på att hinna allt – både före och under ledigheten. Att lämna plats för vila och färre måsten kan ge bättre återhämtning än en fullplanerad semester. Foto: Colourbox

Landa mjukt

De sista veckorna innan semestern börjar kan vara extra stressiga. Måstekänslan att hinna klart på jobbet, skolavslutningar och afterwork sätter kroppen i ett slags beredskapsläge. Risken är att du bär med dig den stressen in i ledigheten. Se därför till att trappa ned gradvis de sista dagarna på jobbet. Annars stjäl det onödig tid av din semesterstart. Ta hjälp av din chef att prioritera.

Planera inte mera

Planera mindre. Öppna för mer spontana infall. Att försöka organisera hela ledigheten kan ge förhöjd puls. Är du planeringsfreak? Planera då för att göra ingenting – schemalägg en daglig stund i hängmattan.

Bryt med jobbet

Glöm jobbet när du är ledig. Bara att ens glutta på mejlen kan trigga i gång stresskänslor.

Förväntningsvägra

Du vill förstås att semestern ska bli fantastisk. Men verkligheten ställer nästan alltid till det. Svärföräldrarnas spontanbesök, att bilen pajar och benbrott är svåra att förutse. Tricket är att sänka förväntningarna på den perfekta ledigheten.

Konfliktsanera

Att plötsligt umgås hela familjen 24 timmar om dygnet är en utmärkt grogrund för tjafs. Den risken kan reduceras om man i förväg pratar ihop sig om rutiner, till exempel delar upp matlagning, disk och andra praktiska göromål. Ett annat tips är att emellanåt dela på sig – alla måste inte med på varje utflykt.

Gräsmattefilosofi

Att låta en del av gräsmattan få vara en oklippt äng minskar inte bara din (och familjens) arbetsbörda. Det gör också humlor och bin lyckliga och hjälper pollineringen. Och du behöver inte heller renovera alla fönster i år – sprid ut jobbet.

Våga säga nej

Du kommer inte att hinna träffa alla eller göra allt du tänkt. Prioritera din egen återhämtning framför sociala åtaganden och att vara andra till lags.

Ekonomisk press

Det är ofta dyrt att semestra. Resor, boende, mat och nöjen kostar rejält, vilket kan skapa både stress och oro. Kraven kan vara höga. Men du kan ju faktiskt säga nej till önskemål om en veckas charter till södra Europa som skulle svälja hela semesterbudgeten.

Det finns också alternativ som inte kostar skjortan. Som lokala badsjöar, upptäcktsfärder i skog och mark, hänga med dina barn i en lek- eller skatepark. Eller en tredagars cykelsemester – den kan bli nog så händelse- och minnesrik.

Källor: Hjärnfonden.se, doktor24.se, professor Micael Dahlen, Forskning.se.

Så minskar du stressen före och under semestern

  • försök inte hinna klart allt sista veckan
  • planera inte varje dag i detalj
  • håll jobbmejlen stängda
  • sänk kraven på den perfekta semestern
  • prata om ansvar hemma i förväg
  • prioritera återhämtning framför sociala måsten
  • välj billigare alternativ om ekonomin pressar
Semester

Lista: Länderna med mest och minst semester i Europa

Minst 20 lagstadgade semesterdagar per år ska alla medlemsstater ha enligt EU-lag. Och de flesta länderna har just det. Men flera länder, däribland Sverige, har fler semesterdagar.
Publicerad 11 juni 2026, kl 05:59
Man badar i havet.
Det varierar mellan europeiska länder hur lång lagstadgad semester man har rätt till. Flest dagar är det på Malta. Foto: Shutterstock

Antalet semesterdagar säger dock inte allt om hur mycket ledighet anställda har. I flera länder finns kollektivavtal som innebär fler lediga dagar utöver den lagstadgade semestern. Det är också olika hur många helgdagar som finns i respektive land.

Om man bara ser till den lagstadgade semestern ser listan ut så här:

• 28 semesterdagar: Malta 

• 26 semesterdagar: Luxemburg

• 25 semesterdagar: Danmark, Österrike, Frankrike, Sverige

• 22 semesterdagar: Spanien, Portugal 

• 21 semesterdagar: Norge 

• 20 semesterdagar: Tyskland, Tjeckien, Italien, Finland, Slovakien, Cypern, Kroatien, Rumänien, Lettland, Polen, Slovenien, Bulgarien, Litauen, Estland, Grekland, Ungern, Belgien, Irland, Nederländerna

Källa: Work Across the EU: Jobs, pay and time off 2025 (data från 2022)

Text: Lena Michanek