Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Stressen kan ta livet av dig

Långvarig stress kan vara livsfarlig. Det försämrar immunförsvaret och höjer blodtrycket – och kan i värsta fall leda till hjärtinfarkt.
David Österberg Publicerad
Illustration: Linnea Blixt

Långa arbetsdagar, övertid och arbete i hemmet under kvällar och helger. Det är vardagen för många chefer. Enligt en färsk undersökning från Unionen är sju av tio chefer så stressade att de prioriterar sina medarbetares arbetssituation framför sin egen.

Varannan chef känner sig stressad under en normal arbetsvecka, ofta på grund av för många arbetsuppgifter. Bara en av fyra kan vara hemma och vila när de är sjuka, enligt undersökningen.

Men att jobba hårt, länge och utan återhämtning är farligt. Töres Theorell är professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet och har sedan 1960-talet studerat hur stressen påverkar oss. Han säger att det i dag finns ”ett massivt stöd i forskningen” för kopplingen mellan stress och hjärtsjukdomar.

– Värst är att arbeta med höga krav och samtidigt ha låg kontroll. Det är också skadligt att ha väldigt långa arbetstider och att uppleva att man anstränger sig mycket för liten belöning. En grupp som ofta är utsatt för press både uppifrån och nerifrån – ibland med små mandat att påverka – är mellanchefer. Arbetstempot är ofta högt och kraven höga.

Att under kortare perioder ha mycket att göra är inte farligt. Men långvarig stress utan möjligheter till återhämtning påverkar kroppen negativt.

– Vid långvarig stress kan vi få blodfettsrubbningar och förändringar i immunsystemet. Det har i sin tur effekt för åderförkalkning, med ökad risk för stroke och förträngningar i hjärtats kranskärl, säger Töres Theorell.

Ledaren: Mördande stress

Många studier pekar alltså på att långvarig stress kan ge hjärt-kärlsjukdomar. Men hittills har det varit omöjligt att objektivt mäta hur stressad en person har varit. Via exempelvis salivprov kan man visserligen mäta stresshormonet kortisol, men det visar bara hur stressad en person är för tillfället. Just nu pågår dock ett femårigt forskningsprojekt vid Linköpings universitet, finansierat av AFA försäkring, för att ta reda på hur långvarig stress påverkar risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Värst är att arbeta med höga krav och samtidigt ha låg kontroll

Projektet leds av Tomas Faresjö, professor i medicinsk sociologi. Forskarna studerar hårstrån från de 5 000 deltagarna i studien för att mäta kortisolnivåer. Kortisol lagras nämligen i hår, vilket gör det möjligt att mäta långvarig stress.

– Kortisol är ett livsviktigt stresshormon i människors liv. Utan det kan vi inte leva. Det får oss att gasa när något händer. Det är en stenåldersreaktion och halterna ökar ganska dramatiskt vid stress. Samtidigt går andra delar av kroppens system ner, immunförsvaret sänks, matsmältningen går ner, kroppen läker inte sår och så vidare.

Kan långtidsstress ge hjärt-kärlsjukdomar?
– Ja, vi tror det. Men det finns få studier som verkligen visar det. Vi vet att riktigt allvarlig, akut stress kan ge hjärtinfarkt. Men forskningen kring långvarig stress är mer oklar. Det finns många faktorer som påverkar risken för hjärtsjukdom. Fyra av de starkaste är högt blodtryck, höga blodfetter, rökning och fetma. Det är inte otroligt att långvarig stress kan vara ytterligare en sådan faktor. Dels för att stress har effekter på kroppen som vi inte känner till, dels för att stress i sig kan leda till högt blodtryck, blodfetter, rökning och ohälsosamma ätvanor.

Att bara fråga människor om de är stressade fungerar inte alltid så bra, enligt Tomas Faresjö.

– Vi har sett människor med självupplevd stress vars kroppar inte visar några som helst symptom på det. Riktigt varför det är så vet vi inte. Man kan också ha höga kortisolnivåer utan att känna sig stressad. Men man kan å andra sidan inte alltid känna att man har högt blodtryck heller.

Är det ofarligt att känna sig stressad om kroppen inte är stressad?
– Rent mentalt kan ju stressen påverka ändå, men fysiologiskt är det inte farligt, kroppen påverkas inte.

TUSENTALS DÖDSFALL I JAPAN

Japan är ökänt för sina långa arbetsdagar. Att jobba 100 timmar övertid i månaden är inte ovanligt, trots att myndigheterna de senaste åren ansträngt sig för att korta arbetsdagarna. Varje år dör mängder av japaner av hjärtinfarkter, hjärnblödningar och självmord med direkt koppling till hårt arbete. Redan på 80-talet var fenomenet så vanligt att det fick ett eget namn: karoshi (karo betyder ”jobba för mycket” och shi betyder ”död”).

Läs mer: Japans arbetsliv leder till döden

Det är svårt att säga exakt hur stort problemet är. De senaste åren har efterlevande till runt 200 personer per år fått ersättning från den japanska myndighet som arbetar med frågan. Men mörkertalet är förmodligen enormt. Enligt uppskattningar från japanska forskare kan de karoshi-relaterade dödsfallen vara så många som 10 000 per år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Då blir perfektionismen ohälsosam

Det finns kända perfektionister som tack vare sin läggning uppnått storverk. Men personlighetsdraget kan också leda till uppskjutna uppgifter, missade deadlines och psykisk ohälsa.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 06:01
Frustrerad kvinna vid dator
Perfektionism innebär att sätta höga mål och sträva efter orealistisk felfrihet. Att vara rädd för misstag riskerar att leda till prokrastinering och psykisk ohälsa. Foto: Colourbox

Hyllade kändisar som Beyonce och Steve Jobs har kallats det. Men oftast har perfektionist en lite negativ klang. Tråkig petnisse, överkritisk chef eller städmani. Men det finns förstås både bra och dåliga sidor med att ha höga förväntningar och mål, allt beror på drivkraften bakom, menar Irena Makower, docent i psykologi.

Irena makower
Irena Makower. Foto Agata Grzybowska

– Perfektionism är ett personlighetsdrag som karaktäriseras av höga prestationskrav och strävan efter felfrihet, säger hon.

Psykologiforskning delar upp draget i en mer eller mindre hälsosam variant. Den positiva sidan är att kunna fråga sig: Är det här tillräckligt bra, eller ska jag ändra på något?

Men det behöver också finnas en känsla av: Vad spännande, det här har jag aldrig gjort, vad kul!

Negativ perfektionism - svårt hantera misstag

Den perfektionist som inte är rädd för misstag, utan försöker lära sig av sina fel, löper enligt forskningen mindre risk för psykisk ohälsa.

Beteendena hos den hälsosamma perfektionisten gynnar målet. Personen klarar av att planera och korrigera arbetet utifrån förutsättningarna, utan att fastna i detaljer eller skjuta upp viktiga åtaganden.

– Du jobbar ändamålsenligt, säger Irena Makower.

Den ohälsosamma varianten märks i stor oro över att göra misstag och inte duga, vilket leder till uppskjutande och undvikande av sådant som känns obehagligt.

– Ångest och rädsla för att misslyckas och förlora status och bekräftelse driver situationen, säger Irena Makower.

Det här gör det svårt både att komma i gång med uppgifter och slutföra dem, liksom att våga testa sådant som kan leda till fel och kritik. Perfektionister lägger lätt skuld på sig själva, oroar sig, skjuter upp, överarbetar eller fastnar i detaljer. Om de här tankarna överväger finns en risk att fastna i skadliga mönster som ökar risken för ångest, depression och utmattning.

Då blir perfektionismen ohälsosam

* Man skjuter upp uppgifter av rädsla för att det inte ska bli felfritt eller ens godtagbart. 

* Går igenom mejl och texter flera gånger, fokuserar på detaljer, vilket tar tid.

* Svårt att fokusera, jämför sig, känner avundsjuka på andra – varför är de så bra?

* Känner skam och självförakt om något blir fel – lägger skuld på sig själv eller andra.

* Svårt att hantera fel och misslyckanden i stället för att lära av dem och pröva nytt.

* Strävan efter att undvika kritik gör att man tappar lust och kreativitet i jobbet.

* Överarbetar, petar i och kontrollerar sitt eget eller andras arbete.

* Har svårt att avsluta uppgifter och bli klar i tid.

* Tar överdrivet ansvar för andra, har svårt att delegera och stort kontrollbehov.

* Har svårt att fatta beslut. 

* Svårt att träffa en partner, eftersom man kritiskt söker den perfekta. 

 

Vanligare med negativ perfektionism

Negativ perfektionism har blivit allt vanligare. Det visar stora studier som gjorts på studenter i anglosaxiska länder ända sedan 80-talet. Forskare tror det beror på ett mer individualistiskt och konkurrensstyrt marknadssamhälle med höga mål som inte är realistiska för stora grupper. Sociala medier och smarta mobiler bidrar till att sprida orimliga mål och bilder av ”perfekta” människor och bidrar till ökningen av negativ perfektionism, enligt Irena Makower.

Har vi blivit mer perfektionistiska?

– Ja, särskilt socialt föreskriven perfektionism, att man upplever höga krav från andra, har ökat. Vad andra ska tycka blir viktigare än vad jag själv vill, säger Irena Makower.

När blir ohälsosam perfektionism ett problem på jobbet?

– När personer inte mår bra, är stressade och utmattade, vilket återspeglas i problem med att hålla tider, leverera och att man hamnar i konflikter.

För att komma till rätta med ohälsosam perfektionism menar Irena Makower att man kan fundera på: Vilka värderingar styr dig? Är det yttre drivkrafter som gillande, karriärframgång, pengar och fysisk attraktivitet? Eller inre, som personlig utveckling, meningsfullhet, hälsa och goda nära relationer?

Fundera på vad som är viktigt på riktigt

– Om man vill förändra sina mönster behöver man granska sina egna drivkrafter, för de präglar allt. Övervikt av yttre drivkrafter är förknippat med sämre mående och vitalitet och högre grad av depression och ångest, säger Irena Makower.

Våga lyssna på andras kritik 

Den största boven för många är självkritiken och rädslan för att inte leva upp till krav. Ett tips här är att lyssna mer på den kritik du får – och erkänna om du gjort ett fel. 

– Många orkar inte ens lyssna på kritik för man får panik och vill försvara sig, säger Irena Makower. 

Ifrågasätt din inre kritiker

Ett annat råd är att börja ifrågasätta sina självkritiska tankar.

– Den inre rösten kan vara väldigt aggressiv. Föreställ dig i stället: vad skulle min bästa vän säga? Det är bra om man hittar en vänligare röst inom sig. Använd gärna en som du känner har behandlat dig med förståelse, låt dig smittas av den personens uttryck och tonläge.

Så när är det dags att söka professionell hjälp?

– När man är trött, deppig och känner mycket ångest och stress. Perfektionism är förknippat med ökad självmordsrisk, den dolda skammen är en tickande bomb som kan leda till att man angriper sig själv. Be om ett bedömningssamtal hos läkare eller psykolog så du får feedback.

Läs mer: Självkänsla och perfektionism, Irena Makower. 
Bättre än perfekt, en självhjälpsbok, Alexander Rozental. 
Perfektionsfällan, att omfamna kraften i lagom bra, Thomas Curran.