Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

7 dödssynder på jobbet

Det finns synder och så finns det kardinalsynder – även i jobbsammanhang. Det är bra att ha koll på vilka synder du absolut ska undvika på jobbet, i synnerhet nu under Allhelgonahelgen då vi påminner oss om döden och ett eventuellt liv efter detta.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna håller i telefonlur och skriker.
Har du fått ett utbrott på en kollega eller kund? Vrede är en av de sju dödssynderna på jobbet. Foto: Shutterstock

Vissa synder är värre än andra. De sju dödssynderna lär vara de värsta, åtminstone enligt katolska kyrkan, och leder till evig fördömelse om man inte gör bot och bättring.

Inom arbetslivet finns också mer eller mindre outtalade synder. Att lämna odiskade kaffekoppar på en kollegas skrivbord eller vara illojal mot företaget hör dock inte till de sju dödssynderna, vad än arbetsgivarna vill få oss att tro.

Här är de sju kardinalsynderna på jobbet som du bör undvika för att slippa straff såväl i detta liv, som i ett eventuellt nästa:

Lättja

Att sitta med skorna på skrivbordet och peta navelludd, ta långa luncher, komma sent och gå tidigt, kan i vissa fall vara befogat, men inte om dina kollegor samtidigt sliter som smådjävlar för att hinna med jobbet. Att låta bli att avlasta en arbetskamrat som har för stor arbetsbörda, torde leda till en speciell enhet i helvetet där du sätts att i evigheters evighet böja tillbaka alla gem du och andra latmaskar roat dig med att räta ut.

Högmod

Ett gott självförtroende eller förträfflig självkänsla torde ingen förebrå någon för. Men att slå sig för bröstet och ta åt sig äran för andras jobb är inte en egenskap som borde premieras i lönerevisionen. Tyvärr är inte alla chefer begåvade med klarsyn – många av dem lider dessutom själva av hybris och inbillar sig att de är bättre än vanliga löneslavar för att de har högre lön. Risken för en idétjuv eller en chef med gudskomplex att återfödas som en mollusk i nästa liv är dock överhängande.

Girighet

Har du svårt att se skillnaden mellan företagets och egna tillgångar?  Det börjar med en penna och slutar med fiffel med tidrapporteringssystem eller en husrannsakan för att kolla smygmärkta kaffepaket i skafferiet, (som en polis i södra Sverige råkade ut för). Alla fifflare åker inte dit, men den som smiter undan vid alla insamlingar kommer förhoppningsvis slippa sitta i en kittel med kokande olja, (det traditionella straffet för girighet), men möjligen jagas av en hord nitiska skattmasarzombies.

Vrede

Att bli heligt förbannad över orättvisa löner och andra missförhållande på jobbet är snarast ett tecken på sundhet. Men att fara ut mot medarbetare, chefer eller klienter för inbillade såväl som befogade oförrätter kan vara skäl för avsked. Om så ej sker kommer sannolikt rättvisans gud Sydyk att bussa internettrollen (som för övrigt kommer att hamna i ett separat litet inferno) på de skällande arbetskamraterna.

Vällust

Metoo vittnade om att det är betydligt vanligare än vad vi i vår oskuld föreställt oss att en viss grupp medarbetare inte kan hålla fingrarna (eller tungan) i styr gentemot en annan grupp anställda. Bara en femtedel av alla som blir utsatta för sexuella trakasserier på jobbet talar om det för sin arbetsgivare och ännu färre går till facket enligt Trakasseribarometern. Förhoppningsvis får den som går över gränsen sitt straff redan i jordelivet, men skulle denne av någon anledning slinka igenom ostraffat, väntar antagligen en skampåle i helvetets andra krets.

Frosseri

Vidlyftiga affärsresor, bjudmiddagar, utsuddade gränser för mutor och korruption .. Ju högre upp i företagstoppen man kommer desto större tycks risken att hemfalla åt denna dödssynd vara. (Fantasifulla bonussystem och omotiverat höga löner räknas snarare till girighet, men är icke mindre förkastliga.) Och ingen höjer knappt ögonbryn åt de höga chefernas vidlyftighet. Det gör däremot den skräckinjagande gudinnan Durga som ser till att vd:arna i nästa liv får klara sig på 71 kronor om dagen (dagsersättning för vuxna ensamstående med boende där mat ej ingår) i ett dystopiskt samhälle med krympflation, galopperande elpriser och hot om utvisning på grund av vandel.

Avund

Konkurrens på en arbetsplats påstås vara av godo, men är den verkligen det? Det finns exempel på arbetskamrater som hängts ut på sociala medier, blivit snuvade på information och fått bildäck sönderskurna för att missa viktiga kundmöten. Är du lite klädsamt avundsjuk på en högpresterande kollega lär du slippa undan med en bön eller två, men den som tagit till fula knep i syfte att få konkurrensfördelar kommer högst troligt ansättas av smådjävlar i Limbo.

De sju dödssynderna:

Högmod – superbia

Girighet – avaratia

Vällust – luxuria

Avund – invidia

Frosseri – gula

Vrede – ira

Lättja – acedia

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför kan ett nej till AW bli dyrköpt för karriären

Nu börjar trivseltalibanernas högsäsong. Det ska sommarfestas, tävlas, after workas och umgås med kollegor till varje pris. Att tacka nej kan vara riskfyllt för din karriär.
Johanna Rovira Publicerad 5 juni 2026, kl 05:59
Två som sjunger karaoke
Två kollegor tar ton på karaoken under en after work – men bakom det lättsamma umgänget kan det finnas en social press att delta för att inte hamna utanför på jobbet. Foto: Sandra Lund

Under maj och juni får trivseltalibanerna, de socialt utsvultna kollegorna, något hetsigt i blicken och insisterar på sociala aktiviteter som aldrig förr. Vid sidan av vanliga AW:n föreslås femkamper, tävlingar, minigolfturneringar, picknickar, sommarfester och en hel radda andra umgängesformer. Detta kan skapa en social press hos anställda som tycker 40 timmar i veckan räcker mer än nog för att umgås med kollegorna. 

Anneli Matsson är doktor i socialt arbete och forskar kring organisationspolitik vid Göteborgs universitet. Hon menar att den som konsekvent tackar nej till frivillig samvaro med kollegorna bör vara medveten om att det har ett pris. 

– Man ska naturligtvis inte behöva bli orättvist behandlad för att man inte är med på olika sociala jippon, men man bör vara medveten om att sociala aktiviteter är viktiga för att positionera sig och visa kollegorna vem man är, säger hon. 

Syns du inte finns du inte

Hennes och andras forskning visar att flertalet beslut på jobbet fattas utanför mötesrummet och om man är för anonym för sina kollegor och sina chefer är risken stor att man hamnar utanför de cirklar där man har möjlighet att påverka olika beslut.

– Det kanske underlättar om man ser aktiviteterna som en strategi för att nätverka och bli någon som kollegorna känner sig trygga med, säger Anneli Matsson. 

Nina Jansdotter, beteendevetare och författare, är inne på samma linje: 

– Det borde vara okej att tacka nej till aktiviteter, det ska inte vara obligatoriskt att delta, men du riskerar att hamna utanför om du avstår. Kollegorna kan känna att du tar avstånd, uppfattar dig som finare än dem, få för sig att du anser att de inte duger.  

Så säger du nej utan att stänga dörren

Hon menar att om man absolut inte orkar eller vill delta i gruppens aktiviteter utanför jobbet, så får man försöka hitta andra sätt att få till gemenskap med kollegorna.

– Om du missar en del av det sociala behöver du hämta hem det, anstränga dig mer på andra sätt. Tacka nej på ett sätt som öppnar upp för att du gärna är med en annan gång eller var med i 45 minuter. Visa intresse för AW:n i efterhand, även om du inte var med, är hennes tips. 

Ett annat tips är att välja de aktiviteter som du är med på med omsorg. After work kan vara problematiskt eftersom det förekommer alkohol. Är du nykter alkoholist eller av andra skäl känner dig obekväm när folk dricker, ska du kunna avstå utan att behöva tala om varför. 

Gemenskap på rätt villkor

Anneli Matsson menar att det finns bättre och sämre typer av aktiviteter. Handlar det till exempel om saker som är direkt förnedrande bör man sätta ned foten och förklara att man gärna är med på gemensamma aktiviteter, men inte förnedring.  

– Man kan också ifrågasätta om tävlingar hit och dit är bästa sättet att umgås – konkurrens har man tillräckligt av i arbetslivet ändå. För att skapa psykologisk säkerhet på jobbet ska vara aktiviteter eller upplevelser som alla mår bra av och som leder till att man får något att prata om. Varför inte gå ut tillsammans och krama träd? 

Därför spelar relationerna på jobbet roll

19% känner sig ensamma eller isolerade på jobbet.

60% anser att vänner på jobbet är lika viktiga som vänner utanför jobbet.

75% håller med om att vänner ökar välbefinnandet på jobbet.

67%  av de som har en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet

44% av de som saknar en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet.

25% av dem som inte är så sociala på jobbet har börjat fundera på nästa steg i karriären jämfört med 12% av de som är mycket sociala.

Källa: Undersökningen The Power of Socialisation från Compass Group