Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Få anmäler sexuella trakasserier till facket

Bara en femtedel av alla som blir utsatta för sexuella trakasserier på jobbet talar om det för sin arbetsgivare och ännu färre går till facket. Det visar senaste Trakasseribarometern.
Johanna Rovira Publicerad
Man lägger sin hand på kvinna vid kopiator.
Det är nästan lika många män som kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier, men förövaren är oftare man. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Det är färre som uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på arbetsplatserna nu än när förra Trakasseribaromentern gjordes 2020, konstaterar Kantar Public som står bakom undersökningen. En av tio har blivit sexuellt trakasserad på jobbet under de senaste 12 månaderna jämfört med 14 procent för två år sedan.

Men när de 7 000 yrkesverksamma som deltagit i undersökningen fått frågan om de utsatts för sexuella trakasserier under det senaste året är det bara drygt två procent som de facto svarat ja.

Malin Grundqvist

 Sexuella trakasserier är ett begrepp som är abstrakt och behäftat med skuld och skam, tröskeln att erkänna att man har blivit utsatt är hög. Därför behöver vi också mäta konkreta beteenden som är att betrakta som sexuella trakasserier och räkna med dem i resultatet, säger Malin Grundqvist, projektledare och analytiker för Trakasseribarometern, en gemensam kunskapssatsning från bland annat näringsliv och organisationer.

Pandemieffekter

Malin Grundqvist kan inte slå fast att problemen med sexuella trakasserier faktiskt minskat sedan Metoo för snart fem år sedan, utan menar att det behövs fler undersökningar över tid för att se om minskningen är bestående och inte bara en effekt av pandemin.

  Att färre än tidigare uppger att de utsatts för trakasserier i senaste undersökningen kan till stor del förklaras med att de jobbat hemifrån under pandemin.

Drygt hälften av alla som utsatts för sexuella trakasserier har dock svarat att övergreppet skedde på jobbet under arbetstid, oftast av en kollega. Även bland dem som jobbat hemifrån under pandemin finns det anställda som utsatts för sextrakasserier på konferenser och afterwork till exempel, men också i digitala sammanhang, alltså fått oanständiga förslag eller bilder via mejl, chatt eller sms.

Det är nästan lika många män som kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier, men förövaren är oftare man. Av de utsatta har en av tio kvinnor och hälften av alla män trakasserats sexuellt av en kvinna.

Tystnadskultur råder än

Om man blir utsatt för sexuella trakasserier håller man vanligtvis tyst om det. Bara en av fem berättar för sin arbetsgivare vad de varit med om och så få som fyra procent tar kontakt med facket eller sitt skyddsombud.

Den största anledningen till att man inte berättar om trakasserierna för någon är att man själv inte tycker att övergreppet var allvarligt nog - kanske för att man är osäker på var gränsen går för vad som betraktas som sexuella trakasserier.

Det näst vanligaste svaret på varför man håller tyst är att man inte känner tillräckligt stort förtroende för någon för att berätta.

  Tystnadskulturen är oförändrad sedan Metoo. Vi behöver mer forskning om hur man kommer till bukt med den och mer kunskap för att se om de insatser som ändå görs har någon effekt eller inte, säger Malin Grundqvist. 

Dessa beteenden är sexuella trakasserier:

  1. Ovälkommen beröring av sexuell art som upplevts kränkande
     
  2. Olämpliga närmanden av kollega/kollegor i sociala nätverk 
     
  3. Trots att du redan har sagt nej, fått upprepade förslag om att träffas på ett sätt som inte upplevts vara av ren vänskaplighet

4. Ovälkomna mejl/sms från kollega av sexuell art som upplevts stötande

5. Någon som, på ett sätt som du upplevt sexuellt stötande, visat delar av sin kropp för dig

6. Sexuella inviter för att du ska få fördelar i ditt arbetet

7. Försökt tvinga sig till sexuell handling med dig

8. Någon som visar bilder av sexuell natur på ett sätt som varit oönskat

9. Någon som försökt tvinga sig till en sexuell handling när du sovit/varit påverkad av alkohol/droger

10. Någon som tvingat sig till sexuell handling med dig

Källa: Trakasseribarometern

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Han har Sveriges glassigaste jobb

Som marknads- och innovationschef på Sia Glass är Dan Bengtsson med och tar fram alla nya sorter. Och får mumsa fritt på arbetstid.
Joachim Stokstad Publicerad 22 juni 2026, kl 06:01
I slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt i Slöinge. Här har det producerats glass sedan 1961 - bland annat klassikern Glassbåten. Men marknadschefen Dan Bengtsson testar varje år nya sorter. Foto: Anders Andersson

Vad gör du som marknads- och innovationschef i glassbranschen? 

– Jag är med och tar fram nya produkter, från ax till limpa – trendspanar och är med när nya smaker tas fram. Varje måndag har vi provsmakning. Det är ett fantastiskt roligt jobb. Och jag älskar glass!

Din största utmaning?

– Runt två tredjedelar av glassen säljs under vår och sommar. Vi vill öka försäljningen under övriga året. Bland annat har vi tagit fram en julkollektion. 

Det bästa med ditt jobb?

– Att få jobba med en produkt som nästan enbart väcker positiva associationer. Enda gången vi möter motsatsen är när någon glass utgår ur sortimentet.

DAN BENGTSSON

GÖR: Marknads- och innovationschef på Sia Glass AB sedan 2019.

ÅLDER: 41 år. 

UTBILDNING: Marknadsföring, företagsekonomi och en master i international marketing.

KARRIÄR: Marknadsförare på bland annat Microsoft och inom medtech.

Vågade floppen ost-glass

Så ni har aldrig misslyckats totalt med någon sort?

– Vi gjorde en glass med smak av getost, chèvre, tänkt som kall förrätt på krogar, den slog inte stort. Men man måste våga testa.

Hur viktigt är det att skapa nyheter?

– Försäljningen drivs av säsongens nya sorter. Nu tar vi fram vad som ska lanseras nästa år. 

Vem hittar på nya smaker?

– Produktchefer, produktutvecklare och så har vi interna workshoppar och trendspaningsgrupper.

Nästan alla mindre glasstillverkare är uppköpta av livsmedelsjättar – kommer Sia kunna stå emot?

– Vi ingår i familjeföretaget Bertegruppen med anor från 1569, jag tror på minst 450 år till.

Hur skiljer man ut sig med så många konkurrenter?

– Vi marknadsför hårt att vi tillverkar i Sverige, med svenska produkter – vi har till och med egna mjölkkor. Ett år lanserade vi en jordgubbsglass där gubbarna både plockats och blivit till sylt fem minuter från fabriken. Den storyn kan vi berätta – både i reklam och när våra säljare är ute. Sedan gjorde vi om samma grej, men med blåbär.

Glassbåten går aldrig ur

Hur ser trenderna inom glass ut?

– Svenskproducerat – sedan pandemin och insikten om landets självförsörjning, men också med tanke på djurhållning och klimat. Vardagslyx – när inflationen gör att man väljer bort en ny tv unnar man sig lite extra i det lilla. Och nostalgi – i oroliga tider vill man tillbaka till det bekanta och trygga. Vår glassbåt har till exempel ökat med 2 miljoner om året och slog rekord 2023 med 21 miljoner glassar.

Vilken glass kommer aldrig utgå ur sortimentet?

– Glassbåten, förstås.

Är det fri glass på jobbet?

– Ja, på arbetstid är det faktiskt det – en bra förmån. Men vi har friskvårdsbidrag också.

Sia Glass och fabriken i Halland

  • I fabriken i Slöinge produceras 25 miljoner liter per år. Med en nytillbyggd fabriksanläggning kan kapaciteten nästan fördubblas.
  • När ett lokalt slakteri i Slöinge lade ner i slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt. Här har producerats glass sedan 1961. I dag är man 165 anställda.
  • I Sverige sätter vi i oss mycket glass – tolv liter person och år. Konsumtionen ökade rejält under pandemin, men har efteråt backat något.
  • Sia:s marknadsandel är cirka 16 procent, en andraplats man delar med Triumfglass. Unilever-ägda GB Glace har ungefär hälften av marknaden.
  • Konsumenterna är trogna sina gamla favoritglassar, men ändå tar företaget varje säsong fram 15–20 nya sorter.