Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Få anmäler sexuella trakasserier till facket

Bara en femtedel av alla som blir utsatta för sexuella trakasserier på jobbet talar om det för sin arbetsgivare och ännu färre går till facket. Det visar senaste Trakasseribarometern.
Johanna Rovira Publicerad 9 juni 2022, kl 06:00
Man lägger sin hand på kvinna vid kopiator.
Det är nästan lika många män som kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier, men förövaren är oftare man. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Det är färre som uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på arbetsplatserna nu än när förra Trakasseribaromentern gjordes 2020, konstaterar Kantar Public som står bakom undersökningen. En av tio har blivit sexuellt trakasserad på jobbet under de senaste 12 månaderna jämfört med 14 procent för två år sedan.

Men när de 7 000 yrkesverksamma som deltagit i undersökningen fått frågan om de utsatts för sexuella trakasserier under det senaste året är det bara drygt två procent som de facto svarat ja.

Malin Grundqvist

 Sexuella trakasserier är ett begrepp som är abstrakt och behäftat med skuld och skam, tröskeln att erkänna att man har blivit utsatt är hög. Därför behöver vi också mäta konkreta beteenden som är att betrakta som sexuella trakasserier och räkna med dem i resultatet, säger Malin Grundqvist, projektledare och analytiker för Trakasseribarometern, en gemensam kunskapssatsning från bland annat näringsliv och organisationer.

Pandemieffekter

Malin Grundqvist kan inte slå fast att problemen med sexuella trakasserier faktiskt minskat sedan Metoo för snart fem år sedan, utan menar att det behövs fler undersökningar över tid för att se om minskningen är bestående och inte bara en effekt av pandemin.

  Att färre än tidigare uppger att de utsatts för trakasserier i senaste undersökningen kan till stor del förklaras med att de jobbat hemifrån under pandemin.

Drygt hälften av alla som utsatts för sexuella trakasserier har dock svarat att övergreppet skedde på jobbet under arbetstid, oftast av en kollega. Även bland dem som jobbat hemifrån under pandemin finns det anställda som utsatts för sextrakasserier på konferenser och afterwork till exempel, men också i digitala sammanhang, alltså fått oanständiga förslag eller bilder via mejl, chatt eller sms.

Det är nästan lika många män som kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier, men förövaren är oftare man. Av de utsatta har en av tio kvinnor och hälften av alla män trakasserats sexuellt av en kvinna.

Tystnadskultur råder än

Om man blir utsatt för sexuella trakasserier håller man vanligtvis tyst om det. Bara en av fem berättar för sin arbetsgivare vad de varit med om och så få som fyra procent tar kontakt med facket eller sitt skyddsombud.

Den största anledningen till att man inte berättar om trakasserierna för någon är att man själv inte tycker att övergreppet var allvarligt nog - kanske för att man är osäker på var gränsen går för vad som betraktas som sexuella trakasserier.

Det näst vanligaste svaret på varför man håller tyst är att man inte känner tillräckligt stort förtroende för någon för att berätta.

  Tystnadskulturen är oförändrad sedan Metoo. Vi behöver mer forskning om hur man kommer till bukt med den och mer kunskap för att se om de insatser som ändå görs har någon effekt eller inte, säger Malin Grundqvist. 

Dessa beteenden är sexuella trakasserier:

  1. Ovälkommen beröring av sexuell art som upplevts kränkande
     
  2. Olämpliga närmanden av kollega/kollegor i sociala nätverk 
     
  3. Trots att du redan har sagt nej, fått upprepade förslag om att träffas på ett sätt som inte upplevts vara av ren vänskaplighet

4. Ovälkomna mejl/sms från kollega av sexuell art som upplevts stötande

5. Någon som, på ett sätt som du upplevt sexuellt stötande, visat delar av sin kropp för dig

6. Sexuella inviter för att du ska få fördelar i ditt arbetet

7. Försökt tvinga sig till sexuell handling med dig

8. Någon som visar bilder av sexuell natur på ett sätt som varit oönskat

9. Någon som försökt tvinga sig till en sexuell handling när du sovit/varit påverkad av alkohol/droger

10. Någon som tvingat sig till sexuell handling med dig

Källa: Trakasseribarometern

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så vet du om du har en engagerad chef

Har din chef tydliga mål och är rättvis? Grattis – det kommer göra dig mer effektiv på jobbet. Här är checklistan i sex punkter som visar om chefen är engagerad och bra.
Elisabeth Brising Publicerad 5 juni 2024, kl 06:06
Enagerat team.
Enligt studier finns sex förmågor som en chef ska ha för att kunna kallas engagerad. Foto: Shutterstock

Hur känns det med din chef? Ledarskapet har stor betydelse för både prestation och hälsa på arbetet enligt Lina Ejlertsson, folkhälsovetare, forskare och föreläsare inom återhämtning i arbetsvardagen. 

Lina Ejlertsson. Foto: Privat

På Instagram driver hon kontot @återhämtningsforskaren där hon listat sex faktorer som visar om en chef är engagerad. 

– Vi vet att en engagerad chef påverkar välbefinnandet och möjligheten till återhämtning, säger Lina Ejlertsson. 

SÅ VET DU OM DU HAR EN ENGAGERAD CHEF

  1. Min chef behandlar alla medarbetare rättvist och respektfullt.
     
  2. Min chef främjar en känsla av gemenskap och samarbete i arbetsgruppen.
     
  3. Min chef har en tydlig och inspirerande vision för framtiden.
     
  4. Min chef uppmuntrar alla medarbetare att utvecklas så mycket som möjligt.
     
  5. Min chef litar på mig att fatta beslut inom mitt ansvarsområde.
     
  6. Min chef ger regelbunden och konstruktiv återkoppling på mitt arbete.

Lista av Lina Ejlertsson @återhämtningsforskaren på Instagram. 

En engagerad chef kan kommunicera visioner och mål på ett tydligt sätt som motiverar anställda enligt Lina Ejlertsson. En annan pusselbit är stöd och uppmuntran.

– En chef som ger mig stöd när jag behöver det och uppmuntran kopplat till jobbet jag gör, men också stöttar min utveckling. 

En del i det engagerade ledarskapet handlar om rättvisa och likabehandling. 

– Det är nära kopplat till psykologisk trygghet, att man får gehör för sina idéer och blir respekterad. 

Skapar vi-känsla i gruppen

Engagerade chefer jobbar också aktivt med att skapa en känsla av samhörighet i teamet.

Till receptet ”bra chef” hör också förmågan att ha tillit till den anställdas autonomi. 

– Att det finns självbestämmande och att chefen litar på en. Att jag kan fatta viktiga beslut och har frihet att utföra jobbet på bästa sätt, att chefen kan delegera, säger Lina Ejlertsson. 

Föregår med gott exempel

Till sist är det viktigt att chefen ger kontinuerlig feedback och även uppmuntrar till återhämtning. Ledare kan föregå med gott exempel i det hälsofrämjande arbetet. 

En engagerad chef kan bidra till att anställda får återhämtning under arbetsdagen, visar studier bland annat av Lina Ejlertsson. 

Hur går det till?

– Uppfyller chefen den här checklistan för engagemang kan det främja medarbetarnas upplevelse av återhämtning. 

Om man inte har en engagerad chef - vad kan man göra då?

– Försök hitta en kollega som ger dig energi, en som du litar på och kan reflektera med. 

Läs mer:
Schaufeli's principer om engagerat ledarskap kan en läsa om här: Schaufeli W. Engaging leadership: how to promote work engagement? Frontiers in psychology

Lina Ejlertssons studier på Lunds universitet finns här.