Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Få anmäler sexuella trakasserier till facket

Bara en femtedel av alla som blir utsatta för sexuella trakasserier på jobbet talar om det för sin arbetsgivare och ännu färre går till facket. Det visar senaste Trakasseribarometern.
Johanna Rovira Publicerad
Man lägger sin hand på kvinna vid kopiator.
Det är nästan lika många män som kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier, men förövaren är oftare man. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Det är färre som uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på arbetsplatserna nu än när förra Trakasseribaromentern gjordes 2020, konstaterar Kantar Public som står bakom undersökningen. En av tio har blivit sexuellt trakasserad på jobbet under de senaste 12 månaderna jämfört med 14 procent för två år sedan.

Men när de 7 000 yrkesverksamma som deltagit i undersökningen fått frågan om de utsatts för sexuella trakasserier under det senaste året är det bara drygt två procent som de facto svarat ja.

Malin Grundqvist

 Sexuella trakasserier är ett begrepp som är abstrakt och behäftat med skuld och skam, tröskeln att erkänna att man har blivit utsatt är hög. Därför behöver vi också mäta konkreta beteenden som är att betrakta som sexuella trakasserier och räkna med dem i resultatet, säger Malin Grundqvist, projektledare och analytiker för Trakasseribarometern, en gemensam kunskapssatsning från bland annat näringsliv och organisationer.

Pandemieffekter

Malin Grundqvist kan inte slå fast att problemen med sexuella trakasserier faktiskt minskat sedan Metoo för snart fem år sedan, utan menar att det behövs fler undersökningar över tid för att se om minskningen är bestående och inte bara en effekt av pandemin.

  Att färre än tidigare uppger att de utsatts för trakasserier i senaste undersökningen kan till stor del förklaras med att de jobbat hemifrån under pandemin.

Drygt hälften av alla som utsatts för sexuella trakasserier har dock svarat att övergreppet skedde på jobbet under arbetstid, oftast av en kollega. Även bland dem som jobbat hemifrån under pandemin finns det anställda som utsatts för sextrakasserier på konferenser och afterwork till exempel, men också i digitala sammanhang, alltså fått oanständiga förslag eller bilder via mejl, chatt eller sms.

Det är nästan lika många män som kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier, men förövaren är oftare man. Av de utsatta har en av tio kvinnor och hälften av alla män trakasserats sexuellt av en kvinna.

Tystnadskultur råder än

Om man blir utsatt för sexuella trakasserier håller man vanligtvis tyst om det. Bara en av fem berättar för sin arbetsgivare vad de varit med om och så få som fyra procent tar kontakt med facket eller sitt skyddsombud.

Den största anledningen till att man inte berättar om trakasserierna för någon är att man själv inte tycker att övergreppet var allvarligt nog - kanske för att man är osäker på var gränsen går för vad som betraktas som sexuella trakasserier.

Det näst vanligaste svaret på varför man håller tyst är att man inte känner tillräckligt stort förtroende för någon för att berätta.

  Tystnadskulturen är oförändrad sedan Metoo. Vi behöver mer forskning om hur man kommer till bukt med den och mer kunskap för att se om de insatser som ändå görs har någon effekt eller inte, säger Malin Grundqvist. 

Dessa beteenden är sexuella trakasserier:

  1. Ovälkommen beröring av sexuell art som upplevts kränkande
     
  2. Olämpliga närmanden av kollega/kollegor i sociala nätverk 
     
  3. Trots att du redan har sagt nej, fått upprepade förslag om att träffas på ett sätt som inte upplevts vara av ren vänskaplighet

4. Ovälkomna mejl/sms från kollega av sexuell art som upplevts stötande

5. Någon som, på ett sätt som du upplevt sexuellt stötande, visat delar av sin kropp för dig

6. Sexuella inviter för att du ska få fördelar i ditt arbetet

7. Försökt tvinga sig till sexuell handling med dig

8. Någon som visar bilder av sexuell natur på ett sätt som varit oönskat

9. Någon som försökt tvinga sig till en sexuell handling när du sovit/varit påverkad av alkohol/droger

10. Någon som tvingat sig till sexuell handling med dig

Källa: Trakasseribarometern

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent.