Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Spara semester – så funkar det

Att jobba hemma under coronapandemin underlättar livspusslet för många tjänstemän. Kanske skippar du betald ledighet för att vardagen går ihop ändå. Men det finns några saker att tänka på om du sparar din semester.
Lina Björk Publicerad
Almanacka med post-it med texten covid-19.
Tänker du spara semesterdagar i år och ta ut en längre semester ett annat år i stället? Foto: Shutterstock

5 dagar enligt lagen

Som anställd har du möjlighet att spara en viss del av din semester. Det kan du dock göra först när du tjänat in fler än 20 betalda semesterdagar, då du har rätt att spara de överskjutande betalda dagarna till senare. Enligt lagen har du rätt till 25 semesterdagar per år. Det innebär att du kan spara högst fem dagar per år.

Fler dagar enligt kollektivavtal

Om företaget du jobbar på har kollektivavtal kan andra regler gälla. Kanske har du mer semester än de lagstadgade 25 dagarna? Då kan du och din arbetsgivare komma överens om att spara även de dagarna.

Så får de sparade dagarna tas ut

Du behöver inte ta ut dina sparade semesterdagar i ett sjok utan kan fördela dem som du vill. Vill du ta ut fler än fyra dagar sammanhängande ska de tas ut i samband med huvudsemester, om du och arbetsgivaren inte kommer överens om annat. Däremot måste du ha använt årets semesterdagar innan du kan börja knapra på de sparade.

Pengar i stället för semester?

Skulle du ha sparat semesterdagar i flera år är det arbetsgivarens skyldighet att se till att du tar ut de sparade dagarna senast det femte året. Du kan inte kräva att ledighet omvandlas till pengar, på samma sätt som din arbetsgivare inte ensidigt får bestämma att betala ut semesterersättning i stället för ledighet. Däremot kan ni tillsammans bestämma hur du ska göra med din sparade semester. Men då krävs att ni kommer överens, annars måste semesterdagarna förläggas som ledighet senast år fem.

Prata med chefen

Om du vill spara semesterdagar så måste du tala om det för din arbetsgivare och berätta hur många dagar du har tänkt spara, lämpligen i samband med din sammanhängande långsemester. När du sedan ska ta ut dem måste du meddela din arbetsgivare senast två månader i förväg, om de inte hänger ihop med huvudsemestern.

Tänk på! 

Vid konkurs kan sparad semester gå förlorad

Om semestern är för gammal så brinner den inne vid en konkurs. Det är bara semesterlön för det löpande intjänandeåret och året innan som omfattas av den statliga lönegarantin, men för att få ut pengarna får man inte ha slagit i taket, vilket 2020 motsvarade 189 200 kronor.

Viktigt med återhämtning

Att begränsa antalet semesterdagar som går att spara har dock en poäng. Att få tillräckligt med vila och återhämtning är en viktig del i arbetet. En minimistandard för vila anses vara fyra veckors semester per år, och då kan det vara bra att inte spara allt för många dagar.

Semesterlagen

Semesterlagen reglerar villkoren för semester i svenska företag och gäller alla företag, oavsett bransch och storlek. På företag som är anslutna till kollektivavtal kan man på vissa punkter avvika från lagen, men den ligger alltid till grund för bestämmelserna.

Lagen finns
till för att ge anställda en lagstadgad rätt till vila. Den reglerar tre förmåner, nämligen den anställdes rätt till:

  • Semesterledighet
  • Semesterlön
  • Semesterersättning

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Katrin kopplar av med odling: "Ger resultat och återkoppling"

Katrin Sepp har arbetat med svåra trauman där resultaten kan vara otydliga. På odlingslotten är det annorlunda - där växer framstegen ur marken.
Johanna Rovira Publicerad 24 juni 2026, kl 06:03
Katrin Sepp i Härlanda utanför Göteborg förbereder odlingssäsongen på sin lott. Hennes föräldrar, som är lantbrukare, kallar Katrin för krukbonde. Foto: Emelie Asplund

Var odlar du?

– Jag har två odlingslotter på sammanlagt trehundra kvadratmeter cirka femtio meter från min lägenhet. Det är storskaligt för att vara mitt i Göteborg, men mina föräldrar, som är lantbrukare, kallar mig krukbonde. Jag odlar även på altanen och hjälper till i bostadsrättsföreningens gemensamma trädgård.

Vad odlar du?

I år gläds jag åt en ny hallonhäck samt rosa vinbär och så har jag storsatsat  på blomsterodling. Vart man än tittar ska man kunna se något blommande mellan grönsaker och bärbuskar.

Vad odlar du inte?

– Man lär sig av sina misstag vilka växter som trivs. Jag har gett upp tomater eftersom tomat lätt smittas av potatisbladmögel. På en odlingslott är det i princip omöjligt att hålla avstånd från potatisodling. Numera har jag bara en tomatplanta i en kruka på altanen.

Hur började ditt odlingsintresse?

– Jag är uppvuxen på en bondgård och van att arbeta med jord och växter. När jag drog ogräs som ung gav jag mig själv ett allvarsamt löfte att aldrig mer ha med odling att göra. När jag flyttade hit för 20 år sedan skaffade vi en igenvuxen odlingslott – en lerpöl med bra solläge och fantastiska hallonbuskar. Från början använde jag och min partner kolonilotten mest som ett sätt att komma ut – vi satt där och läste och tittade på andra som grävde. Men när grannlotten blev ledig greppade vi spadarna.

Har du haft någon nytta av odlingen i ditt yrkesliv.

– När man jobbar med traumabehandlingar ser man tyvärr inte alltid tydliga resultat. Men odlingen ger både resultat och återkoppling. Som chef är man heller inte alltid så operativ – en utmaning  är att hålla fingrarna i styr och inte ta över arbetsuppgifter. Genom odlingen kan jag vara operativ samtidigt som jag släpper allt annat och bara fokuserar på att gräva.

Ni har haft odlingsutmaningar på jobbet också?

– Ja, det började med att en kollega hade köpt för många frön djungelgurka. Då arrangerade vi en tävling om vem som kunde odla den största frukten. Jag vann med en gurka på 8,5 gram. Den smakade så där och jag kommer nog inte odla den igen.