Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Chefen har rätt att avbryta din semester

Din arbetsgivare kan beordra dig att avbryta din semester. Men det måste finnas mycket starka skäl, annars kan du få skadestånd.
Ola Rennstam Publicerad
Kvinna står med ena foten barfota på en strand och den andra i en klacksko på ett golv.
Om arbetsgivaren avbryter den beviljade semestern utan att det finns synnerliga skäl kan facket begära skadestånd i en förhandling. Foto: Shutterstock

Allt fler tjänstemän arbetar under sin semester. Och ännu fler känner att de måste vara tillgängliga under ledigheten. Det visade en rapport som Unionen presenterade i onsdags. Det blir också allt vanligare att arbetsgivaren kräver att man ska avbryta semestern för att komma in och arbete.

Som anställd är du inte skyldig att vara anträffbar under semestern. Däremot kan du inte neka om arbetsgivaren beordrar dig att avbryta ledigheten för att komma in och arbeta. Det krävs dock att arbetsgivaren har synnerliga skäl för att avbryta eller dra in redan beviljad semester.

– Med synnerliga skäl menas sådant som inte kunnat förutses. Till exempel om det skulle inträffa något som hela företaget står och faller med. Arbetsgivaren kan inte skylla på dålig planering, att man exempelvis måste in med lönerna, vilket är väldigt vanligt bland dem som jobbar med löneadministration, säger Anders Eriksson, rådgivare på Unionen Direkt.

Arbetsgivaren är skyldig att ersätta den ekonomiska skada som uppstår som till exempel kostnader för att boka om en redan betald resa.

Om arbetsgivaren avbryter den beviljade semestern utan att det finns synnerliga skäl kan facket begära skadestånd i en förhandling. Detta sker oftast i efterhand, vilket innebär att det är viktigt att arbetstagaren först gör som arbetsgivaren beordrat.

– Vi rekommenderar våra medlemmar att först och främst ta kontakt med facket.  Vi vill absolut inte sätta en prislapp på vad det kostar att bryta semestern. Vad det är värt måste arbetstagaren själv ta ställning till. Men vi rekommenderar att om man överhuvudtaget ska gå med på att bli inkallad ska man naturligtvis se till att få extra betalt och få semestern vid ett senare tillfälle, säger Anders Eriksson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Snabbkurs i semesterlagen

Tanken med semester är att du ska koppla av jobbet och koppla ur hjärnan. Men innan du drar ur sladden kan det vara klokt att slänga ett öga på dina rättigheter, så du kan slöa i hängmattan i trygg förvissning om att inte bli snuvad på semesterlön.
Johanna Rovira Publicerad 31 juli 2026, kl 06:01
Man badar i havet.
Det varierar mellan europeiska länder hur lång lagstadgad semester man har rätt till. Flest dagar är det på Malta. Foto: Shutterstock

25 dagars semester

Enligt semesterlagen har alla anställda rätt till 25 dagars semester. Få av Unionens avtal ger extra semesterdagar. 

Extra ledighet kan kosta

Många anställda som har oreglerad arbetstid har fått extra semesterdagar som kompensation. Ställs du inför valet att byta bort din övertidsersättning mot en veckas extra semester så tänk på att det kan bli en olönsam affär om du jobbar över mycket.

 

Högre lön under semestern

Under semestern behåller du din lön plus semestertillägg, det kallas semesterlön. Semestertillägget är något högre om du har kollektivavtal. Hur hög din semesterlön är kan du räkna ut på unionen.se 

 

Obetald semester frivilligt

Arbetsgivaren kan bestämma när du ska ha semester, däremot aldrig tvinga dig att ta obetald semester.

 

Ha koll på ersättningen

Du har rätt att ta semester oavsett hur kort tid du har jobbat. Om du inte tar semester – se till att du får ut semesterersättning när du slutar. Semesterersättningen ingår aldrig i lönen. 

 

Semester med rörlig lön

Har du rörlig lön behöver du också hålla ett vakande öga på din semesterlön. Även den rörliga delen ska ligga till grund för semesterlönen.  

 

Förskottssemester en möjlighet

Även om du är nyanställd har du rätt till semester, men inte alltid semesterlön – enligt lagen måste du tjäna in semestern först (om inte ditt så kallade intjänandeår sammanfaller med semesteråret).   Arbetsgivaren kan dock erbjuda dig förskottsemester som du måste betala tillbaka om du säger upp dig själv inom fem år. Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist avskrivs skulden, likaså om du säger upp dig efter fem år. 

 

Semester för lediga

Du har rätt till semesterledighet även om du är föräldraledig eller sjukskriven.  Om semestern är fullt betald eller inte beror dock på hur länge du varit borta från jobbet. 

 

4 sommmarveckor i sträck

Enligt lagen har du rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under juni-augusti. I vissa av Unionens avtal är semesterperioden längre och för säsongsanställda finns avtal som ser annorlunda ut. 

 

Spara till långledigt

Du kan spara allt utöver 20 semesterdagar i fem år – om du inte tagit ut dina sparade dagar efter fem år har arbetsgivaren rätt att antingen tvångsutlägga semestern eller ge dig en klumpsumma motsvarande semesterlönen för de sparade dagarna.

Besked i tid

Om arbetsgivaren på eget bevåg lägger ut din semester måste du underrättas om detta minst två månader i förväg. Men det finns ingen sådan tidsgräns för arbetsgivaren att ge dig beskedet om ditt semesterönskemål beviljats eller inte.

 

Risk spara för länge

Att spara semesterdagar för länge kan vara vanskligt om det saknas kollektivavtal och du skulle gå ner i arbetstid (då devalveras värdet på semesterdagarna) eller om företaget går i konkurs - sparad semester riskerar att brinna inne i en konkurssituation