Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Tio saker varje anställd behöver veta om semester

Semestern hägrar och många har redan gjort planer för sommaren. Men det kan vara bra att ha lite hum om semesterreglerna så att du inte missar något.
Johanna Rovira Publicerad 16 maj 2016, kl 14:30
Johanna Rovira
Johanna Rovira

1. Ordet semester kommer från latinet och betyder sex månader. Den lagstadgade semestern i Sverige är dock bara 25 dagar och har varit det sedan 1978. Vissa kollektivavtal och vissa anställningsavtal kan ha flera dagar.

2. Det kan vara en usel idé att byta bort övertidsersättning mot extra semesterdagar. Jobbar du mer än 20 timmar kvalificerad övertid (alltså efter åtta på kvällen och före sex på morgonen) om året tjänar du mer på att ha kvar övertidsersättningen.

3. Du har rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Arbetsgivaren har dock sista ordet om ni inte kan komma överens om när under perioden du ska vara ledig.

Läs mer: Semester: Det har du rätt till

4. Det år du tjänar in rätten till att få betald semester under semesteråret kallas intjänandeåret. Semesteråret börjar den 1 april och slutar den 31 mars året därpå. I vissa kollektivavtal sammanfaller semesteråret med kalenderåret. Kolla hur det hänger ihop här.

5. Du kan aldrig bli tvingad att ta ut obetald semester om till exempel företaget stänger under sommaren. Arbetsgivaren måste erbjuda dig arbete inom arbetsplatsens verksamhet. Har du däremot betald semester kvar så har arbetsgivaren rätt att lägga ut den under sommaruppehållet. Du har dock alltid rätt att spara fem semesterdagar.

6. Din semester ska aldrig räknas in i lönen. Om du har ett vikariat i max tre månader och du och din arbetsgivare är överens om att du inte ska vara ledig, har du rätt till semesterersättning som betalas ut tillsammans med din månadslön. Många arbetsgivare gör fel av okunskap. Om du upptäcker att arbetsgivaren gjort fel har du rätt till ersättning och eventuellt skadestånd.

7. Vissa arbetsgivare erbjuder nyanställda förskottssemester. Det innebär att du ”lånar” semesterdagar – slutar du inom fem år, får du betala tillbaka förskottet. Efter fem år eller om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist, avskrivs skulden.

8. Blir du sjuk har du rätt att avbryta semestern, så att du kan ta ut den vid ett annat tillfälle. Samma sak gäller om ditt barn blir sjukt. Glöm bara inte att sjukskriva dig eller anmäla vård av barn.

Läs mer: Sjuk på semestern? Så gör du!

9. Du har rätt att spara semesterdagar. Alla har rätt att spara upp till fem dagar om året i upp till fem år om man meddelar arbetsgivaren i förväg. Omfattas du av kollektivavtal kan du ha rätt att spara mer om du kommit överens med din arbetsgivare.

10. Om din arbetsgivare beordrar dig att avbryta din semester för att arbeta kan du inte neka. Arbetsgivaren måste dock ha synnerliga skäl för att kalla in dig, till exempel om det skulle inträffa något så allvarligt att hela företaget står och faller med om du jobbar eller inte. Din arbetsgivare är i så fall skyldig att ersätta dig för den ekonomiska skada som uppstår, till exempel ombokningskostnader för en redan betald resa.

Läs mer: Chefen har rätt avbryta din semester

Semester

Röda dagar 2023 – då ska du ta långledigt

Vill du maxa ledighet och semester? Här är alla röda dagar och helgdagar 2023. Läs om när det är smartast att ta ledigt för att få så många långhelger som möjligt.
Elisabeth Brising Publicerad 31 oktober 2022, kl 06:00
hand vänder kloss från 2022 till 2023.
Med lite planering kan du maxa ledigheten och semestern under 2023. Foto: Shutterstock

2023 är återigen ett år med få röda dagar och helgaftnar på vardagar, men de är i alla fall något fler än 2022.

Röda dagar är detsamma som helgdagar och är arbetsfria enligt lag. (En helgafton är en dag före allmän helgdag, till exempel skärtorsdagen, då vissa är lediga eller jobbar halvdag, medan andra jobbar, beroende på vad du har för anställningsavtal.)

Om du planerar smart och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2023 och få ut flera långhelger. Till exempel vid Kristi himmelsfärd i maj och runt nationaldagen i juni.  

Röda dagar 2023

1 januari (söndag) Nyårsdagen

6 januari (fredag) Trettondagen

7 april (fredag) Långfredagen

9 april (söndag) Påskdagen

10 april (måndag) Annandag påsk

1 maj (måndag) Första maj

18 maj (torsdag) Kristi himmelsfärds dag

28 maj (söndag) Pingstdagen

6 juni (tisdag) Sveriges nationaldag

23 juni (fredag) Midsommarafton

24 juni (lördag) Midsommardagen

4 november (lördag) Alla helgons dag

24 december (söndag) julafton

25 december (måndag) Juldagen

26 december (tisdag) Annandag jul

31 december (söndag) Nyårsafton

1 januari 2024 (måndag) Nyårsdagen

Maxa ledigheten så här

Trettondagshelgen: Ta ledigt måndagen efter Trettondagen, den 9 januari, och få en härlig långhelg 6-9 januari.

Påsken: Påsken infaller i början av april, vecka 14. Du kan välja mellan att ta ledigt fyra dagar före eller efter påsken och få ut tio lata dagar: den 1-10 april eller 7-16 april.

Valborg och första maj: Ta ledigt fredagen den 28/4 och njut av långhelgen över Valborg och första maj 28/4-1/5.

Kristi himmelsfärd: Ta ledigt fredagen den 19 maj, efter Kristi himmelfärdsdag, och ta fyra dagars helg 18-21 maj.

Nationaldagen: Ta ledigt måndagen den 5/6 och få fyra dagars helg 3-6 juni.

Julen: Ta ledigt tre dagar i jul, 27-29 december, så får du julledigt i alla fall tio dagar i sträck, 23 december till 1 januari. Måndagen den 1 januari 2024 är nämligen också en röd dag.