Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Tio saker varje anställd behöver veta om semester
Semestern hägrar och många har redan gjort planer för sommaren. Men det kan vara bra att ha lite hum om semesterreglerna så att du inte missar något.
1. Ordet semester kommer från latinet och betyder sex månader. Den lagstadgade semestern i Sverige är dock bara 25 dagar och har varit det sedan 1978. Vissa kollektivavtal och vissa anställningsavtal kan ha flera dagar.
2. Det kan vara en usel idé att byta bort övertidsersättning mot extra semesterdagar. Jobbar du mer än 20 timmar kvalificerad övertid (alltså efter åtta på kvällen och före sex på morgonen) om året tjänar du mer på att ha kvar övertidsersättningen.
3. Du har rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Arbetsgivaren har dock sista ordet om ni inte kan komma överens om när under perioden du ska vara ledig.
Läs mer: Semester: Det har du rätt till
4. Det år du tjänar in rätten till att få betald semester under semesteråret kallas intjänandeåret. Semesteråret börjar den 1 april och slutar den 31 mars året därpå. I vissa kollektivavtal sammanfaller semesteråret med kalenderåret. Kolla hur det hänger ihop här.
5. Du kan aldrig bli tvingad att ta ut obetald semester om till exempel företaget stänger under sommaren. Arbetsgivaren måste erbjuda dig arbete inom arbetsplatsens verksamhet. Har du däremot betald semester kvar så har arbetsgivaren rätt att lägga ut den under sommaruppehållet. Du har dock alltid rätt att spara fem semesterdagar.
6. Din semester ska aldrig räknas in i lönen. Om du har ett vikariat i max tre månader och du och din arbetsgivare är överens om att du inte ska vara ledig, har du rätt till semesterersättning som betalas ut tillsammans med din månadslön. Många arbetsgivare gör fel av okunskap. Om du upptäcker att arbetsgivaren gjort fel har du rätt till ersättning och eventuellt skadestånd.
7. Vissa arbetsgivare erbjuder nyanställda förskottssemester. Det innebär att du ”lånar” semesterdagar – slutar du inom fem år, får du betala tillbaka förskottet. Efter fem år eller om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist, avskrivs skulden.
8. Blir du sjuk har du rätt att avbryta semestern, så att du kan ta ut den vid ett annat tillfälle. Samma sak gäller om ditt barn blir sjukt. Glöm bara inte att sjukskriva dig eller anmäla vård av barn.
Läs mer: Sjuk på semestern? Så gör du!
9. Du har rätt att spara semesterdagar. Alla har rätt att spara upp till fem dagar om året i upp till fem år om man meddelar arbetsgivaren i förväg. Omfattas du av kollektivavtal kan du ha rätt att spara mer om du kommit överens med din arbetsgivare.
10. Om din arbetsgivare beordrar dig att avbryta din semester för att arbeta kan du inte neka. Arbetsgivaren måste dock ha synnerliga skäl för att kalla in dig, till exempel om det skulle inträffa något så allvarligt att hela företaget står och faller med om du jobbar eller inte. Din arbetsgivare är i så fall skyldig att ersätta dig för den ekonomiska skada som uppstår, till exempel ombokningskostnader för en redan betald resa.
Läs mer: Chefen har rätt avbryta din semester
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Kollega önskar god jul och gott nytt år
Kollega önskar dig en God Jul och Gott Nytt År! Vi är tillbaka igen i början av januari.
Kollega-redaktionen tar julledigt och är tillbaka den 7 januari.
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Då kan du logga in och anmäla dig via den här länken, så får du från och med nästa år alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka. Fiffigt va?
Medlemmar fick ”glömd” semesterlön i julklapp
Snart börjar ett nytt semesterår för en del anställda – hör du till dem är det hög tid att kolla din semesterlön, i synnerhet om du har rörlig lön. En jul för några år sedan räddade Unionen runt en halv miljon i bortglömd semesterlön åt medlemmar.
Det hände sig i nådens år 2017, runt första advent, att en ombudsman på Unionen fick ett till synes enkelt ärende på sitt bord. En medlem hade enbart fått semesterlön på sin fasta lönedel, men inte på den provisionslön hon tjänat. De lokala förhandlingarna hade avslutats i oenighet.
Arbetsgivarna fortsatte hårdnackat vägra justera semesterlönen när Centrala ombudsmannen, Anna-Lena Glaad, tog över. Hon hade ingen aning om att detta enda ärende skulle växa betydligt i omfång och bli en dramatisk kamp mot klockan när hon övertog det.
Muller på kontoret
– Det hade börjat gnissla en del på kontoret där medlemmen jobbade och fler verkade ha fått för lite semesterpengar. Sedan skickade arbetsgivaren av misstag en lista med massa namn, berättar Anna-Lena Glaad.
Hon började utforska listan. Namnen visade sig tillhöra medlemmar, före detta anställda som försvunnit i en företagsuppdelning och som troligtvis också blivit snuvade på semesterlön. Och nu var det bråttom – företaget hade semesterår som började och slutade vid årsskiftet och om förbundet inte agerade snabbt skulle medlemmarna gå miste om en hel del pengar.
– I normalfallet stoppas klockan när man påkallar tvisteförhandling, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjuristen som kopplades in på ärendet.
– Men när det gäller semesterfrågor bryts preskriptionstiden bara av att man väcker talan i domstol.
Kamp mot klockan
Fyra dagar före julafton, 20 december, satte sig Anna-Lena Glaad och fjorton kollegor ned och ringde upp 72 medlemmar för att höra om de ville bli företrädda av Unionen för att få ut sin rättmätiga semesterlön.
– Alla fick lägga laxen åt sidan för att hjälpa till. Ett femtiotal av medlemmarna accepterade och nu gällde det för dem att snabbt som ögat få fram lönespecifikationer som visade vad de tjänat de senaste åren, berättar Anna-Lena Glaad.
Under tiden satt juristen Pierre Dahlqvist och förberedde mallar till individuella stämningsansökningar som han kompletterade vartefter han fick klartecken och uppgifter från medlemmarna. I mellandagarna kunde ett femtiotal stämningsansökningar lämnas in till Stockholms tingsrätt. Och därmed var tidsfristen bruten.
Arbetsgivaren backade
Efter att stämningarna lämnats in visade sig arbetsgivaren vara mer samarbetsvillig och återvände till förhandlingsbordet. Stämningsansökningarna kallades tillbaka och cirka en halv miljon i bortglömda semesterslantar betalades slutligen ut till medlemmarna.
– Om man är osäker på sin semesterlön bör man ringa vår rådgivning, hellre en gång för mycket. Vår allmänna känsla är att en hel del semesterpengar fryser inne, säger Anna-Lena Glaad.
– Arbetsgivaren ska göra korrekta beräkningar, men semesterlagen är komplicerad och därför gör arbetsgivarna ofta fel, säger Pierre Dahlqvist som aldrig kommenterar enskilda belopp i uppgörelser.
– Man har ett eget ansvar att själv hålla koll för att inte riskera att förlora pengar. Det gäller inte bara semesterlönen.
- Oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, har man under vissa förutsättningar rätt till semesterlön på rörliga lönedelar, exempelvis provision.
- Semstertillägget på de rörliga lönedelarna ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. Semesteråret börjar för många företag i månadsskiftet mars-april, men på en del arbetsplatser börjar semesteråret 1 januari.
- Spara och kolla alla lönebesked. Speciellt lönespecifikationer som kommer före eller efter semestern eftersom det förekommer att dagar försvinner.
