Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
1. Ordet semester kommer från latinet och betyder sex månader. Den lagstadgade semestern i Sverige är dock bara 25 dagar och har varit det sedan 1978. Vissa kollektivavtal och vissa anställningsavtal kan ha flera dagar.
2. Det kan vara en usel idé att byta bort övertidsersättning mot extra semesterdagar. Jobbar du mer än 20 timmar kvalificerad övertid (alltså efter åtta på kvällen och före sex på morgonen) om året tjänar du mer på att ha kvar övertidsersättningen.
3. Du har rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Arbetsgivaren har dock sista ordet om ni inte kan komma överens om när under perioden du ska vara ledig.
Läs mer: Semester: Det har du rätt till
4. Det år du tjänar in rätten till att få betald semester under semesteråret kallas intjänandeåret. Semesteråret börjar den 1 april och slutar den 31 mars året därpå. I vissa kollektivavtal sammanfaller semesteråret med kalenderåret. Kolla hur det hänger ihop här.
5. Du kan aldrig bli tvingad att ta ut obetald semester om till exempel företaget stänger under sommaren. Arbetsgivaren måste erbjuda dig arbete inom arbetsplatsens verksamhet. Har du däremot betald semester kvar så har arbetsgivaren rätt att lägga ut den under sommaruppehållet. Du har dock alltid rätt att spara fem semesterdagar.
6. Din semester ska aldrig räknas in i lönen. Om du har ett vikariat i max tre månader och du och din arbetsgivare är överens om att du inte ska vara ledig, har du rätt till semesterersättning som betalas ut tillsammans med din månadslön. Många arbetsgivare gör fel av okunskap. Om du upptäcker att arbetsgivaren gjort fel har du rätt till ersättning och eventuellt skadestånd.
7. Vissa arbetsgivare erbjuder nyanställda förskottssemester. Det innebär att du ”lånar” semesterdagar – slutar du inom fem år, får du betala tillbaka förskottet. Efter fem år eller om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist, avskrivs skulden.
8. Blir du sjuk har du rätt att avbryta semestern, så att du kan ta ut den vid ett annat tillfälle. Samma sak gäller om ditt barn blir sjukt. Glöm bara inte att sjukskriva dig eller anmäla vård av barn.
Läs mer: Sjuk på semestern? Så gör du!
9. Du har rätt att spara semesterdagar. Alla har rätt att spara upp till fem dagar om året i upp till fem år om man meddelar arbetsgivaren i förväg. Omfattas du av kollektivavtal kan du ha rätt att spara mer om du kommit överens med din arbetsgivare.
10. Om din arbetsgivare beordrar dig att avbryta din semester för att arbeta kan du inte neka. Arbetsgivaren måste dock ha synnerliga skäl för att kalla in dig, till exempel om det skulle inträffa något så allvarligt att hela företaget står och faller med om du jobbar eller inte. Din arbetsgivare är i så fall skyldig att ersätta dig för den ekonomiska skada som uppstår, till exempel ombokningskostnader för en redan betald resa.
Läs mer: Chefen har rätt avbryta din semester
Om du planerar och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2025 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2025. Med bara fyra semesterdagar vid julen kan du vara ledig 16 dagar om du har klämdag.
Totalt finns det 13 röda dagar 2025. Nio av dem är på en vardag. Påsken infaller sent 2025: påskafton är den 19 april.
Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.
1 januari (onsdag) Nyårsdagen
6 januari (måndag) Trettondagen
18 april (fredag) Långfredagen
20 april (söndag) Påskdagen
21 april (måndag) Annandag påsk
1 maj (torsdag) Första maj
29 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag
6 juni (fredag) Sveriges nationaldag
8 juni (söndag) Pingstdagen
20 juni (fredag) Midsommarafton
21 juni (lördag) Midsommardagen
1 november (lördag) Alla helgons dag
24 december (onsdag) Julafton
25 december (torsdag) Juldagen
26 december (fredag) Annandag jul
31 december (onsdag) Nyårsafton
Fotnot: Aftnar som julafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.
Påsken, 10 lediga dagar
Påsken infaller sent i år. Skärtorsdagen är den 17 april. Tar du ledigt fyra dagar före påsken eller fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 12 april till den 21 april eller den 18 april till den 27 april.
Första maj, 7 lediga dagar
Om du har klämdagar i ditt anställningsavtal kan du få 7 lediga dagar genom att använda tre semesterdagar. Ta ledigt 28, 29 och 30 april och få en hel veckas semester. Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april kan du vara ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.
Har du inte klämdagar tar du semester den 2 maj och får fyra lediga dagar.
Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar
Här kan du göra samma sak som vid första maj: ta ledigt 26, 27 och 28 maj och få en ledig vecka när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 30 maj.
Jul och nyår, 18 lediga dagar
Jul och nyår är riktigt bra 2025, ur ett ledighetsperspektiv, särskilt om du har klämdagar. Då kan du få 18 lediga dagar med hjälp av bara fyra semesterdagar. Ta semester 22, 23, 29 och 30 december så kan du vara borta från arbetet mellan 20 december och 6 januari.
Har du inte klämdagar får du 16 dagars ledighet genom att använda fem semesterdagar.
Sol och salta bad, glass och stora lass och sköna grillhäng med kompisar. Sommar och semester, som vi har längtat.
Men inte alla. För människor som är eller känner sig ensamma kan vår mest sociala årstid vara riktigt ångestladdad. Ensamheten blir mer påtaglig när man inte kan gå till jobbet som vanligt eller ägna sig åt vardagliga aktiviteter som ofta pausas under sommarmånaderna.
Så är det för Sara. Hon har två barn, bra kollegor och fina vänner, så riktigt ensam är hon inte. Men ändå känner hon sig ensam, allra mest under sommaren.
– För mig blev semestern jobbig efter min skilsmässa. Plötsligt hade jag ingen att planera ledigheten med. Mina vänner lever i kärnfamiljer och är upptagna med olika projekt, sommarhuset eller resande. Jag känner inte alltid att det finns plats för mig och mina barn i deras liv.
Ensamhet ser olika ut. Den som Sara beskriver är en emotionell eller social ensamhet förklarar psykologen Martina Nelson.
– Hon har vänner men kanske inte någon riktig nära att anförtro sig till. Den andra ensamheten är där vi faktiskt känner att man inte har några vänner.
Martina Nelson vill också skilja på den självvalda och ofrivillig ensamheten. De flesta behöver och vill vara för sig själva ett tag för att få energi efter en stressig tid. Men det är när ensamhet blir ofrivillig och långvarig som den kan påverka hälsan negativt, både psykiskt och fysiskt.
– Ofrivillig ensamhet som kan leda till ångest och andra negativa känslor. Och det är ofta våra tankar som ställer till det för oss, säger Martina Nelson.
Många förknippar ensamhet med något skamfullt och ett misslyckande. Det är så lätt att börja tänka ”ingen vill ju vara med mig så det är ingen idé att jag försöker söka kontakt”. Men det är just såna tankar som kan leda till att man isolerar sig ännu mer.
Ett första steg att bryta den onda cirkeln är att ta itu med de negativa tankarna som hindrar dig från att göra saker som kan bryta ensamheten förklarar Martina Nelson. Har du som Sara vänner, fråga om du får hälsa på i stugan. Bjud in på en fika eller föreslå en middag.
Har du få eller inga vänner exponera dig för situationer där du omger dig med andra, även om det känns tufft. Sätt dig på ett café, gå på loppis, anmäl dig till en sommarkurs eller fråga en kollega om han eller hon vill ses på semestern.
Sara säger att hon känner avund när hon hör kollegorna prata om sina sommarplaner. Hur ska hon hantera det?
– Det är helt okej att känna så, det är vanligt att tänka och känna så. Men försök att inte fastna i tankarna.
På jobbet ska det vara självklart att kunna prata om sina sommarplaner men Martina manar till eftertanke.
– Det är som med all inkludering. Man kanske ska vara ödmjuk och medveten om att semestern inte bara är härlig för alla.