Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Tio saker varje anställd behöver veta om semester

Semestern hägrar och många har redan gjort planer för sommaren. Men det kan vara bra att ha lite hum om semesterreglerna så att du inte missar något.
Johanna Rovira Publicerad 16 maj 2016, kl 14:30
Johanna Rovira
Johanna Rovira

1. Ordet semester kommer från latinet och betyder sex månader. Den lagstadgade semestern i Sverige är dock bara 25 dagar och har varit det sedan 1978. Vissa kollektivavtal och vissa anställningsavtal kan ha flera dagar.

2. Det kan vara en usel idé att byta bort övertidsersättning mot extra semesterdagar. Jobbar du mer än 20 timmar kvalificerad övertid (alltså efter åtta på kvällen och före sex på morgonen) om året tjänar du mer på att ha kvar övertidsersättningen.

3. Du har rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Arbetsgivaren har dock sista ordet om ni inte kan komma överens om när under perioden du ska vara ledig.

Läs mer: Semester: Det har du rätt till

4. Det år du tjänar in rätten till att få betald semester under semesteråret kallas intjänandeåret. Semesteråret börjar den 1 april och slutar den 31 mars året därpå. I vissa kollektivavtal sammanfaller semesteråret med kalenderåret. Kolla hur det hänger ihop här.

5. Du kan aldrig bli tvingad att ta ut obetald semester om till exempel företaget stänger under sommaren. Arbetsgivaren måste erbjuda dig arbete inom arbetsplatsens verksamhet. Har du däremot betald semester kvar så har arbetsgivaren rätt att lägga ut den under sommaruppehållet. Du har dock alltid rätt att spara fem semesterdagar.

6. Din semester ska aldrig räknas in i lönen. Om du har ett vikariat i max tre månader och du och din arbetsgivare är överens om att du inte ska vara ledig, har du rätt till semesterersättning som betalas ut tillsammans med din månadslön. Många arbetsgivare gör fel av okunskap. Om du upptäcker att arbetsgivaren gjort fel har du rätt till ersättning och eventuellt skadestånd.

7. Vissa arbetsgivare erbjuder nyanställda förskottssemester. Det innebär att du ”lånar” semesterdagar – slutar du inom fem år, får du betala tillbaka förskottet. Efter fem år eller om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist, avskrivs skulden.

8. Blir du sjuk har du rätt att avbryta semestern, så att du kan ta ut den vid ett annat tillfälle. Samma sak gäller om ditt barn blir sjukt. Glöm bara inte att sjukskriva dig eller anmäla vård av barn.

Läs mer: Sjuk på semestern? Så gör du!

9. Du har rätt att spara semesterdagar. Alla har rätt att spara upp till fem dagar om året i upp till fem år om man meddelar arbetsgivaren i förväg. Omfattas du av kollektivavtal kan du ha rätt att spara mer om du kommit överens med din arbetsgivare.

10. Om din arbetsgivare beordrar dig att avbryta din semester för att arbeta kan du inte neka. Arbetsgivaren måste dock ha synnerliga skäl för att kalla in dig, till exempel om det skulle inträffa något så allvarligt att hela företaget står och faller med om du jobbar eller inte. Din arbetsgivare är i så fall skyldig att ersätta dig för den ekonomiska skada som uppstår, till exempel ombokningskostnader för en redan betald resa.

Läs mer: Chefen har rätt avbryta din semester

Semester

Röda dagar 2024 – då ska du ta långledigt

Vill du maxa din ledighet 2024? Här är alla röda dagar och helgdagar nästa år – som är fler än 2023. Läs om när det är smartast att ta ledigt för att få så många långhelger som möjligt.
David Österberg Publicerad 2 november 2023, kl 06:01
Hand vrider klossar med texten 2023 till 2024.
Med lite planering kan du få långledigt vid helgdagar 2024. Foto: TT

2024 har fler röda dagar och helgaftnar på vardagar än 2023. Elva av de här lediga dagarna infaller på en vardag jämfört med nio dagar 2023.

Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag, till exempel skärtorsdagen, då vissa är lediga eller jobbar halvdag, medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.

Om du planerar smart och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2024 och få ut fler långhelger. Till exempel vid nationaldagen i juni och julen 2024. Med bara tre semesterdagar vid julen kan du vara ledig nästan två veckor.

 

Röda dagar 2024

1 januari (måndag) Nyårsdagen

6 januari (lördag) Trettondagen

29 mars (fredag) Långfredagen

31 mars (söndag) Påskdagen

1 april (måndag) Annandag påsk

1 maj (onsdag) Första maj

9 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag

19 maj (söndag) Pingstdagen

6 juni (torsdag) Sveriges nationaldag

21 juni (fredag) Midsommarafton

22 juni (lördag) Midsommardagen

2 november (lördag) Alla helgons dag

24 december (tisdag) Julafton

25 december (onsdag) Juldagen

26 december (torsdag) Annandag jul

31 december (tisdag) Nyårsafton

 

Maxa ledigheten så här

Påsken

Påsken infaller tidigt i år. Skärtorsdagen är den 28 mars. Du kan välja mellan att ta ledigt fyra dagar före eller efter påsken och få ut tio lata dagar: den 23 mars till 1 april eller 29 mars till 7 april.

Första maj

Ta ledigt torsdagen den 2 maj och fredagen den 3 maj och få fem härliga dagar när våren är som vackrast. En del jobbar dessutom halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april och då blir ledigheten extra lång.

Kristi himmelsfärd

Ta ledigt fredagen den 10 maj, efter Kristi himmelfärdsdag, och ta fyra dagars helg 9-12 maj.

Nationaldagen

Ta ledigt fredagen den 7 juni och få fyra dagars helg 6-9 juni.

Julen

Julen 2024 är betydligt bättre än julen 2023, ur ett ledighetsperspektiv. Med hjälp av bara tre semesterdagar kan du få 12 lediga dagar. Ta semester den 23, 27 och 30 december så kan du vara ledig 21 december till 1 januari.

Semester

Maxa semestern genom att maska på jobbet

Nedräkningen inför semestern är i full gång. Men för att få den återhämtning du förtjänar och behöver, bör du se till att hjärnan går på ledighet i förväg. 
Johanna Rovira Publicerad 21 juni 2023, kl 06:00
Till vänster ett färgglatt parasoll. Till vänster en man på kontor, sitter i skräddarställning på bordet med en bok ovanpå huvudet.
Undvik att jobba ihjäl dig på sikt - ta istället verkligen vara på ledigheten. Här är några tips på hur du får ut största möjliga effekt av din semester. Foto: Colourbox.

En trend som pågått en längre tid på arbetsmarknaden är att många tjänstemän smygjobbar under semestern. Konsekvenserna av att aldrig koppla av från jobbet är svåra - enligt Arbetsmiljöverket dör närmare 800 personer om året av jobbstress.

För att undvika att jobba ihjäl sig på sikt är det viktigt att verkligen ta vara på semestern. Är den för kort är den tämligen meningslös ur rekreationssynpunkt eftersom det tar lång tid för de flesta att gå ner i varv och ladda batterierna – i synnerhet om man är slutkörd, visar forskning.

Här är några tips på hur du får ut största möjliga effekt av din semester:

Snuttifiera inte semestern

Ta ut en så lång sammanhängande ledighet som du kan. Enligt semesterlagen har du rätt till minst fyra veckors sammanhängande ledighet under sommarmånaderna.

Stämpla ut hjärnan i förväg

Varva ner mentalt och maska så smått, till exempel genom att gå hem tidigare och ta längre pauser. Arbetsgivaren kanske surar lite, men har å andra sidan allt att vinna på att du kommer tillbaka utvilad och alert efter semestern.

Säg nej

Undvik att ta på dig nya arbetsuppgifter inför semestern och släpp den orimliga tanken på att du ska försöka hinna bli klar med allt du redan åtagit dig innan du går på ledighet. Låt kökkenmöddingen på skrivbordet vila tills i höst.

Logga ut

Lägg in ett autosvar i e-posten som talar när du är tillgänglig igen. Här kan du få inspiration till hur du ska utforma svaren. 

Stressa inte på semestern

Känn dig inte tvingad att besöka varje ölbar i Tyskland, bestiga Matterhorn, bo i hobbithålor på Nya Zeeland och bygga ny veranda bara för att övertrumfa dina hetsiga kollegor. Gör det du tycker är roligt. Att slöa bort semestern kan vara klokare än att kuska runt efter häftiga semesterupplevelser eftersom sömn är otroligt viktigt för återhämtningen.

Undvik smygjobb

Lämna datorn och mobilen på jobbet och fall inte för frestelsen att du måste kolla vad som händer. Om du har svårt att hålla tassarna borta från verksamheten och känner att företaget går under om du inte har råkoll – så begränsa tillfällena då du tittar i mejlen till bestämda tider, så sällan som möjligt.