Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ambassader smiter från semestertillägg

Unionen stämmer årligen den spanska ambassaden för uteblivna semestertillägg. Nu stämmer förbundet dessutom en centralamerikansk ambassad för att inte ha följt semesterlagen.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Kollega & Wong Maye-E/AP Photo/TT
Kollega & Wong Maye-E/AP Photo/TT

En man började arbeta som administrativ assistent vid en centralamerikansk ambassad i april 2016. I december varje år betalar arbetsgivaren ut en avtalad bonus till honom. Men sedan mannen påbörjade sin anställning har han varken fått semestertillägg i samband med uttagen semester eller semesterlön för utbetalda rörliga lönedelar – trots att han uppmanat ambassaden att göra utbetalningarna.

Enligt semesterlagen ska semesterlön – det vill säga månadslönen och ett semestertillägg – betalas ut under semesterledigheten.

– Rättigheterna enligt semesterlagen är tvingande till arbetstagarens förmån och jätteviktiga. Semestertillägget gör att man får råd att göra något trevligt på semestern, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.

Förbundet kräver nu att ambassaden betalar ut knappt 10 000 kronor för uteblivet semestertillägg och semesterlön samt allmänt skadestånd på 10 000 kronor för brott mot semesterlagen.

Det här är inte första gången en ambassad bryter mot svensk arbetsrätt. I april skrev Kollega att Unionen de senaste fyra åren har stämt den spanska ambassaden nio gånger för uteblivet semestertillägg. Personalen på ambassaden har dessutom inte fått någon löneökning på tio år och vissa anställda får inte tjänstepension.

Läs mer: Usla villkor på spanska ambassaden

Vid en central förhandling med Unionen för några år sedan ansåg den spanska ambassadens ombud att det saknades mandat att föra direkta förhandlingar om ambassadens enheter. Ombudet hävdade att sådana ärenden måste skötas på ministernivå i Spanien.

Det finns likheter med ärendet på den centralamerikanska ambassaden.

– Arbetsgivaren har varit kontaktbar och en lösning har diskuterats. Men i förhandling har ambassaden i det här fallet fört fram att de velat vänta ut återkoppling från hemlandet, säger Cecilia Arklid.

Förbundet inväntar nu svaromål, där ambassaden anger varför ersättning inte har utbetalats i enlighet med semesterlagen.

I fallen som rör den spanska ambassaden har tredskodom meddelats vid flera tillfällen – om svaromål inte kommer in inom föreskriven tid dömer domstolen i enlighet med yrkandena i stämningsansökan.

Sedan 2007 har ambassadanställda samma rättigheter och sociala skyddsnät som andra anställda i Sverige.

Läs mer: Samma jobb men olika lön på svenska ambassader

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.