Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ambassader smiter från semestertillägg

Unionen stämmer årligen den spanska ambassaden för uteblivna semestertillägg. Nu stämmer förbundet dessutom en centralamerikansk ambassad för att inte ha följt semesterlagen.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Kollega & Wong Maye-E/AP Photo/TT
Kollega & Wong Maye-E/AP Photo/TT

En man började arbeta som administrativ assistent vid en centralamerikansk ambassad i april 2016. I december varje år betalar arbetsgivaren ut en avtalad bonus till honom. Men sedan mannen påbörjade sin anställning har han varken fått semestertillägg i samband med uttagen semester eller semesterlön för utbetalda rörliga lönedelar – trots att han uppmanat ambassaden att göra utbetalningarna.

Enligt semesterlagen ska semesterlön – det vill säga månadslönen och ett semestertillägg – betalas ut under semesterledigheten.

– Rättigheterna enligt semesterlagen är tvingande till arbetstagarens förmån och jätteviktiga. Semestertillägget gör att man får råd att göra något trevligt på semestern, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.

Förbundet kräver nu att ambassaden betalar ut knappt 10 000 kronor för uteblivet semestertillägg och semesterlön samt allmänt skadestånd på 10 000 kronor för brott mot semesterlagen.

Det här är inte första gången en ambassad bryter mot svensk arbetsrätt. I april skrev Kollega att Unionen de senaste fyra åren har stämt den spanska ambassaden nio gånger för uteblivet semestertillägg. Personalen på ambassaden har dessutom inte fått någon löneökning på tio år och vissa anställda får inte tjänstepension.

Läs mer: Usla villkor på spanska ambassaden

Vid en central förhandling med Unionen för några år sedan ansåg den spanska ambassadens ombud att det saknades mandat att föra direkta förhandlingar om ambassadens enheter. Ombudet hävdade att sådana ärenden måste skötas på ministernivå i Spanien.

Det finns likheter med ärendet på den centralamerikanska ambassaden.

– Arbetsgivaren har varit kontaktbar och en lösning har diskuterats. Men i förhandling har ambassaden i det här fallet fört fram att de velat vänta ut återkoppling från hemlandet, säger Cecilia Arklid.

Förbundet inväntar nu svaromål, där ambassaden anger varför ersättning inte har utbetalats i enlighet med semesterlagen.

I fallen som rör den spanska ambassaden har tredskodom meddelats vid flera tillfällen – om svaromål inte kommer in inom föreskriven tid dömer domstolen i enlighet med yrkandena i stämningsansökan.

Sedan 2007 har ambassadanställda samma rättigheter och sociala skyddsnät som andra anställda i Sverige.

Läs mer: Samma jobb men olika lön på svenska ambassader

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

 ”Ovanligt med förlikning på så hög nivå”

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Kollega har sökt APM Terminals för en kommentar till förlikningen.

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.