Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Sjuk på semestern - så gör du!

Sommarsemestern närmar sig med stormsteg. Men vad gör du om influensan slår till? Eller om barnen blir sjuka? Här ger Försäkringskassan sina bästa tips.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Colourbox

Sjuk under semestern

Semesterdagar är inarbetad ledighet och blir du sjuk behöver den därför inte användas för att bli frisk. Sjukanmäl dig i stället till din arbetsgivare. Under de första 14 dagarna ska arbetsgivaren betala din sjuklön. Är du sjuk längre än så kan det bli aktuellt med sjukpenning från Försäkringskassan.

Om jag är utomlands

Du har rätt till vård om du befinner dig i ett annat EU/ESS-land, eller Schweiz, men då behöver du ett Europeiskt sjukförsäkringskort, ett EU-kort att visa upp. Det går att beställa hos Försäkringskassan, men om du inte skulle hinna få kortet innan avresan gäller det ändå. Spara bara kvitton och ansök om ersättning från kassan i efterhand. Det går också att ringa Försäkringskassan och utfärda ett provisoriskt kort om det kniper.

Om barnen blir sjuka

Om dina barn blir sjuka under semestern går det att byta bort semesterdagar mot tillfällig föräldrapenning. Glöm dock inte att kontakta arbetsgivaren och meddela att du byter semester mot vab, och kontakta Försäkringskassan och anmäl att barnet är sjukt.

Sjuklön och sjukpenning

Om du är sjukskriven och vill åka utomlands måste du begära att få behålla sjukpenningen under utlandsvistelsen. Det beror på att myndigheten ska bedöma om resan påverkar sjukdomen eller rehabiliteringen på något sätt.

Semesterlagen

Lagen ger rätt till 25 semesterdagar varav du har rätt till att få ut fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni, juli, augusti. Senast två månader före semestern har du rätt att få ett definitivt besked om vilka veckor du har semester. När semestern är beviljad och utlagd kan arbetsgivaren inte dra in eller ändra den.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.