Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Rätt taktik på nätet

Alla hänger på sociala medier. Även arbetsgivare. Tänk bara till innan du startar ett konto i företagets namn. Här kommer några tumregler för ett genomtänkt konto.
David Österberg Publicerad 28 februari 2018, kl 10:05
Shutterstock
Det är ingen bra idé att öppna ett konto i företagets namn om du inte har funderat på varför just ni ska finnas på sociala medier. Shutterstock

Man vill ju gärna hänga med i tiden. Vara på, modern, trendig, nytänkande och kanske rent av lite häftig. Så när alla företag twittrar, instagrammar, fejsbookar och har ett eget ställe på Linkedin är det lätt att ryckas med och själv öppna några konton i företagets namn.

Det är dock ingen bra idé, tycker Johan Åberg, digital specialist och vd på Nivide. Allra först bör man nämligen fundera på varför man vill finnas på sociala medier – och skaffa sig en genomtänkt plan för hur man ska agera där.

– Alltför många börjar med genomförandet, med att hoppa på den senaste trenden. Då finns risken att man inte utnyttjar möjligheterna. Man ska börja med att göra det grundläggande arbetet innan man startar sitt Facebook- eller Linkedinkonto. Och det gäller oavsett om det är ett stort eller ett litet företag, säger han.

En del i det grundläggande arbetet är att ta reda på var kunderna håller till.

– Det händer att företag kontaktar mig och vill ha en utbildning i exempelvis Linkedin. När jag frågar varför de vill finnas just där har de ofta inget bra svar. Men om ens kunder inte finns där bör man inte heller själv finnas där, säger Johan Åberg.

 Ett vanligt misstag är att ge en med­arbetare rollen att hantera de sociala medierna

Det gäller också att ta reda på vad kunderna vill läsa om på ens sociala plattform. Tiden då företag öste ur sig långa haranger om senaste bokslutet eller klyschor om den egna förträffligheten är förbi, menar Johan Åberg.

– Tidigare har företag knappt behövt bry sig om vad man skrivit om. I dag ser vi en maktförskjutning. Det är inte längre företagen som bestämmer, makten finns hos kunderna. Vad får ens budskap att sticka ut i konkurrens med tusentals andra? Hur går vi från reklam till inspiration, tips, intressanta videoklipp?

Måste alla företag finnas på sociala medier?

– Ja. En bra bit över 70 procent av befolkningen använder sociala medier. Enligt rapporten ”Svenskarna och internet” är antalet användare av sociala medier i Sverige störst i världen, sett till andel av befolkningen. Vi ser också en utveckling mot att både privat- och företags­kunder använder sig av sociala medier i köpprocessen. När någon väl tar kontakt med en leverantör har personen ofta kommit väldigt långt i denna process.

Trots att så många företag finns på sociala medier vet de flesta inte hur man kan använda sig av dem på bäst sätt. Därför är Johan Åbergs råd att skaffa professionell hjälp.

– Det är ett vanligt misstag att ett företag ger en med­arbetare rollen att hantera de sociala medierna, trots att personen egentligen inte har den kunskap som krävs. Det handlar ju om en egen kompetens, ett eget yrke.

När man väl vet syftet med sin närvaro i sociala medier, var kunderna finns och vad de vill läsa om, är det bara att börja fylla sina kanaler med intressant material.

Vad gäller tonaliteten, ska man vara försiktig med vad man skriver?

– Man ska hålla en väldigt professionell ton. Den kan vara lättsam, men man bör undvika känsliga frågor som exempelvis politik. I första hand ska man fokusera på att skapa värde för sina kunder. Man ska också fundera på om man ska aktivera sina anställda på sociala medier. Vi vet att individer skapar större engagemang än företag. Men i så fall bör man se till att ha en policy och utbilda sina medarbetare.

 

Tre personer som åkt på social däng

Markus Uvell var Sverige-chef för PR-byrån Kreab. Han åt middag med sverigedemokraten Linus Bylund och twittrade om det. Därefter fick han sluta.

PR-chefen Justine Sacco skulle flyga till ett land i Afrika och skrev på Twitter: ”Reser till Afrika. Hoppas att jag inte får aids. Skojade bara. Jag är vit!”  Sedan stängde hon av telefonen under den tio timmar långa flygresan. Under tiden rasade en Twitterstorm och när hon landade fick hon sparken.

En anställd på ett företag i Piteå fick sparken. Två av hans kollegor kommenterade det på hans Facebooksida och skrev bland annat: ”Jag hade stormat in till chefen och som Yngwie Malmsteen hade sagt: ’Unleash the fury’.” Då fick de också sparken. (Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen och efter förlikning fick männen 90 000 respektive 215 000 kronor.)

Tänkt på det här:

Några tumregler för hur du ska hantera kritik på sociala medier:

Svara snabbt.

Var personlig, men professionell.

Var saklig och ärlig.

Se kritik som en möjlighet att förbättra verksamheten.

Radera och polisanmäl kommentarer som innehåller hot och kränkningar.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten. 

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory