Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så tränar du upp ditt lyssnande

Ett strategiskt lyssnande kan göra medarbetarna mer delaktiga. På sikt gynnar det hela organisationen.
Publicerad 24 maj 2023, kl 06:00
Till vänster en illustration av ett öra i en kontorsstol, till höger en kvinna på kontor som lyssnar.
Det går att träna upp lyssnandet. Genom att vässa ditt lyssnande kan du stärka medarbetarnas delaktighet, ledarrollen och hela organisationen. Foto: Shutterstock/Colourbox.
Anette Svingstedt.

Chefer är överlag dåligt tränade i att lyssna. Det menar Anette Svingstedt, erfaren chef och numera universitetslektor på Institutionen för tjänstevetenskap vid Lunds universitet.

– Idealet om chefen som den ensamma superhjälten som ska informera, instruera och till viss del också kontrollera sina medarbetare lever kvar. Lyssnande däremot uppfattas ofta som en passiv handling och rentav som en svaghet bland chefer. Men det är helt fel, säger hon.

Lyssnande ökar tillit

Tillsammans med Mats Heide, professor i strategisk kommunikation, har Anette Svingstedt skrivit boken Strategiskt lyssnande. I boken gör de en djupdykning i forskningen om lyssnande i organisationer och konstaterar att det har många positiva effekter. Lyssnande ökar tillit, trygghet, engagemang och arbetstillfredsställelse. Dessutom kan det, enligt bokens författare, leda till ekonomiska vinster eftersom en lyhörd organisation lättare kan anpassa sig till förändringar på marknaden, undvika kriser, stärka förtroende och relationer.

Det går att träna upp lyssnandet

Men trots forskning om alla positiva följder ägnar varken enskilda chefer eller organisationer tillräckligt med tid åt att verkligen lyssna på kunder, medarbetare och andra. I dag finns fler kommunikationskanaler än någonsin och det görs många undersökningar av kunders upplevelse och nöjdhet och medarbetares trivsel. Det leder till att såväl chefer som organisationer lever i villfarelsen att de lyssnar och lär. Men i själva verket hamnar det insamlande materialet oftast på hög i något Heide och Svingstedt kallar för ”informationskyrkogårdar”.

– Det finns en övertro på insamling av information och mätningar. Och det som kommer fram används inte för att utveckla verksamheten, ta fram nya produkter, tjänster eller för att lära av misstag, framhåller Anette Svingstedt.

Börja lyssna strategiskt

Mats Heide.

Hon menar att grundproblemet är att varken chefer eller ledningar är genuint intresserade av att lyssna och ta till sig av informationen. Det har lett till en utbredd lyssnandekris i dagens arbetsliv. Lösningen på detta är, enligt henne och Mats Heide, att börja lyssna strategiskt.

– Det innebär att organisationen tar lyssnandet på allvar och försöker bygga bättre relationer genom att systematiskt, målinriktat och reflekterat ta del av den information man därigenom får ta del av. Organisationer måste alltså hantera lyssnandet som en strategisk fråga för att kunna utnyttja dess stora potential och se det som en ledningsfilosofi, förtydligar Anette Svingstedt.

Det går att träna upp lyssnandet

Dessutom behöver enskilda chefer vässa sitt lyssnande. Hennes råd är att ”äta elefanten en bit i taget” – det vill säga att ta små steg framåt.

 – Det går att träna upp lyssnandet. Börja med att bestämma dig för att utveckla din kompetens i att lyssna. I grund och botten handlar det om att släppa egot, vara ödmjuk, villig att ompröva och tänka nytt.

Hon framhåller att strategiskt lyssnande inte är att sitta passiv med armarna i kors. Tvärtom.

– Det är ofrånkomligt att som chef ibland behöva fatta obekväma beslut. Men det hindrar en inte från att samtidigt kunna lyssna på invändningar och kritik. Av egen erfarenhet vet jag att det är lättare att få acceptans för förändringar när människor blivit empatiskt bemötta och lyssnade på, säger Anette Svingstedt.

Text: Gertrud Dahlberg.

Så tränar du upp lyssnandet

* Släpp ditt ego och börja intressera dig för andra.

* Stanna upp och tänk WAIT, det vill säga Why Am I Talking? Reflektera över om du verkligen måste säga det du har på tungan. Det bästa är kanske att vara tyst och lyssna.

* Träna på att vänta med att ge dina lösningar på problemen. Lyssna i stället fullt ut.

 * Avdramatisera kritik och försök att se det som en källa till utveckling. Släpp impulsen att försvara dig.

* Om du själv signalerar att det inte är så farligt att göra misstag skapar du ett tillåtande, tryggt och lyssnande klimat för andra.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Gänget bakom Sveriges medaljer i friidrott

I tv-rutan ser vi kända atleter som diskuskastaren Daniel Ståhl och stavhopparen Arman Duplantis. Men bakom framgångarna finns ett gäng som har planerat varje steg fram till guldet.
Lina Björk Publicerad 7 juni 2024, kl 06:06
Koordinatorn Petra Ericson och Sportchefen Dejan Mirkovic i Friidrottsförbundets materialrum, där bland annat landslagskläder till mästerskapen finns. Foto: Karl Nordlund/Beate Oma Dahle/DECA Bild

En spänd förväntan låg i luften. Förberedelserna var klara, väskorna packade och anmälningarna inskickade. Den 18:e upplagan av världsmästerskapen i friidrott skulle avgöras på Hayward Field, i Eugene, USA. En lång resa, men värd mödan om det kunde bärgas medaljer och sättas nya rekord.

Efter passkontrollen på Arlanda kom beskedet: Flygbolaget SAS gick ut i strejk. Majoriteten av landslagstruppen var bokade med bolaget. Plötsligt kunde ingen resa.

– Hela första dygnet gick till att boka om alla flygbiljetter. Det var inte direkt den uppladdningen vi ville ha, säger Dejan Mirkovic, som är sportchef på Svenska friidrottsförbundet.

För personalen på Elit- och landslagsavdelningen på Friidrottsförbundet handlar allt om uppladdning. Eller rättare sagt, förberedelser inför tävlingar och mästerskap. Bakom idrottarnas prestationer på arenan ligger månader av planering. Kläder ska skickas ut, anmälningar till tävlingar ska göras, passbilder ska tas.

Friidrottsförbundets koordinator

Men även om minutiös planering har gjorts kan saker inträffa i sista sekund. Mästerskapet i Eugene är ett exempel på det. Och bakom en stor del av administrationen står Friidrottsförbundets koordinator och Team Manager, Petra Ericson.

Petra Ericson

– Det är väldigt kul att vara så nära kärnan av elitidrotten som jag är i min roll. Arbetsuppgifterna varierar och det är många timmar framför Excelfilerna. Att vara noggrann är ett måste. När vi ska åka i väg på ett mästerskap gör jag allt administrativt planerande, som resor, boende, ekonomi, ser till att alla har kläder att tävla i, har kontakt med dem som organiserar en tävlingen om allt praktiskt, säger hon.

Det är ett pussel. Friidrottslandslaget är inte som fotbollslandslaget, som åker i samlad trupp till ett mästerskap. Någon ska tävla första dagen, en annan sista. Vissa har höghöjdsträning innan och ska acklimatisera sig. 
 

Långa dagar på mästerskap

Årshjulet med tävlingar sträcker sig från januari till december med en topp under sommaren. Det är inomhustävlingar och långlopp. Arenagalor och Olympiad. Man skulle kunna tro att de stora tävlingarna kräver mer jobb för kanslipersonalen än de små, men så är det inte riktigt. I sommar går OS i friidrott av stapeln i Paris. Inför tävlingarna är det såklart en del att hålla reda på, men när det är dags att taxa ut flygplanet så tar Sveriges olympiska kommitté, SOK, över.

Dejan Mirkovic

– Det är det största idrottsliga evenemanget. Men maskineriet kring SOK är välsmort. Då tar det oss mycket mer tid att anordna nordiska mästerskapen, där 100 personer ska tas ut, säger Dejan Mirkovic.

Väl på plats är det långa dagar. Ofta är det uppstigning innan 06, sedan fortsätter dagen med försökspass, träningspass, lagsamlingar, pressträffar och bussresor. Det är inte ovanligt att middagen inmundigas först vid midnatt. Och förutom de praktiska åtagandena ska landslaget hållas ihop, ett gäng individualister ska samarbeta som ett lag.

Måste idrottarna gilla varandra?

– Nej, alla måste inte tycka om varandra. Men en grupp blir starkare om personer känner gemenskap, skapar en vi-känsla, säger Dejan Mirkovic.

Den känslan brukar dyka upp vid gemensamma ”lägereldar” som pingisbordet, massagerummet och poolområdet. Under ett år är närmare 350 personer runt om i världen och tävlar i landslagströjan. Alla vill bli sedda.

– Att få tiden att räcka till alla är den största utmaningen för mig. Jag vill såklart ge alla de bästa försättningarna för att prestera på högsta nivå, säger Petra Ericson.


Världsläget en ny faktor att ta hänsyn till

Nervositet och skador är två parametrar som gänget på friidrottsförbundet alltid måste ta hänsyn till vid tävlingar. Ibland händer det allvarligare saker som dopning och fusk. Men på senare tid har förbundet även behövt förhålla sig till en ny faktor: världsläget.

Under världsmästerskapen i Turkiet hade det bränts koraner i Sverige och stämningen var laddad. Några veckor senare gick ett terrängmästerskap av stapeln i Bryssel där två svenska fotbollssupportrar nyligen skjutits till döds. Friidrottsförbundet fick ha med i beräkningarna att svenskar kunde vara måltavlor utomlands, framför allt svenskar i landslagströjor. Då fick en säkerhetschef följa med på resan.

Samma år anordnades juniormästerskapen i Jerusalem. Ett land vars historia har kantats av konflikter och krig. Oroliga föräldrar hörde av sig och undrade, var deras barn säkra?

– Det är en styrelsefråga om man kan åka på ett mästerskap eller inte. Vi följer Utrikesdepartementets rekommendationer kring säkerhet och annat. På vissa tävlingar har deltagarna till exempel inte fått gå utanför tävlingsområdet själva, säger Dejan Mirkovic.

Tre personer gratulerar diskuskastaren Daniel Ståhl till guldet
Diskuskastaren Daniel Ståhl gratuleras efter ännu ett guld.

Friidrottsförbundet har sitt fysiska kontor i Hammarby sjöstad, med Orienteringsförbundet och Simförbundet som närmaste grannar. Men den som kommer på ett spontanbesök får ofta vända om i dörren. Det är ovanligt att de anställda på Elit- och landslagsavdelningen är där samtidigt.

Förbundskaptenen Kajsa Bergqvist utgår från sitt hemmakontor.  Och flera av de anställda har många resdagar per år. Störst chans är det att träffa koordinatorn Petra Ericsson och sportchefen Dejan Mircovic, i strumplästen med en kaffekopp i handen.

– Det är klart att det är en utmaning att vi sitter på olika ställen, men vi har mycket kontakt, både digitalt och via telefon så det mesta går att lösa, säger han.

 

Friidrottsförbundet utvecklas

Svenska Friidrottsförbundet har gått igenom en många utvecklingsfaser på senare år. Exempelvis har parafriidrotten flyttat in år 2022, vilket innebär att man nu ansvarar över utvecklingen av sporten för personer med funktionsnedsättning, elitsatsningar och landslag. Även Gångförbundet har sedan en tid valt att slå sina påsar ihop med Friidrottsförbundet.

På frågan om hur svensk friidrott mår i dag är alla rörande överens – den frodas och blommar. Vi har storstjärnor som tar medaljer och nya kullar på ingång. Däremot finns det utmaningar, exempelvis att fylla arenor när det går lika lätt att sitta framför tv:n med en chipspåse.

– Friidrotten kommer alltid att utvecklas och det måste vi räkna med. Men det gläder mig att intresset är så stort över generationsgränserna, säger Dejan Mircovic. 

Han får medhåll av Petra Ericsson.

– Det finns så mycket att se fram emot, både i när- och framtid: OS i augusti, Finnkampen som firar 100-årsjubileum nästa år. Och alla nya talanger som får chansen att sätta på sig landslagskläderna för första gången i livet. Det är stort.