Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Babblaren på mötet betraktas som ledare

Du vet de där medarbetarna som kapar mötena och aldrig slutar tala? De kan ha hört talas om Babbelhypotesen – en hypotes tjänstemän med chefspretentioner bör ha koll på.
Johanna Rovira Publicerad
Tecknad bild på en mansperson som står upp och hur hans mun kommer massvis med pratbubblor.
Babblaren är en riktig mötestjuv. "Den som pratar mest vinner mer inflytande än vad den gjort sig förtjänt av", menar Anders Lökken som är psykolog och ansvarig för ledarskapsutveckling och chefsutvärdering på Novare. Illustration: Mia Nilsson.

Tänk dig ett möte med deltagare som aldrig träffat varandra tidigare. En person tar till orda – och släpper ogärna ordet ifrån sig. Hen talar och talar och talar.

Du kanske suckar inombords över de banaliteter som uttrycks eller gnisslar tänder över att mötet kommer att dra ut på tiden, men omedvetet kommer du och alla andra i rummet att börja betrakta filibustern som en ledargestalt.

I synnerhet om hen är en han.

Välkänt fenomen

Fenomenet är ingalunda nytt, många ledarskapsexperter har haft på känn att det är den som babblar mest och tar mest plats som får mest gehör, oavsett intelligens och kunskap, men nu har forskare i USA bekräftat det som kallas Babbelhypotesen i en studie som också tagit med deltagarnas personlighetsdrag i beräkningen. 

"Att leda möten är en konst"

 

 Det är ett väldigt välgjort experiment som bevisar att den som pratar mest vinner mer inflytande än vad den gjort sig förtjänt av, vilket kan vara frustrerande och destruktivt, säger Andreas Lökken, psykolog och ansvarig för ledarskapsutveckling och chefsutvärdering på rekryteringsbolaget Novare.

 

Forskare vid bland annat Binghampton University och University of Oklahoma  i delade in 256 studenter i 33 mindre grupper och lät dem spela datorsimuleringsspel.

Efter ett planeringsmöte ombads gruppmedlemmarna peka ut den de trodde utsetts till gruppens ledare. De studenter som talat mest pekades oftare ut än andra, även efter att variabler som intelligens, kunskap om spelet och personlighet tagits med i beräkningen.

Könet spelade också in. Även om det fanns både kvinnliga och manliga studenter i grupperna, utsågs männen oftare till ledare.

Missvisande intryck

Det här kan så klart vara bra kunskap att ha med sig när man hamnar i helt nya gruppkonstellationer och vill ta ledningen. Men även den som redan är chef har nytta av att känna till hur gruppdynamiken fungerar. Att vara medveten om Babbelhypotesen hjälper oss att se igenom ett första intryck som kan vara missvisande, anser Andreas Lökken.

 Därmed inte sagt att man inte skulle vara kapabel för att man är utåtriktad och talar mycket.

Som ledare måste man vara medveten om att övriga deltagare i gruppen påverkas av att det omedvetet uppstår en hierarki i gruppen, menar Andreas Lökken. Om ledaren inte har lagt krut på att skapa goda relationer med alla och envar i en grupp, utan bara träffar vissa medarbetare under möten, finns det alltid risk att någon talför och missnöjd medarbetare utmanar ledarskapet.

 Vill man komma undan hotet om en dysfunktionell gruppdynamik måste man som chef lägga tid på individuella genuina relationer, säger Andreas Lökken.

Mötesledaren agerar regissör

Mötesledaren ska inte heller dra sig för att regissera mötena och se till att coacha medarbetare  antingen de gillar att hålla hov eller sitter knäpptysta i den stumma förhoppningen att förkorta mötestiden.

 Att leda ett möte är en konst man bör kunna som chef, säger Andreas Lökken, som själv brukar inleda möten med en runda för att ta in synpunkter från samtliga.  

Det är en intrikat balansgång att hålla ett möte som är strukturerat samtidigt som det är kreativt. Alltför mycket struktur kan ta död på kreativiteten.

 Det låter kanske banalt, men både chef och medarbetare bör förbereda sig inför mötet. Introverta behöver förbereda sig för att föra fram sina åsikter. Extroverta behöver mer coachning, för att bli mer kortfattade och för att formulera sig mer tydligt och koncist.

En av de viktigaste uppgifter chefen eller för all del mötesledaren har är dock att skapa psykologisk trygghet och trivsel i gruppen.

 Kollektiv intelligens uppstår när vi sitter i samma rum, har så pass mycket förtroende för varandra så vi inte censurerar oss själva men inte heller känner oss tvungna att säga smarta saker hela tiden, säger Andreas Lökken. 

Fem tips för att skapa babbliga möten utan resultat:

1. Slarva med mötesstrukturen; kom oförberedd, strunta i agendan (eller ha ingen agenda alls), låt mötet ta längre tid än ni avsatt tid till

2. Slarva med dokumentation och uppföljning (vilket gör att ni måste prata om samma sak flera möten i rad)

3. Strunta i incheckningen (försämra möjligheten för mer tystlåtna deltagare att bidra under återstoden av mötet).

4. Blanda ihop diskussionspunkter och beslutspunkter (vilket gör att deltagare inte riktigt vet vad målet för samtalet är)

5. Ägna dig åt annat under mötet, som mail och telefon, vilket gör att du zoomar ut från mötet och låter babblarna prata fritt (gäller även om du tillhör de 2,5 procent av befolkningen som faktiskt är kapabla till multitasking, eftersom andra ser att du checkar ut och tror att du inte bryr dig)

Källa: Andreas Lökken

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

"Lajv gör mig säkrare i chefsrollen"

Amanda Vinblad är chef. Men ibland också en sjavig vampyr, en manipulativ häxprefekt och stundom en skjutglad rövarkapten. Hobbyn tillåter henne vara i stort sett vem hon önskar vara.
Johanna Rovira Publicerad 21 februari 2025, kl 06:01
Lajvande chefen Amanda Vinblad. Till vänster i skog med röd basker, till höger i fantasydräkt med pilbåge.
Lajvande chefer blir mer empatiska och effektiva ledare, vilket inte bara gynnar deras egen utveckling utan också skapar en positiv och produktiv arbetsmiljö för alla medarbetare. Hobbyn tillåter Amanda Vinblad att vara i stort sett vem hon vill vara. Foto: Privat.

 

Vad är lajv?

– Det är ett slags improviserat skådespeleri utan åskådare. I grund och botten handlar det om rollspel. Det finns lika många olika sätt att göra ett lajv på som det finns genrer. Samma lajv med exakt samma roller kan dessutom bli helt annorlunda när man spelar det nästa gång. Det kan ta alltifrån några timmar till flera dagar och antalet deltagare kan variera från en handfull till flera tusen.

Hur kom det sig att du började?

– Jag har alltid gillat fantasy, men som tjej blir du inte inbjuden till de nördiga sakerna. Under mina universitetsstudier i Luleå skrev jag till en lajvgrupp, som jag kom i kontakt med via mitt ex bror, och fick vara med på ett stort lajv. Jag kände mig väldigt malplacerad. När jag flyttade till Göteborg letade jag aktivt upp olika lajv och numera blir jag tillfrågad och inbjuden.

Vad får du ut av lajvandet?

– Det ger adrenalinpåslag, men man lär sig mycket också, framför allt psykologi. Man kan verkligen lära sig ledarskap och får testa att vara ledare på ett tryggt sätt. Du lär dig avläsa kroppsspråk, känna igen och bemöta härskartekniker och du lär dig ödmjukhet inför folks olikheter. Jag har också blivit en bättre talare, vilket gör mig mer självsäker i min yrkesroll.

Vilken är din favoritgenre?

– Jag har egentligen ingen favorit utan kan vara med i olika sorters lajv oberoende av genre. Bland mina bästa lajv finns dem som avhandlar svåra ämnen. Jag tycker också det är kul med rena krigslajv där vi springer och ”boffrar” (använder mjuka vapen, reds. anm.) på varandra.

Är det en dyr hobby?

– Ja och nej. Vampyrlajv är billiga, medan andra är jättedyra. Ett av mina senaste ägde rum på ett slott i Polen och trots att jag hade sistaminutenbiljett med rabatt gick det totalt på runt 10 000 kronor. Dräkterna är en hobby för sig, de kan vara otroligt dyra, men det går också att låna kläder och utrustning av varandra.

Skulle du bjuda med kollegorna på lajv som teamworkaktivitet?

– Nej, det är så pass obekvämt för många att behöva släppa garden inför andra. Det kan också uppfattas som skämmigt av utomstående att vara vuxen och springa runt och leka. Men egentligen skulle det faktiskt kunna vara en jättebra teambuildingaktivitet att få gå i någon annans skor. 

GÖR: Produktchef på CPAC Systems AB, elektroniktillverkare i Volvogruppen.

ÅLDER: 34.

BOR: Stenkullen öster om Lerum.

RÅD TILL HUGADE LAJVARE: Gå med i Facebookgruppen ”Vi som lajvar”. Där kan du få tips om kommande lajv, få hjälp med kläder och utrustning och diskutera annat som är relevant för hobbyn.