Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Uppdrag: Fixa förarlöst fordon

Zenseact utvecklar självkörande bilar, kanske århundradets ingenjörsutmaning. För att lyckas satsar man hårt på mångfald – här jobbar medarbetare från 45 länder.
Publicerad
Ödgärd Andersson
Vd:n Ödgärd Andersson i en av Zenseacts testbilar. I dag kan de färdas för egen maskin på motorvägar. Foto: Emelie Asplund

Vad ska vi testa för nytt på körningen i dag? undrar vd:n Ödgärd Andersson när hon slår sig ner i framsätet bredvid chefsingenjören Ramtin Jafari i en av Zenseacts utvecklingsbilar.

Varannan vecka är de två ute och kör för att prova de senaste mjukvaruuppdateringarna.

Ramtin Jafari
Foto: Emelie Asplund

– Jag tänkte att vi ska låta bilen byta fil automatiskt ute på motorvägen. Då kan vi känna efter hur det upplevs, om det känns bekvämt för oss i bilen och även samla in data på hur bilen uppför sig, säger Ramtin Jafari.

Längst ner i Zenseacts kontorshus på Lindholmen i Göteborg finns garaget med företagets fem utvecklingsbilar. De är utrustade med kameror, ultraljudssensorer och olika typer av radarutrustning på taket som, bland annat, kan återge omgivningen med stor precision med hjälp av laser.

I bagageutrymmet samsas fyra externa datorer med bilens egen dator. Där finns också datorutrustning för olika typer av nätverksdelningar.

Ödgärd Andersson kör upp bilen ur garaget på vanligt sätt. Det är först när bilen är ute på en motorväg som företaget har tillstånd att låta bilen köra utan förare. Hon berättar att körning på motorväg är en tekniskt relativt avgränsad utmaning, som vanligtvis sker utan mötande trafik eller oskyddade cyklister eller trafikanter.

 

Första steget är motorväg utan mötande fordon

Som ett första steg fokuserar företaget just nu på att utveckla bilar som kan vara självkörande på motorväg under goda väderförhållande. Därefter väntar andra typer av körning, exempelvis på landsväg och i stadstrafik.

– Vi har kommit så långt i utvecklingen att våra bilar kan vara helt självkörande på motorväg under goda väderförhållanden. Människor lägger mycket tid på att köra på motorvägar eller sitta i köer på motorvägar. Med en självkörande bil skulle föraren slippa ett monotont och ibland stressande moment, och i stället kunna slappna av under bilfärden.

Både Ödgärd Andersson och Ramtin Jafari intygar att de känner sig helt trygga när de låter bilen övergå till att bli självkörande.

– Det känns ovant de första gångerna. Men jag litar mer på bilens självkörande kapacitet än när en människa kör. Vid exempelvis en snabb inbromsning reagerar bilen direkt. En mänsklig förare har alltid en viss reaktionstid, säger Ramtin Jafari.

Tillbaka från bilturen visar Ödgärd Andersson runt i kontorsbyggnaden. Högst upp i huset på åttonde våningen syns Göta Älv och Göteborgs gamla varvsområden som numera har bebyggts med moderna kontors- och bostadshus. Zenseact ägs av Volvo Cars, som har sitt huvudkontor ungefär en mil bort. Zenseacts verksamhet har ändå placerats på Lindholmen.

– Vårt läge bland andra techföretag passar oss perfekt. Här finns många som precis som vi jobbar med innovationer och vi samarbetar med några startupföretag i grannskapet.

Att skapa innovationer är själva grunden i Zenseacts verksamhet.

– Vi finslipar inte något som redan finns utan måste hitta helt nya lösningar för att kunna utveckla mjukvara till självkörande bilar, berättar Ödgärd Andersson.

 

Rekryterar från hela världen

Ett viktigt verktyg för att kunna arbeta innovativt är att ha stor variation i personalgruppens sammansättning. Företaget rekryterar personal över hela världen, för att få en stor spridning i bakgrund och erfarenheter. För närvarande består medarbetarna av människor från 45 olika länder och engelska är det språk som huvudsakligen används i det dagliga arbetet på kontoret.

– Vi vill inte ha människor som är stöpta i samma form och som tänker på liknande sätt. De självkörande bilarna ska till exempel användas i olika länder och då är det en enorm fördel att vi har personer som har erfarenheter av trafikmiljöer från olika delar av världen och som kan utmana våra invanda föreställningar om bilkörning.

Ödgärd Andersson berättar att hennes kanske största utmaning som chef handlar om att hitta och rekrytera personal med rätt kompetens och som berikar personalgruppens mångfald. Under rekryteringsprocessen används objektiva tester, till exempel kunskapstester eller att de arbetssökande löser uppgifter med anknytning till arbetsområdet.

– Vi är alltid flera som rekryterar, för att inte fastna i våra egna förutfattade meningar. Jag brukar tänka att jag måste ta av mig mina egna ”glasögon” och ta på mig några helt andra när jag träffar personer som söker jobb hos oss – för att kunna se fler sidor hos den jobbsökande.

 

Låg medelålder på företaget

Medelåldern i personalgruppen ligger på 35 år.

– Det är inte realistiskt att tro att det finns så många 50-åriga ingenjörer och äldre med den spetskompetens inom AI som behövs hos oss. Det påverkar åldersfördelningen.

Trots att arbetsuppgifterna är väldigt teknikinriktade, är arbetsklimatet på Zenseact präglat av viljan att skapa goda relationer inom teamen och mellan medarbetare och ledning. Ödgärd Andersson berättar att forskning visar att personer som arbetar med att utveckla mjukvara i team, behöver känna trygghet och tillit i sina arbetsrelationer för att prestera bra.

– Vad hjälper det om vi anställer de smartaste i hela världen om de inte känner sig bekväma med att fråga, ifrågasätta och bidra när de är på jobbet? Jag vill ha en arbetsplats där mina anställda tycker om att vara och där de slipper att bli stämplade med en viss identitet på grund av ursprung, läggning, kön eller vad det nu må vara.

Sana Sayyed har flyttat från Indien till Göteborg. När hon kom till Sverige sökte hon arbete på Zenseact och fick för ett halvår sedan anställning som databasadministratör.

Sana Sayyed

– Det var positiva vibbar från start! Jag kände mig välkommen och delaktig direkt, trots att jag inte kunde någon svenska och kom från en annan kultur.

Hon tycker att öppenhet inför andra människor utmärker företaget.

– Mina kollegor är så öppna för att bolla idéer, ge feedback och lyssna. Jag utvecklas som person här och så har vi kul tillsammans.

Ingenjören Ramtin Jafari, som ursprungligen kommer från Iran, håller med henne.

– En huvudorsak till att jag vill fortsätta att arbeta här är den öppna kommunikationen. Det är väldigt spännande att utveckla en ny produkt i nära samarbete med kollegor som jag trivs med och kan lita på.

Men för en utifrån kommande präglas inte den första kontakten med Zenseact av öppenhet. Vid receptionen behövs både adressuppgifter, signering av ett dokument med flera paragrafer kring hur information från företaget inte får spridas vidare samt fotografering.

– Vi är väldigt petiga, för att ingen ska komma åt den nya tekniken som utvecklas här, förklarar Ödgärd Andersson.

Påverkas den yttre kontrollen och själva arbetet på företaget av att Zenseacts ägare Volvo Cars ägs av det kinesiska företaget Geely?

Ödgärd Andersson tycker inte det. Hon utför sitt ledarskap på precis samma sätt som om företaget hade varit svenskägt. Veronika Nihlén som är kommunikationschef på Zenseact har liknande erfarenhet.

Veronika Nihlén

– Vi jobbar väldigt självständigt och jag har än så länge aldrig fått något direktiv från den kinesiska ledningen om hur vi ska lägga upp vårt arbete. Det som däremot påverkar oss är kinesisk lagstiftning om insamling och delning av data. Vårt kontor i Shanghai får inte dela sina datauppgifter utanför Kina. Det kan ibland komplicera samarbetet.

 

Målet: noll döda i trafiken

På utvecklingsbilarna, inne i kontorshuset och på företagets webbplats återkommer ett budskap: ”Towards zero. Faster”.

Ödgärd Andersson

– Vi har en högt satt målsättning: Noll döda, noll skadade, noll olyckor i trafiken. Rent tekniskt kan det fungera, därför är det ett helt rimligt mål, säger Ödgärd Andersson.

1,4 miljoner människor dör i trafiken årligen och 50 miljoner skadas. Oftast är det den mänskliga faktorn – till exempel trötthet, sjukdom eller ouppmärksamhet – som är den bakomliggande orsaken till trafikolyckor.

– Det är ganska härligt att gå till jobbet varje morgon och känna att det vi skapar här kommer att spara liv i framtiden.

 

Text: Kristina Karlberg 

Zenseact

GÖR: Utvecklar mjukvarulösningar för självkörande fordon och avancerat förarstöd.

GRUNDAT: År 2020 av Volvo Cars.

ANSTÄLLDA: Cirka 500 personer på huvudkontoret i Göteborg och 50 på avdelningskontoret i Shanghai, Kina. De flesta som arbetar på företaget är ingenjörer.

AI kör bilen

En självkörande bil kan läsa av omgivning och navigera utan mänsklig påverkan. För att det ska fungera behöver olika tekniska system samverka, till exempel med hjälp av kameror på bilen som läser av trafikskyltar och trafikljus. Eller sensorer och radar som kan tolka omgivningar, mäta avstånd och upptäcka eventuella hinder.

Data från bilens tekniska system övervakas av AI, artificiell intelligens, som förenklat kan sägas ”köra” bilen. Men först behöver AI läras upp. Det görs till exempel genom testkörningar med bilar där data samlas in och i olika typer av datasimuleringar. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Petra Brylander: Hot, medalj och makt bakom ridån

Petra Brylander har upplevt drama både på jobbet och i privatlivet. Tagit emot medalj av kungen och hot från allmänheten. Möt skådespelaren som blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala.
Publicerad 9 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av teatermiljö: teaterchef Petra Brylander  i mönstrad klänning och randig kavaj står vid en spiraltrappa bredvid en grön ridå med skylten 'Föreställning pågår – ej passage', vilket illustrerar arbetet bakom kulisserna
Det händer fortfarande att Petra Brylander ställer sig på scen i en pjäs, men i huvudsak verkar hon utan att synas. Foto: Nicke Messo.

Artikeln i korthet:

• Banbrytande ledare: Petra Brylander blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala, efter en karriär som skådespelare och ett gediget ledarskapsprogram.

• Drivkraft och värderingar: Hon växte upp i Tornedalen, präglad av jantelag och klassperspektiv, vilket format hennes engagemang för jämlikhet och berättelser om den lilla människan.

• Utmaningar och framgångar: Brylander har hanterat konflikter, hot och mediestormar kring konstnärlig frihet, men också belönats med medalj av kungen för sina insatser som teaterchef.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Scenen är ett chefsrum med högt i tak i Hippodromen, en historisk byggnad från 1899 i centrala Malmö som varit både cirkus, teater och frikyrka. Sedan 2008 hyser den Malmö stadsteater.

I huvudrollen: Petra Brylander, skådespelare och teaterchef.

Hon sätter sig till rätta vid sitt stora mötesbord. Föreställningen kan börja.

– Jag är från Norrbotten och växte upp i Gällivare och Luleå. Mina föräldrar var från Tornedalen och pratade tornedalsfinska, så jag tillhör en av Sveriges nationella minoriteter. Jag var ett väldigt kreativt barn och hade mycket energi. Spelade i orkester, dansade, idrottade och läste mycket böcker.

När hon var tolv ställde hon sig på en teaterscen för första gången. Det var i en amatörteateruppsättning om gruvstrejken i Malmberget 1936.

– I teatern förenades allt det jag hade inom mig. Rörelse, musik, litteratur och lusten att gestalta. Jag blev totalt förälskad.

Två år tidigare hade hennes pappa gått bort.

– Det gjorde att jag blev vuxen tidigt. Mamma blev ensam med oss tre barn och jag var äldst. Jag fick hjälpa henne mycket, min minsta bror var bara ett halvår. När jag senare började på Teaterhögskolan sa en lärare: ”du är bara 21 år, men du har en gammal persons själ”.

Mamma sa: teater är inte för oss här uppifrån

Petra Brylanders mamma var skeptisk till skådespeleriet. Mamman var barnmorska och sjuksköterska.

– Mamma sa att ”teater är inte för oss här uppifrån, det är för dem som bor i södra Sverige”. Hon var rädd att jag skulle misslyckas och bli ledsen. Jag växte upp med en ganska stark jantelag, att inte tro att jag är något, att inte sticka ut. Men det peppade mig bara. Jag kände att det är klart att jag ska få vara med. Jag kan ju bidra med något, jag har ett annat perspektiv.

Hon slukade litteratur och dramatik och hennes samhällsengagemang växte sig allt starkare.

– Jag drivs av ett klassperspektiv – att alla är lika mycket värda och alla ska ha en möjlighet. Att det finns historier som inte är berättade om hur den lilla människan har det.

Petra Brylander utbildade sig till skådespelare på Teaterhögskolan i Malmö 1992–1995. Därefter jobbade hon på Norrbottensteatern, Helsingborgs stadsteater och Malmö stadsteater.

32 år gammal blev hon uppmanad av den dåvarande chefen att söka chefsjobbet på Norrbottensteatern.

– Jag hade ingen chefsutbildning, men var från länet och hade ett stort engagemang. Tack och lov fick jag inte jobbet, jag var inte alls redo.

Petra Brylander, Vd och koncernchef Malmö stadsteater, sitter vid en bärbar dator med en mobiltelefon i handen.
Petra Brylander jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.
– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

Men erfarenheten gav mersmak. När Teaterförbundet och Svensk Scenkonst tillsammans anordnade ett ledarskapsprogram för kvinnor var Petra Brylander en av de tolv som antogs.

– Vi fick en gedigen utbildning och fick lära oss allt om att vara vd och hur offentlig förvaltning fungerar.

År 2007 blev hon chef för Malmö stadsteater tillsammans med Jesper Larsson, operaproducent vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. De delade på chefsskapet.

– Vi kompletterade varandra och blev en stark ledarduo. Vi hade lika lön på kronan, delade kontor och i vårt avtal stod det att man inte kunde sparka den ena och behålla den andra.

Petra Brylander blev historisk, som den första kvinnliga chef teatern haft sedan starten 1944.

År 2016 blev hon uppringd av en rekryterare som undrade om hon var intresserad av chefsjobbet på Uppsala stadsteater.

– Jag var tveksam först eftersom jag trivdes bra i Malmö. Men han tyckte att jag skulle ”pröva mina vingar och testa något där jag inte är trygg och förankrad”.

Den repliken fick avsedd effekt. Petra Brylander sade ja och blev Uppsala stadsteaters första kvinnliga chef sedan starten 1951.

– Uppsala var annorlunda på flera sätt. En mindre stad än Malmö, men med en större teater med mer personal. Det var utvecklande år och vi startade bland annat sommarteater i ett cirkustält i Gottsunda.

Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt

År 2024 fick hon frågan om hon var intresserad av att återvända till Malmö stadsteater. Hon lämnade Uppsala ett år innan hennes förordnande gick ut. Uppsala skulle dock komma att höra av sig igen – men på ett chockartat sätt. Mer om det senare.

Men vad pågår egentligen bakom kulisserna på en teater? Hur är det att leda egocentriska skådespelare?

– Det har säkert funnits stora skådespelaregon som fått styra och ställa. Men så är det inte längre. Unga moderna människor förstår ingenting av det där.

Hon jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.

– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera.

Apropå ömma tår och konflikter:

– Jag tror att det handlar mer om frustration än konflikter och att den beror på att ambitionerna är höga och att vi går mot premiär. Vi ska leverera på ett utsatt klockslag. Då måste man förstå att behovet av rätt förberedelser är avgörande för att kunna prestera. ”Jag behöver det här, annars kan jag inte repetera den här scenen.” Ett sådant behov handlar inte om ego, utan om viljan att göra ett bra jobb.

Petra Brylanders mål är att vara en sådan chef som hon själv skulle vilja ha.

– Min dörr är alltid öppen och mina medarbetare kan berätta om något inte funkar. Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt. Jag är den som lämnar skeppet sist och finns här i både sol och regn.

Just de egenskaperna kan behövas när det har blåst upp till storm. I Uppsala fick hon och teatern ta emot hot och bajspåsar efter att det blivit känt att en av skådespelarna som spelade i Stig Dagermans Tysk höst var kommunist och hade hållit ett tal på en svensk-rysk förening.

– Folk blandade samman det privata med det professionella. Han som individ får ha vilka åsikter han vill. Det hade ju ingenting med produktionen han medverkade i att göra. Vi spelade Stig Dagermans text.

Ett annat exempel är när en Sverigedemokrat i Malmö ville stoppa pjäsen Jag är Ahed för att han hävdade att den kunde spä på antisemitismen i staden. Petra Brylander menade att den inte är antisemitisk utan ger ett barns perspektiv på en konflikt.

– Det gjorde mig såklart upprörd att han ville stoppa pjäsen. Konstnärlig frihet och armlängds avstånd betyder något, det är inte bara ord. Vi får inte bli rädda för att spela vad vi vill på våra scener.

Petra Brylander, sitter på en stol på en liten teaterscen.
Petra Brylander har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.
– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

En tredje tuff period inträffade när det i början av 2025, många månader efter att Petra Brylander hade slutat vid Uppsala stadsteater, upptäcktes ett underskott i bokföringen som sades vara 37 miljoner.

– Det var fruktansvärt att bli uthängd utan förvarning. Det var nio månader sedan jag lämnade och jag hade ingen möjlighet att försvara mig. Men nu har revisorerna konstaterat att det som hände, det hände efter att jag hade slutat.

En desto trevligare överraskning väntade när hon en dag förra året öppnade ett brev från Kungliga Hovstaterna. Hon skulle tilldelas en medalj av kungen. För förtjänstfulla insatser som teaterchef.

Hon har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.

– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten.

Trots det var chefsrollen svår i början.

– Jag var inte van vid att framträda som mig själv. Jag har alltid haft en roll och blev nervös när jag bara skulle vara Petra. Jag har fått öva på att våga vara den jag är.

Så reser hon sig upp. Nästa möte för dagen väntar.

The show must go on.

Petra Brylander har ett teaterhus att sköta.

Text: Nicklas Nordström

PETRA BRYLANDER

GÖR: Vd och koncernchef Malmö stadsteater.

ÅLDER: 54.

FAMILJ: Man och två barn, en son på 26 och en dotter på 22.

BOR: Bostadsrätt i Malmö.

LÄSER: Ja. Mycket pjäser.

MERITER: Första kvinnliga teaterchefen för Malmö stadsteater. Första kvinnliga chefen för Uppsala stadsteater. Har fått medalj av både kungen och Uppsala kommun.