Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Microsoft ingår ”AI-allians” med USA:s största fack

USA:s största fackförbund har kommit överens med Microsoft om att öka det fackliga medbestämmandet i utvecklingen av AI. Förhoppningen är att det ska ge ringar på vattnet på arbetsplatser runt om i världen.
Noa Söderberg Publicerad
Brad Smith, vice ordförande i Microsofts styrelse, välkomnar fackligt inflytande över AI-utvecklingen. Foto: TT/Carolyn Kaster och Shutterstock TT/Carolyn Kaster och Shutterstock

Var tionde svensk är orolig för att förlora jobbet på grund av AI, enligt en undersökning som Kollega tidigare har rapporterat om. Unionen har konstaterat att teknikutvecklingen kan påverka hela arbetsmarknaden – särskilt för tjänstemän. En av farhågorna är att anställda inte får göra sin röst hörd när AI introduceras på jobbet.

Därför kan en facklig nyhet på andra sidan Atlanten spela roll för löntagare i Sverige. I veckan presenterade den amerikanska fackliga centralorganisationen AFL-CIO ett ”partnerskap” med IT-jätten Microsoft, om utvecklingen och användningen av AI. Microsoft är den största investeraren i OpenAI, som står bakom ChatGPT. De utvecklar också egen AI i operativsystemet Windows, som används på de flesta svenska kontor.

Vill involvera anställda

Överenskommelsen innebär att Microsoft förbinder sig att underlätta facklig organisering i hela koncernen. Tanken är att sedan teckna avtal om AI lokalt på arbetsplatserna och reglera hur tekniken används. Än viktigare för omvärlden är att parterna också ska ha möten på central nivå och diskutera hur Microsoft utvecklar sina AI-verktyg. Förhoppningen är att teknikutvecklingen på så vis ska gynna arbetstagare.

På presskonferensen där överenskommelsen presenterades konstaterade Brad Smith, viceordförande i Microsoft, att arbetstagare har ”rätt att organisera sig, här och i hela världen”. Han slog också fast:

AI kommer kräva skyddsmekanismer, och det bästa sättet att bygga sådana skyddsmekanismer är att lyssna på de människor som kommer gynnas av dem allra mest.

Liz Schuler, ordförande i AFL-CIO, tog till ännu större ord. Hon konstaterade att avtalet kommer ”förbättra mänsklighetens framtid”.

Avtal i spelbranschen

Överenskommelsen mellan Microsoft och AFL-CIO är en utfästelse för framtiden, men redan nu har det börjat skrivas kollektivavtal. Det amerikanska kommunikations- och transportfacket CWA (som är med i samma internationella organ som Unionen) berättade nyligen att de slutit ett preliminärt avtal med Microsoft-ägda spelutvecklaren Zenimax. 

Där konstateras att AI-användning ska följa sex principer: rättvisa, pålitlighet och trygghet, integritet och säkerhet, inkludering, transparens och ansvarstagande. När arbetsgivaren vill introducera ett AI-verktyg som påverkar de anställda har de anställda rätt till förhandling.

Svenska fack trycker på om AI

I Sverige har anställda rätt till lokala fackliga förhandlingar genom medbestämmandelagen. Arbetsgivare måste själva kalla till förhandling om större verksamhetsförändringar. Flera fackförbund har publicerat rapporter och debattinlägg där de argumenterar för att införande av AI-verktyg ska räknas som det. 

På många arbetsplatser i Sverige finns också upparbetade rutiner för samverkan. Microsofts svenska kontor har kollektivavtal med Unionen sedan 2009.

Men på de amerikanska parternas presskonferens nämndes även en techföretagare som just nu utmanar den ordningen: Tesla-ägaren Elon Musk. Liz Schuler på AFL-CIO tittade senare in i kameran och konstaterade:

Det här avtalet skickar ett meddelande till andra techföretag: detta är möjligt.

Microsoft och AI

Microsoft har positionerat sig långt fram i den globala AI-utvecklingen. De är den största investeraren i företaget OpenAI, som tagit fram ChatGPT – chattboten som lanserades förra hösten och ledde till en explosiv diskussion om AI:s framtid på arbetsmarknaden.

Utöver kopplingen till OpenAI utvecklar Microsoft också egen AI. Nyligen presenterades verktyget Copilot. Det ska integreras i operativsystemet Windows, som används på de flesta svenska arbetsplatser. De äger också en så kallad bildgenerator.

Nyligen meddelades att den amerikanska konkurrensrättsmyndigheten granskar Microsofts investering i OpenAI. Den brittiska myndigheten överväger att göra samma sak. Det efter en omfattande intern turbulens där AI-bolagets grundare Sam Altman under en kort tid blev av med sitt uppdrag och då snabbt erbjöds ett toppjobb på Microsoft.

Amerikanska partsrelationer

Det Microsoft nu gör, att förbinda sig att inte förhindra facklig organisering, är ovanligt i USA. Där bemöter arbetsgivare ofta krav på kollektivavtal med hårda motkampanjer. När amerikaner har försökt organisera sig på Amazon, Tesla och Starbucks har de mött olika typer av bestraffning – från tvingande möten där chefer förklarar varför facket är en dålig idé till borttagande av personaloptioner. Många har också avskedats.

I Sverige är sådana motkampanjer ovanliga, men på senare tid har en mildare variant använts på både Spotify och Klarna. Där har arbetsgivaren bland annat delat ut flygblad med missvisande påståenden om vad som händer om de tvingas teckna kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Det största cyberhotet på jobbet är du själv

Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2024, kl 08:37
Till vänster en man som jobbar med en internetrouter, till höger en cyberbrottsling med mask för ansiktet och en bärbar dator framför sig.
AI är ett av cyberbrottslingarnas nya vapen. Men det största hotet mot IT-säkerheten på jobbet är du, din lathet och din snällhet. Foto: Colourbox.

De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra. 

– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. 

Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt. 

–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson. 

Snällhet kan straffa sig

Måns Jonasson, Internetstiftelsen.
Måns Jonasson. Foto: Internetstiftelsen.

Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet. 

– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.  

Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. 

– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon. 

Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd. 

AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar

Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.  

Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal. 

– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson. 

Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms. 

– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.  

– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel. 

Ordlista

Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter. 

Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon. 

Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus

Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer

Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk

Ransomewere: utpressningsvirus

DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt. 

Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI  låter avatarer tala och agera. 

Så skyddar du dig – en liten påminnelse

  1. Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat.  För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
  2. Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
  3. Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
  4. Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer  – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till. 
  5. Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
  6. Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
  7. Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.