Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Var tionde svensk är orolig för att förlora jobbet på grund av AI, enligt en undersökning som Kollega tidigare har rapporterat om. Unionen har konstaterat att teknikutvecklingen kan påverka hela arbetsmarknaden – särskilt för tjänstemän. En av farhågorna är att anställda inte får göra sin röst hörd när AI introduceras på jobbet.
Därför kan en facklig nyhet på andra sidan Atlanten spela roll för löntagare i Sverige. I veckan presenterade den amerikanska fackliga centralorganisationen AFL-CIO ett ”partnerskap” med IT-jätten Microsoft, om utvecklingen och användningen av AI. Microsoft är den största investeraren i OpenAI, som står bakom ChatGPT. De utvecklar också egen AI i operativsystemet Windows, som används på de flesta svenska kontor.
Överenskommelsen innebär att Microsoft förbinder sig att underlätta facklig organisering i hela koncernen. Tanken är att sedan teckna avtal om AI lokalt på arbetsplatserna och reglera hur tekniken används. Än viktigare för omvärlden är att parterna också ska ha möten på central nivå och diskutera hur Microsoft utvecklar sina AI-verktyg. Förhoppningen är att teknikutvecklingen på så vis ska gynna arbetstagare.
På presskonferensen där överenskommelsen presenterades konstaterade Brad Smith, viceordförande i Microsoft, att arbetstagare har ”rätt att organisera sig, här och i hela världen”. Han slog också fast:
– AI kommer kräva skyddsmekanismer, och det bästa sättet att bygga sådana skyddsmekanismer är att lyssna på de människor som kommer gynnas av dem allra mest.
Liz Schuler, ordförande i AFL-CIO, tog till ännu större ord. Hon konstaterade att avtalet kommer ”förbättra mänsklighetens framtid”.
Överenskommelsen mellan Microsoft och AFL-CIO är en utfästelse för framtiden, men redan nu har det börjat skrivas kollektivavtal. Det amerikanska kommunikations- och transportfacket CWA (som är med i samma internationella organ som Unionen) berättade nyligen att de slutit ett preliminärt avtal med Microsoft-ägda spelutvecklaren Zenimax.
Där konstateras att AI-användning ska följa sex principer: rättvisa, pålitlighet och trygghet, integritet och säkerhet, inkludering, transparens och ansvarstagande. När arbetsgivaren vill introducera ett AI-verktyg som påverkar de anställda har de anställda rätt till förhandling.
I Sverige har anställda rätt till lokala fackliga förhandlingar genom medbestämmandelagen. Arbetsgivare måste själva kalla till förhandling om större verksamhetsförändringar. Flera fackförbund har publicerat rapporter och debattinlägg där de argumenterar för att införande av AI-verktyg ska räknas som det.
På många arbetsplatser i Sverige finns också upparbetade rutiner för samverkan. Microsofts svenska kontor har kollektivavtal med Unionen sedan 2009.
Men på de amerikanska parternas presskonferens nämndes även en techföretagare som just nu utmanar den ordningen: Tesla-ägaren Elon Musk. Liz Schuler på AFL-CIO tittade senare in i kameran och konstaterade:
– Det här avtalet skickar ett meddelande till andra techföretag: detta är möjligt.
Microsoft och AI
Microsoft har positionerat sig långt fram i den globala AI-utvecklingen. De är den största investeraren i företaget OpenAI, som tagit fram ChatGPT – chattboten som lanserades förra hösten och ledde till en explosiv diskussion om AI:s framtid på arbetsmarknaden.
Utöver kopplingen till OpenAI utvecklar Microsoft också egen AI. Nyligen presenterades verktyget Copilot. Det ska integreras i operativsystemet Windows, som används på de flesta svenska arbetsplatser. De äger också en så kallad bildgenerator.
Nyligen meddelades att den amerikanska konkurrensrättsmyndigheten granskar Microsofts investering i OpenAI. Den brittiska myndigheten överväger att göra samma sak. Det efter en omfattande intern turbulens där AI-bolagets grundare Sam Altman under en kort tid blev av med sitt uppdrag och då snabbt erbjöds ett toppjobb på Microsoft.
Amerikanska partsrelationer
Det Microsoft nu gör, att förbinda sig att inte förhindra facklig organisering, är ovanligt i USA. Där bemöter arbetsgivare ofta krav på kollektivavtal med hårda motkampanjer. När amerikaner har försökt organisera sig på Amazon, Tesla och Starbucks har de mött olika typer av bestraffning – från tvingande möten där chefer förklarar varför facket är en dålig idé till borttagande av personaloptioner. Många har också avskedats.
I Sverige är sådana motkampanjer ovanliga, men på senare tid har en mildare variant använts på både Spotify och Klarna. Där har arbetsgivaren bland annat delat ut flygblad med missvisande påståenden om vad som händer om de tvingas teckna kollektivavtal.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.