Var tionde svensk är orolig för att förlora jobbet på grund av AI, enligt en undersökning som Kollega tidigare har rapporterat om. Unionen har konstaterat att teknikutvecklingen kan påverka hela arbetsmarknaden – särskilt för tjänstemän. En av farhågorna är att anställda inte får göra sin röst hörd när AI introduceras på jobbet.
Därför kan en facklig nyhet på andra sidan Atlanten spela roll för löntagare i Sverige. I veckan presenterade den amerikanska fackliga centralorganisationen AFL-CIO ett ”partnerskap” med IT-jätten Microsoft, om utvecklingen och användningen av AI. Microsoft är den största investeraren i OpenAI, som står bakom ChatGPT. De utvecklar också egen AI i operativsystemet Windows, som används på de flesta svenska kontor.
Vill involvera anställda
Överenskommelsen innebär att Microsoft förbinder sig att underlätta facklig organisering i hela koncernen. Tanken är att sedan teckna avtal om AI lokalt på arbetsplatserna och reglera hur tekniken används. Än viktigare för omvärlden är att parterna också ska ha möten på central nivå och diskutera hur Microsoft utvecklar sina AI-verktyg. Förhoppningen är att teknikutvecklingen på så vis ska gynna arbetstagare.
På presskonferensen där överenskommelsen presenterades konstaterade Brad Smith, viceordförande i Microsoft, att arbetstagare har ”rätt att organisera sig, här och i hela världen”. Han slog också fast:
– AI kommer kräva skyddsmekanismer, och det bästa sättet att bygga sådana skyddsmekanismer är att lyssna på de människor som kommer gynnas av dem allra mest.
Liz Schuler, ordförande i AFL-CIO, tog till ännu större ord. Hon konstaterade att avtalet kommer ”förbättra mänsklighetens framtid”.
Avtal i spelbranschen
Överenskommelsen mellan Microsoft och AFL-CIO är en utfästelse för framtiden, men redan nu har det börjat skrivas kollektivavtal. Det amerikanska kommunikations- och transportfacket CWA (som är med i samma internationella organ som Unionen) berättade nyligen att de slutit ett preliminärt avtal med Microsoft-ägda spelutvecklaren Zenimax.
Där konstateras att AI-användning ska följa sex principer: rättvisa, pålitlighet och trygghet, integritet och säkerhet, inkludering, transparens och ansvarstagande. När arbetsgivaren vill introducera ett AI-verktyg som påverkar de anställda har de anställda rätt till förhandling.
Svenska fack trycker på om AI
I Sverige har anställda rätt till lokala fackliga förhandlingar genom medbestämmandelagen. Arbetsgivare måste själva kalla till förhandling om större verksamhetsförändringar. Flera fackförbund har publicerat rapporter och debattinlägg där de argumenterar för att införande av AI-verktyg ska räknas som det.
På många arbetsplatser i Sverige finns också upparbetade rutiner för samverkan. Microsofts svenska kontor har kollektivavtal med Unionen sedan 2009.
Men på de amerikanska parternas presskonferens nämndes även en techföretagare som just nu utmanar den ordningen: Tesla-ägaren Elon Musk. Liz Schuler på AFL-CIO tittade senare in i kameran och konstaterade:
– Det här avtalet skickar ett meddelande till andra techföretag: detta är möjligt.
Microsoft och AI
Microsoft har positionerat sig långt fram i den globala AI-utvecklingen. De är den största investeraren i företaget OpenAI, som tagit fram ChatGPT – chattboten som lanserades förra hösten och ledde till en explosiv diskussion om AI:s framtid på arbetsmarknaden.
Utöver kopplingen till OpenAI utvecklar Microsoft också egen AI. Nyligen presenterades verktyget Copilot. Det ska integreras i operativsystemet Windows, som används på de flesta svenska arbetsplatser. De äger också en så kallad bildgenerator.
Nyligen meddelades att den amerikanska konkurrensrättsmyndigheten granskar Microsofts investering i OpenAI. Den brittiska myndigheten överväger att göra samma sak. Det efter en omfattande intern turbulens där AI-bolagets grundare Sam Altman under en kort tid blev av med sitt uppdrag och då snabbt erbjöds ett toppjobb på Microsoft.
Amerikanska partsrelationer
Det Microsoft nu gör, att förbinda sig att inte förhindra facklig organisering, är ovanligt i USA. Där bemöter arbetsgivare ofta krav på kollektivavtal med hårda motkampanjer. När amerikaner har försökt organisera sig på Amazon, Tesla och Starbucks har de mött olika typer av bestraffning – från tvingande möten där chefer förklarar varför facket är en dålig idé till borttagande av personaloptioner. Många har också avskedats.
I Sverige är sådana motkampanjer ovanliga, men på senare tid har en mildare variant använts på både Spotify och Klarna. Där har arbetsgivaren bland annat delat ut flygblad med missvisande påståenden om vad som händer om de tvingas teckna kollektivavtal.