Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Unionen kräver kollektivavtal på Spotify

Unionen har skickat en begäran till Spotify om att inleda förhandlingar om kollektivavtal. För klubbordföranden Henry Catalini Smith är det en milstolpe som känns som jul och födelsedag på en och samma gång.
Ola Rennstam, Johanna Rovira Publicerad
Spotify-skylt utanför företagets kontor i Stockholm.
Unionen, tillsammans med Akavia och Sveriges Ingenjörer, har skickat in en förhandlingsframställan till Spotify, där man kräver att företaget tecknar avtal för sina anställa. Foto: Anders Wiklund/TT.

I slutet av januari i år bildades en Unionenklubb på musikjätten Spotify, detta efter att företaget lagt ett varsel som innebar stora personalnedskärningar. Sedan dess har det pågått ett intensivt arbete från fackligt håll för att få företaget att teckna kollektivavtal. Men inviterna har hittills mötts av kalla handen från arbetsgivarhåll.

Nu tar Unionen, tillsammans med Akavia och Sveriges Ingenjörer, nästa steg. Under onsdagen skickade de tre fackförbunden in en förhandlingsframställan till Spotify, där man kräver att företaget tecknar avtal för sina anställa. Det innebär i klartext att förhandlingar mellan fack och arbetsgivaren måste inledas snarast. Om parterna inte enas kan facket varsla om stridsåtgärder, till exempel att ta ut medlemmarna i strejk.

"Rätt att omfattas av samma villkor"

Martin Linder. Foto: Henrik Montgomery/TT.

– Medarbetarna på Spotify har rätt att omfattas av samma arbetsvillkor och rättigheter som alla andra på svensk arbetsmarknad. Svenska techbolag är ledande inom ny teknologi. Nu måste de komma i kapp även när det gäller synen på den svenska arbetsmarknadsmodellen och medarbetares fackliga rättigheter, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i ett pressmeddelande.

Jul och födelsedagsfest i ett

Henry Catalini Smith, ordförande för Unionens klubb på Spotify är minst sagt optimistisk inför förhandlingarna.

–Det som julafton och födelsedag på en och samma gång att komma till den här dagen efter sex månaders hård kamp om kollektivavtal, säger han till Kollega. 

Enligt Henry Catalini Smith har fler och fler anställda på Spotify kommit underfund med behovet av kollektivavtal och Unionenklubben Spotify Workers har vuxit till att omfatta 700 medlemmar. 

– Spotify kommer att inse fördelarna med kollektivavtal och jag är övertygad om att vi kommer att ha ett avtal inom en snar framtid. Har vi riktig tur redan före midsommar, men åtminstone före jul. Jag skulle bli uppriktigt förvånad annars. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.