Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Klarnas fackordförande rädd för repressalier

Unionens klubbordförande på Klarna, Sen Kanner, har fått erbjudande om att bli utköpt. Men hon vägrar skriva på trots att hon är rädd för repressalier för sitt fackliga engagemang.
– Jag vill inte sluta på Klarna. Jag kommer inte signera. Jag vill ha ett kollektivavtal, säger hon.
Elisabeth Brising Publicerad
Klarnas huvudkontor på Sveavägen i Stockholm (till vänster), Sen Kanner (till höger).
"Vi som är fackligt aktiva har blivit tysta och är rädda för repressalier", säger Sen Kanner till Kollega. Foto: Claudio Bresciani/TT, Privat

Unionens klubbordförande är en av fem fackligt aktiva i företaget som erbjudits ett skriva på ett avgångsavtal. Sen Kanner vill själv inte skriva på, även om andra väljer det.

Kallar ledningen antifacklig 

Hon uppfattar Klarnas ledning som ”antifacklig” och säger sig nu vara rädd för repressalier.

– Vd tycker att alla som arbetar hos oss är så kallade supertalanger som påstås inte vilja ha fackliga avtal, vilket är skrattretande när de har beslutat om vilka som får gå bakom stängda dörrar, säger hon.

Sen Kanner syftar på en intervju i DN där bankens vd Sebastian Siemiatkowski kallade de anställda "supertalanger" och sa att de helst vill förhandla om sina egna anställningsvillkor och att de inte vill ha kollektivavtal.

Klubbordföranden hänvisar också till ett möte på företaget förra onsdagen där hon anser att ledningen uttryckte sig antifackligt och att de tycker att det skulle ta för lång tid att förhandla med facket. I stället har Klarnas ledning gett vissa anställda ett erbjudande om avgångsavtal.

Uttalanden från ledningen internt och externt har lett till att fackligt förtroendevalda nu känner sig oroliga enligt Sen Kanner. Dessutom har fem av nio fackligt aktiva, enligt uppgifter till Arbetet, erbjudits att säga upp sig själva, något ordföranden tolkar som ett straff för sitt engagemang säger hon till Arbetet.

– Vi som är fackligt aktiva har blivit tysta och är rädda för repressalier, säger Sen Kanner till Kollega.  

Kollega har sökt Klarna för en kommentar och de svarar i ett mail via sin pressavdelning:

”Att personer skulle straffas för fackligt engagemang är en väldigt allvarlig anklagelse som vi kraftigt dementerar.”

De hänvisar också till intervjun i DN men tolkar den på ett annat sätt:

”Varken Klarna eller Sebastian 'anti-fackligt', Sebastian uttalade sig positivt om facket i Dagens Nyheter förra veckan”.

Försöker stötta medarbetarna

Sen Kanner och de andra fackligt aktiva försöker just nu utbilda andra medarbetare om deras rättigheter. Till exempel att de inte måste skriva på ett avgångserbjudande genast, utan att det är ett val man har. 

Fackklubben har även haft kontakt med Unionen centralt och man kommer ha flera medlemsmöten. Som Kollega rapporterat tidigare har antalet medlemmar i Unionen på Klarna ökat kraftigt efter varslet, från cirka 700 till drygt 900 personer.

Den här veckan har arbetsgivaren också mött ett önskemål enligt Unionenklubbens ordförande. I utköpsavtalet, som tillfrågade medarbetare får tio dagar på sig att skriva på, har man lyckats få in en förändring. En tidigare skrivning om förbud mot att börja arbeta hos konkurrerande verksamhet har tagits bort.

– Det var väldigt oklart vad som menades med den meningen. Folk försöker ju hitta jobb så fort som möjligt och skrivningen gjorde dem oroliga, säger Sen Kanner.

Avgångsavtalet är överhuvudtaget inte förhandlingsbart har ledningen sagt tidigare, enligt fackordföranden. Men hon och de andra fackligt aktiva försöker efter framgången att hitta fler vägar för att förbättra villkoren ytterligare för utsatta grupper.

– Till exempel gravida och personer med arbetsvisum.

Förra måndagen meddelade Klarna att tio procent av personalstyrkan sägs upp. Det kan innebära att 350 av 3 500 anställda i Sverige blir av med jobbet. Facket fick inget veta i förväg.

Klarna anser inte att erbjudandet till de anställda är en uppsägning eller ett avsked, utan ett erbjudande till vissa att säga upp sig själva mot extra månadslöner. Det gör att företaget inte heller hade skyldighet att informera facket innan förändringen anser ledningen.

Anställda avstängda från system

Samtidigt vittnar personal på Klarna till SVT om att de efter beskedet om neddragningarna sett flera interna kanaler stängas av, och att de inte längre kallas till möten oavsett om de skrivit på avtalet eller ej.

Det här tolkar en arbetsrättsexpert, Kurt Junesjö, som tidigare arbetat på LO-TCO Rättskydd, som en form av avskedande som borde granskas i Arbetsdomstol, enligt SVT. 

Klarna svarar även på den kritiken i ett mail till Kollega från pressavdelningen:

”I samband med att de anställda informerades om förändringarna fick de också information om processen, bland annat att alla anställda som har erhållit ett erbjudande kommer att vara arbetsbefriade under den period de funderar på om de vill acceptera erbjudandet eller inte. De informerades vidare om att eftersom de inte behöver arbeta kommer de inte heller ha tillgång till alla delar av Klarnas system med hänsyn till säkerhetsaspekter. Att likställa detta med avsked är inte korrekt.”

De viktigaste av företagets arbetsverktyg, som till exempel  mail, internkommunikationskanaler, intranätet, HR-systemet och videomöten är fortfarande öppna för de anställda enligt Klarna.

”Men vi är en bank och hanterar känsliga uppgifter och system. Av säkerhetsskäl har access till viss data, dokument och system begränsats för de som meddelats att deras roll inte längre finns”, skriver Klarnas presstjänst.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.