Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så avslöjar du ett fejkat cv

Allt fler skickar falska handlingar när de söker jobb. Fusket kan kosta en arbetsgivare hundratusentals kronor. Men det finns knep för att avslöja bedragarna.
David Österberg Publicerad
Att inte granska uppgifterna i ett cv med kritisk blick kan bli ett extremt dyrköpt misstag. Illustration: Linnea Blixt

Du har anställt en ung ingenjör. Personen är nyexaminerad från Chalmers med fina betyg, är trevlig och socialt kompetent. Med andra ord ett riktigt kap i en tid med ingenjörsbrist. Efter några veckor börjar du märka att personen saknar grundläggande teknisk kompetens och har svårt att samarbeta med de andra ingenjörerna på företaget. Orsaken visar sig vara att kandidaten ljugit om sin examen och att rekryteringen därmed varit ett kostsamt misstag.

En felrekrytering kostar en arbetsgivare i snitt 700 000 kronor, enligt en uträkning från bemanningsföretaget Poolia. Det finns med andra ord flera bra anledningar att göra noggranna kontroller av den man funderar på att anställa.

Nära 60 procent av alla arbetsgivare har varit med om att kandidater har förvanskat uppgifter om sig själva i en rekryteringsprocess, enligt en rapport från Stockholms handelskammare. Vanligast är att ljuga om erfarenheter, tidigare lön och examen. Rapporten visar också att fyra av tio arbetsgivare har låtit bli att gå vidare med en kandidat på grund av att personen lämnat felaktiga uppgifter.

Polisanmälan krävs för att vi ska kunna stävja verksamheten

De senaste åren har det blivit vanligare att personer försöker fuska sig till jobb genom att skicka in falska utbildningsdokument. En anledning är att det numera är lätt att nå personer som vill köpa förfalskningarna via webbplatser och sociala medier, enligt Universitets- och högskolerådet, UHR.

– Det här förekommer över hela världen och är inget unikt för Sverige. Med sociala medier och internet får förfalskare lättare att marknadsföra sig. De får ett forum, en plattform och kan nå väldigt många kunder, säger Cecilia Ulfsdotter, enhetschef på UHR.

Myndigheten ansvarar bland annat för att bedöma utländska utbildningar och att göra äkthetskontroller. Enligt UHR förekommer i huvudsak tre typer av förfalskningar:

I den första kategorin finns företag som säljer utbildningsdokument utan att erbjuda någon utbildning. Ibland måste köparen skicka in någon enklare uppgift eller uppsats, men oftast skickar bluffuniversitetet examensbeviset utan motprestation.

I den andra kategorin finns företag som säljer förfalskningar av examensbevis från riktiga universitet, både svenska och utländska.

Slutligen förekommer det också att privatpersoner själva gör förfalskningar av gymnasiebetyg eller andra utbildningsdokument.

För en arbetsgivare gäller det att lägga lite tid på att kolla att dokumenten verkligen stämmer, enligt Cecilia Ulfsdotter.

– Det är viktigt att begära in utbildningsbevisen, helst i original. Åtminstone från dem som går vidare i rekryteringsprocessen. Vi är medvetna om att det tar lite tid, men anser att det är väl investerad tid. Handlar det om svenska lärosäten går det att ringa och fråga om en person verkligen har en examen därifrån. Handlar det om utländska lärosäten är det lite svårare. Då kan man vända sig till oss, vi är medvetna om att det inte är så lätt. Vi har lång erfarenhet av att granska utbildningsdokument och har kontakter med lärosäten över hela världen.

Varför är det viktigt att upptäcka förfalskningar?
– Om någon hävdar att han eller hon har en viss utbildning men inte har det kan det få ödesdigra konsekvenser. Att använda sig av falska utbildningsdokument är kriminellt och kallas för åberopande av falsk urkund. Det är inte heller moraliskt okej att lura sig till en anställning.

Finns det en gråzon här? Är det kriminellt att hävda att man kan Excel eller är en fena på Powerpoint, trots att man inte är det?

– Det vi pratar om är förfalskningar av hela examina eller andra utbildningsdokument, inte om att överdriva sina kunskaper i Excel. Det handlar om förfalskningar.

UHR anser att arbetsgivare ska polisanmäla om de upptäcker att en kandidat använder sig av falska dokument.

– Polisanmälan krävs för att vi ska kunna stävja den här typen av verksamhet. Det gäller också om man har insett att man har anställt någon som använt sig av falska utbildningsdokument.

Myndigheten vill också se ett namnskydd av begreppen universitet och högskola. I dag får vem som helst kalla sin verksamhet för exempelvis universitet, vilket kan vara en förklaring till att det finns bluffuniversitet även i Sverige. I Danmark, Norge och Island är begreppet skyddat och länderna har också betydligt färre bluffskolor än Sverige, enligt UHR.

När Stockholms handelskammare frågade arbetsgivare vilken typ av bakgrundskontroll de gör kom referenstagning på första plats. Drygt 97 procent av de företag som gör kontroller kollar kandidaternas referenser.

Att ta reda på mer om tidigare anställningar var också ganska vanligt: 77 procent av arbetsgivarna gjorde det. Utbildningshistorik kom på tredje plats – 60 procent av de arbetsgivare som gör bakgrundskontroller tar reda på om kandidaten verkligen har den utbildning hen säger sig ha.

Det är däremot ovanligt att kolla kandidaternas inkomstuppgifter, frånvaro via Försäkringskassan eller privatekonomi.

Bluffuniversitet – Varningstecken

  • Namnet är likt namnet på ett riktigt universitet (exempelvis Standford University i stället för Stanford University).
  • Namnen innehåller ofta orden ”American”, ”International” eller ”Global”.
  •  Prisuppgifter avser kostnaden för utbildningsdokumenten, inte terminsavgiften.
  • Universitetet betonar att det inte är ett bluffuniversitet.
  • Antagnings- och examenskrav är minimala och examen erhålls inom mycket kort tid.

Källa: UHR

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.

Ledarskap

Så skapar chefer en mer jämställd arbetsplats

Anna Blixt är ledarskapsutvecklare, föreläsare och driver podden Jämställt arbetsliv. Här ger hon sina råd om hur chefer kan arbeta med jämställdhet på arbetsplatsen. Hennes utmaning är att få männen med på tåget.
Elisabeth Brising Publicerad 6 november 2026, kl 06:01
Person med glasögon och randig skjorta står framför en ljus trätrappa i en interiör med träpaneler.
Anna Blixt utbildar chefer i jämställdhet och vill få fler män att se sin roll i jämställdhetsarbetet. Foto: Lars Brundin/TT.

Vilken är den största utmaningen i att utbilda chefer i jämställdhet?

– Att få män att förstå att det även handlar om dem. Om jag säger att vi måste öka jämställdheten tänker 99 procent bara att vi måste ha fler kvinnor eller förbättra för kvinnor. Men ”it goes both ways”.

Duckar svenska företag jämställdhetsfrågor?

– De säger att det är viktigt och att de jobbar med frågan, men sedan gör man inte så mycket. Aktivt arbete kräver att man vågar stå på sig som chef och inte är rädd för att ta samtalen. En chef måste ha ett tydligt ”varför” de ska göra det här – då blir det lättare.

– Mansdominerade företag hör av sig till mig och har gjort jämställdhetsinsatser som inte funkat. Nummer ett är mål och syfte, då kommer engagemang och strategi.

Men hur ska företagen hitta det där syftet?

– Det beror på arbetsplatsen. Vill företaget spegla kundbasen bättre och förstå dem? Vill man locka och behålla ny kompetens, men upplever att kvinnor inte vill jobba där eller slutar på grund av hård jargong? Finns få utvecklingsmöjligheter och inga förebilder uppåt? Grupper med fler perspektiv fattar mer hållbara beslut, är mer kreativa och har lägre sjuktal.

Vad har du för konkreta tips till chefer?

– Undvik klyschor och involvera medarbetarna så att det inte blir top-down. Ställ frågan: Hur kan vi öka jämställdheten i vår grupp? Det är lättare att engagera sig i en förändring om man känner att man är en del av den. Jobba med er mötesstruktur, utbilda dig i hur man får fram idéer och låt alla komma till tals.

Du har sagt att du aldrig skulle vilja vara man – hur menar du då?

– Kvinnor begränsas av sämre lön, vård och partnervåld. Men vi har ett rikare liv när det gäller kärlek, sociala relationer och meningsfullhet i att vara behövd. Det är mer svårnavigerat att vara man. Som grupp har män högre risk för suicid, missbruk och söker mindre vård för sin psykiska ohälsa. Mäns hälsa är en chefs- och jämställdhetsfråga.

Hur går det för jämställdheten i svenska bolag?

– Majoriteten av Sveriges företag jobbar inte aktivt med mångfald.

ANNA BLIXT

GÖR: Jämställdhetsexpert, konsult och föreläsare.

ÅLDER: 33.

BOR: Malmö.

BAKGRUND: Kandidatexamen i statsvetenskap och international business samt en master i social studies of gender. Driver eget företag sedan fem år.