Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Branden på Polarbröd födde kämpaglöd

Eldsvådan i Polarbröds bageri i Älvsbyn var en tragedi för hela bygden. Nu, ett drygt år senare, står en ny fabrik klar – tack vare ett målmedvetet jävlaranamma och mångas heroiska insatser.
Publicerad 22 september 2021, kl 13:44
Tomas Bergman
Systemtekniker Hasse Karlström jobbar även deltid som räddningsledare i Älvsbyn. Knappt ett år efter branden ser han nu Polarbröds nya bageri och frysdel ta form. Tomas Bergman

Måndagen den 24 augusti 2020 skulle bli en festdag. Visserligen försenad och kraftigt nedtonad på grund av pandemin, men smittspridningen hade minskat och ledningen för Polarbröd ville verkligen fira den nya bagerilinjen i Älvsbyn, en satsning på 150 miljoner kronor med kapacitet att baka 2 700 kilo bröd i timmen. Smörgåstårta var beställd, på Polarkaka förstås.

Men så började det brinna.

– Vid tiotiden på söndagskvällen gick ett automatlarm, det har hänt förr att deg fattar eld så jag tänkte att det inte var så allvarligt.

Hasse Karlström är systemtekniker på Polarbröd och tillförordnad ordförande för den lokala Unionenklubben. Dessutom är han räddningsledare på deltid inom räddningstjänsten i Älvsbyn.

– Jag hade inte beredskapsjour den natten, men när platschefen ringde åkte jag ner till brandstationen och hämtade mina skyddskläder.

När han kom till fabriken brann det för fullt i bageridelen. Han bytte om på parkeringen, stämde av med tjänstgörande befäl och gick en runda. Efter att ha gjort en riskbedömning hämtade Hasse Karlström en skruvdragare och en ficklampa och gick in i serverhallen.

– Sedan började jag skruva, skruvdragaren gick varm kan jag säga. Jag tog det jag hann. Och jag visste ju exakt vad jag skulle ta, det var väl därför de ringde in mig.


Foto: Jens Ökvist/TT

Hasse Karlström lyckades rädda stora delar av Polarbröds servrar, dessutom hade han sinnesnärvaro nog att fotografera alla kopplingar. Tack vare samarbete med två datorföretag i Piteå var hela affärssystemet igång redan på måndagskvällen.

Under tiden Hasse Karlström är i Piteå och kopplar in servrar har Karin Bodin, huvudägare och vd för Polarbrödskoncernen, samlat alla anställda i Älvsbyn uppe på Kanis, kommunens skidbacke. Branden pågår fortfarande med full kraft och skidbacken är ett säkert ställe med tanke på vindriktning och rökutveckling. Hon har bara haft några timmar på sig att tänka igenom framtiden och vilket besked hon kan ge.

– Jag hann förankra en del hos styrelsen, men det blev rätt mycket skjutande från höften den morgonen, berättar hon.


"Jag tror att många är stolta, det här är en historisk händelse som vi är med om, säger Karin Bodin, vd och huvudägare." Foto: Henrik Montgomery/TT, Maria Fäldt

Karin Bodin vet på dagen hur länge sedan det brann och hon räknar veckor tills första kakan ska rulla ut på bandet i den nya fabriken. Beskedet hon ger till de anställda klockan tio på måndagen är: ”Vi ska tillbaka”.

– Det var väldigt omvälvande – ett starkt budskap för många.

Löneadministratören Erika Nilsson får tårar i ögonen när hon tänker tillbaka.

– Polarbröd är en stor arbetsgivare, vi har hela familjer anställda, föräldrar som träffats här, och deras barn. Många av oss administratörer har jobbet kvar men de som jobbade i bageriet – deras arbetsplats försvann ju från en dag till en annan.

Den värsta upplevelsen innebar även enorma möjligheter att göra förbättringar och tänka nytt

Erika Nilsson sörjer med alla som drabbats men känner samtidigt att beskedet ”Vi ska tillbaka” andas hoppfullhet och framtidstro.

– Jag har jobbat här i 26 år och man har alltid blickat framåt, det är en kultur i företaget. Och det har alltid känts att det är Älvsbyn som är kärnan för familjen, säger hon.

Visst hade ägarna till Polarbröd kunnat välja en mer strategisk plats för ett nytt bageri än 70 mil norr om Sveriges mittpunkt, med långa avstånd till majoriteten av kundunderlaget. Men för Karin Bodin var det aldrig ens en tanke.

– Absolut inte! Älvsbyn är Polarbröds ursprung och hjärta. Vi är hängivna den här orten, det är en enorm styrka. Det är här vi ska vara och nu har vi även skrivit in det i ägardirektivet, säger hon.

På mötet vid skidbacken bjöds det på invigningsfestens smörgåstårta. Sedan åkte Lars Lundström hem och började rita – direkt, utan att han ens fått uppdraget. Han är konstruktör och en av hjärnorna bakom den nya bagerilinjen i den gamla fabriken som just brunnit ner. 1987 började han sommarjobba på fabriken som mekaniker. Nu drog han igång arbetet i 3D-teknik med ytterligare en ny maskinlinje, i en ny byggnad, mer ändamålsenlig än den gamla.

Innovationskraften, sättet att hitta på nya lösningar – jag har aldrig sett något liknande

– Det har alltid varit en dröm att bygga ett bageri från grunden, men nu kan jag säga att det hade varit skönt om det gamla hade stått kvar. Det är tur det finns kvällar och helger, säger han och ler.

Hela projekteringen har tagit enormt mycket tid, samtidigt har det gått fort. Sådant som normalt tar tre, fyra år har gått på några månader. Röjningsarbetet var klart i januari. Då hade Lars Lundström redan börjat beställa delar och komponenter från runt om i Europa. Det de inte tillverkar själva.

– Vi plockar ihop det bästa från olika leverantörer, men när det inte finns nog bra grejor så bygger vi eget i vår verkstad, berättar han.

Vi går runt i den nya byggnaden som mäter 170 x 15 meter. Det är sex meter till tak. Ännu är det bara en stor hangar, själva maskinlinjen är inte på plats men Lars Lundström och platschef Lilian Nilsson är säkra på att den första brödkakan kommer att gräddas, packas och frysas vecka 42 – i mitten av oktober – som planerat.

– Under den här tiden har jag fått ta tag i saker jag aldrig gjort förut. Men det svåraste har varit att möta alla på byn som man har varit tvungen att säga upp för att det inte finns något jobb, det har varit supertungt. Nu arbeta vi så mycket som möjligt för att så många som möjligt ska få komma tillbaka, säger Lilian Nilsson.


Konstruktör Lars Lundström och platschef Lillian Nilsson har båda fått sätta sig in i saker de aldrig jobbat med förut. Foto: Tomas Bergman

Lars Lundström stämmer in.

– Många som är med i uppbyggnadsprojektet har aldrig varit så djupt inne i verksamheten tidigare, men vi har plockat in olika kompetenser allt eftersom för att det ska bli så bra som möjligt. Alla vill mot samma mål, det finns ingen prestige, vi gör det här tillsammans, säger han.

Det är en sak att vilja komma tillbaka, men att det faktiskt skulle gå så fort som det har gjort, trodde Karin Bodin nog ändå inte.

– Jag kände mig väldigt misslyckad när det brann, det var som ett svek. Men vägen framåt är att acceptera det som hänt och tänka hur vi ska komma vidare. Nu blir jag helt euforisk när jag ser det här, säger hon och pekar på den stora byggnaden där det snart ska bakas med en kapacitet på 15 000 ton bröd om året.

– Samtidigt som det här har varit den värsta upplevelsen för många i deras yrkesliv så innebar det enorma möjligheter att göra förbättringar och tänka på nya sätt. Innovationskraften, sättet att hitta på nya lösningar – jag har aldrig sett något liknande, fortsätter hon.


27 januari 2021 – första spadtaget inför återuppbyggnaden. Foto: Maria Fäldt

Karin Bodin nämner samarbetet med andra bagerier under namnet Polarpolare men framför allt det egna bageriet i Bredbyn som fick ställa om över en natt från specialbageri till huvudbageri.

– De har gjort heroiska insatser där, de är anledningen till att vi finns kvar, säger hon.

Karin Bodin är glad att så många medarbetare har valt att stanna, risken för strömhopp fanns, menar hon. Lojaliteten med företaget är samtidigt en risk i sig.

– Det är lätt att man jobbar för mycket och blir så engagerad att man gör avkall på sig själv, det pratar vi mycket om. Ett av våra värdeord är handlingskraft, det är något vi håller högt. Var inte handfallen och rädd för att göra fel, försök göra så gott du kan. Men det finns en baksida av det med, att man inte tar hjälp. Vi ska ta all hjälp vi behöver.

Läs mer:

Stor oro efter branden på Polarbröd

 

Text: Ulrika Sundström

Arbetsmarknad

Många nya jobb i solcellsbranschen

I år byggs flera nya solcellsparker i Sverige. Den kraftiga utbyggnaden gör att företagen har svårt att hitta kompetens. Solenergiföretaget Turn Energy har hittat nya strategier för att locka sökande.
David Österberg Publicerad 5 februari 2024, kl 06:01
Mattias Norling framför solceller.
Ställde om. Mattias Norling gick från polis till solcellsbranschen och har aldrig ångrat sig.

Sverige är inte känt för sitt soliga klimat. Men det går att bygga solcellsparker här och få el från dem året runt.

Mattias Norling framför solceller.
Foto: Staffan Claesson.

– En stor park producerar hyggligt även i det här vädret, säger Mattias Norling och blickar ut över grådasket. Men sommarhalvåret är förstås bättre. Under sommaren har vi ofta fler soltimmar än i varmare länder. Dessutom ger vårt svalare klimat högre verkningsgrad. Våren är bättre än sommaren, med maj och juni som de bästa produktionsmånaderna.

Mattias Norling är key account manager på solenergiföretaget Turn Energy. En av arbetsuppgifterna är att ha kontakt med stora skogsägare – som skogsbolag, staten och kyrkan – för att undersöka möjligheterna att arrendera mark där solcellsparker kan byggas.

Men att hitta riktigt bra byggplatser är inte alldeles enkelt.

– Det får inte vara för långt till en högspänningsledning, marken får inte vara för kuperad, bergig, blöt eller ojämn.

Måste ta hänsyn till naturvärden och grannar

Företaget måste också komma överens med skogsägaren. Turn Energy arrenderar marken genom ett avtal som löper på runt 40 till 45 år.

– För en skogsägare kan det vara en fördel att få ett arrende varje år, jämfört med att behöva vänta mellan 60 och 80 år på pengar från slutavverkningen, säger Mattias Norling.

Det kan också finnas naturvärden och grannar att ta hänsyn till.

– En solpark har lägre påverkan än vindkraftverk, tycker jag. De saknar rörliga delar som kan påverka djurlivet. Dessutom är parken inte synlig på långt avstånd, och marken där den byggs är lätt att återställa efter avslutad driftsperiod. Men om vi bygger en park i en skog är det ju inte skog där längre. Det påverkar såklart jägare, svampplockare, orienterare och andra som är i skogen. Å andra sidan är en solcellspark oftast liten i förhållande till hur mycket skog som finns.

Säljer el till stora företag

Hittills har bolaget främst riktat in sig på åkermark som de arrenderar av lantbrukare. I år byggs fyra parker: tre på skogsmark och en på dålig jordbruksmark. Nästa år blir det ännu fler. När solcellsparkerna står klara ska elen de producerar säljas till stora företag, som industrier.

– Industrin skriker efter grön energi. Om vi kan teckna försäljningsavtal med företag vet vi också att det finns förutsättningar för att bygga parken, säger Mattias Norling.

Den absoluta majoriteten av Sveriges energi kommer från vattenkraft och kärnkraft. På tredje plats finns vindkraften, följd av kraftvärme. Solkraften står bara för en procent av den totala elproduktionen.

– Det här är en helt ny bransch. Hittills har solceller främst byggts på bostäder. Vattenkraft och kärnkraft kommer fortsatt vara basen i Sverige, men jag ser ingen anledning till att solkraft inte kan bli lika stor som vindkraft. Solkraft och vindkraft kompletterar varandra, eftersom det ofta blåser mer på vintern, säger Mattias Norling.

Svårt att rekrytera i liten bransch

Elin Forsberg.
Elin Forsberg. Foto: Staffan Claesson.

Turn Energy är ett ungt företag som växer så att det knakar. Det hette tidigare HP Solartech och sålde då solceller till privatpersoner. Vid årsskiftet ändrades affärsmodellen, nu ska bolaget alltså bygga och driva solcellsparker och sälja elen från dem. Vid årets början arbetade 18 personer för Turn Energy. Snart är de 40, enligt HR-chefen Elin Forsberg.

– Vi har lyckats göra de rekryteringar vi behöver, men det är svårt. Branschen är liten och ny så det finns inte jättemånga andra företag att rekrytera från. Vi är dessutom ett nytt och okänt företag, vilket kan göra att det blir ett större steg att gå till oss.

Turn Energy har därför valt en rekryteringsstrategi som går ut på att se bortom branscherfarenhet.

– Vi ser mer till vilka övriga erfarenheter en person har och lägger stor vikt vid personlighet. Vi har fokus på attityd och vilja: vill man så lyckas man. Vi är också noga med kompetensutveckling, säger Elin Forsberg.

Mattias Norling är en av dem som helt bytt bransch. Han inledde yrkeslivet som professionell friidrottare och blev sedan polis. Efter 13 år var jobbet inte lika roligt som det en gång var och dessutom var det svårt att kombinera skiftarbete med familjeliv.

– Jag träffar ofta på gamla kollegor som frågar om jag ska komma tillbaka. Men jag har aldrig ångrat att jag bytte bransch. Karriärbytet gjorde att jag växte som person.

Från bilförsäljare till projektledare

Claes Israelsson har också bytt bransch. Han drev bilfirma med en kompanjon men sålde och bestämde sig för att göra något annat. Genom tillfälligheter fick han jobb som säljare på HP Solartech och är nu projektledare.

– Jag halkade in här på ett bananskal och det var ett jättebra bananskal. Vi är på obruten mark och vår kultur är A och O för att driva oss framåt. Ingen är fast i gamla hjulspår, ingen säger ”så här har vi gjort i 30 år”. Vi har en hög tolerans för misstag och för att man måste testa sig fram. Det gör att man vågar fatta beslut och sedan omvärdera och utvärdera, säger han.

För personalen är det samtidigt en utmaning att saker hela tiden förändras.

– För ett år sedan var det nya besked på varje måndagsmöte. Det kräver personal som gillar när det händer saker. Men vi har ett ungt tänk: vill man vara med på tåget gäller det att gilla läget, se potentialen och vara nyfiken på var vi hamnar. Vi är lite som dåtidens rallare och det finns en stolthet i att man är med och bygger upp något nytt.

Gemensam träning på onsdagar

Kontoret är helt nybyggt och finns i Uppsalas nya industriområde några kilometer utanför staden. Här spelas loungemusik och på toaletterna är det fågelsång.

– Tyvärr måste vi snart leta nya lokaler, vi kommer inte att få plats här. Det är synd, för vi har lagt mycket energi på att göra det mysigt, säger Elin Forsberg.

När ett företag växer snabbt blir onboarding, introduktionsprocessen, extra viktig.

– Vi är måna om att alla nyanställda besöker företagets olika delar, så att de känner att de är med och är en del av rörelsen. Vi lägger också mycket kraft på att bygga en gemensam kultur. På onsdagar tränar alla tillsammans, på måndagar har vi gemensamma frukostar och vi uppmanar alla att äta lunch, gärna matlåda, tillsammans. Som HR-chef får jag gå runt och se till att alla mår bra, säger Elin Forsberg.

Att företaget är nytt och okänt kan vara både en nackdel och en fördel, tror hon.

– Många lockas av att det är ett nytt, häftigt och roligt företag. Branschen ligger rätt i tiden och vi som jobbar här bidrar till att göra något gott. De personer som har sökt sig hit har gjort det för att de vill vara med på den här resan och just nu bygger vi flygplanet medan vi flyger.

Solklar framtidsbransch

Jobb finns. Solenergibranschen har stor brist på kompetent personal. Enligt branschföreningen Svensk Solenergi saknar sektorn 800 personer med utbildning inom solenergiteknik. 

Utbildningar. Flera yrkeshögskolor har utbildningar till solenergitekniker och solenergiprojektör. De är mellan ett och två år långa.

Många yrken. Branschen behöver också annan personal, som säljare, jurister och projektledare.

Lägre produktion under snöiga vintrar

  • 365 dagar om året kan solceller producera energi.
  • Produktionen är lägst mellan december och februari och minskar kraftigt om solcellerna täcks av snö. Moderna solceller kan dock ta upp solljus även från undersidan.
  • En solcellspark har en livslängd på omkring 40 år.
  • Förra året kom 69 procent av Sveriges elproduktion från förnybara källor.
  • Enligt en prognos från Energimyndigheten kan mellan 5 och 10 procent av Sveriges elproduktion komma från solkraft år 2040.

Världens största solcellspark finns i Indien

  • Världens största solcellspark ligger i Indien. Den täcker 4 500 hektar och har en effekt på drygt 2,2 gigawatt.
  • I Sverige fanns år 2022 64 solcellsparker som var och en producerade mer än 1 megawatt el.
  • Sveriges största solcellspark finns i Strängnäs. Effekten är 14 megawatt, men ska byggas ut till 20 megawatt. Stora parker finns också i Linköping, Sjöbo, Göteborg och Borås.
  • Av de europeiska länderna är Tyskland störst på solenergi. På andra plats kommer Spanien, följt av Polen, Nederländerna och Frankrike. Sverige placerar sig på tionde plats.