Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Branden på Polarbröd födde kämpaglöd

Eldsvådan i Polarbröds bageri i Älvsbyn var en tragedi för hela bygden. Nu, ett drygt år senare, står en ny fabrik klar – tack vare ett målmedvetet jävlaranamma och mångas heroiska insatser.
Publicerad 22 september 2021, kl 13:44
Tomas Bergman
Systemtekniker Hasse Karlström jobbar även deltid som räddningsledare i Älvsbyn. Knappt ett år efter branden ser han nu Polarbröds nya bageri och frysdel ta form. Tomas Bergman

Måndagen den 24 augusti 2020 skulle bli en festdag. Visserligen försenad och kraftigt nedtonad på grund av pandemin, men smittspridningen hade minskat och ledningen för Polarbröd ville verkligen fira den nya bagerilinjen i Älvsbyn, en satsning på 150 miljoner kronor med kapacitet att baka 2 700 kilo bröd i timmen. Smörgåstårta var beställd, på Polarkaka förstås.

Men så började det brinna.

– Vid tiotiden på söndagskvällen gick ett automatlarm, det har hänt förr att deg fattar eld så jag tänkte att det inte var så allvarligt.

Hasse Karlström är systemtekniker på Polarbröd och tillförordnad ordförande för den lokala Unionenklubben. Dessutom är han räddningsledare på deltid inom räddningstjänsten i Älvsbyn.

– Jag hade inte beredskapsjour den natten, men när platschefen ringde åkte jag ner till brandstationen och hämtade mina skyddskläder.

När han kom till fabriken brann det för fullt i bageridelen. Han bytte om på parkeringen, stämde av med tjänstgörande befäl och gick en runda. Efter att ha gjort en riskbedömning hämtade Hasse Karlström en skruvdragare och en ficklampa och gick in i serverhallen.

– Sedan började jag skruva, skruvdragaren gick varm kan jag säga. Jag tog det jag hann. Och jag visste ju exakt vad jag skulle ta, det var väl därför de ringde in mig.


Foto: Jens Ökvist/TT

Hasse Karlström lyckades rädda stora delar av Polarbröds servrar, dessutom hade han sinnesnärvaro nog att fotografera alla kopplingar. Tack vare samarbete med två datorföretag i Piteå var hela affärssystemet igång redan på måndagskvällen.

Under tiden Hasse Karlström är i Piteå och kopplar in servrar har Karin Bodin, huvudägare och vd för Polarbrödskoncernen, samlat alla anställda i Älvsbyn uppe på Kanis, kommunens skidbacke. Branden pågår fortfarande med full kraft och skidbacken är ett säkert ställe med tanke på vindriktning och rökutveckling. Hon har bara haft några timmar på sig att tänka igenom framtiden och vilket besked hon kan ge.

– Jag hann förankra en del hos styrelsen, men det blev rätt mycket skjutande från höften den morgonen, berättar hon.


"Jag tror att många är stolta, det här är en historisk händelse som vi är med om, säger Karin Bodin, vd och huvudägare." Foto: Henrik Montgomery/TT, Maria Fäldt

Karin Bodin vet på dagen hur länge sedan det brann och hon räknar veckor tills första kakan ska rulla ut på bandet i den nya fabriken. Beskedet hon ger till de anställda klockan tio på måndagen är: ”Vi ska tillbaka”.

– Det var väldigt omvälvande – ett starkt budskap för många.

Löneadministratören Erika Nilsson får tårar i ögonen när hon tänker tillbaka.

– Polarbröd är en stor arbetsgivare, vi har hela familjer anställda, föräldrar som träffats här, och deras barn. Många av oss administratörer har jobbet kvar men de som jobbade i bageriet – deras arbetsplats försvann ju från en dag till en annan.

Den värsta upplevelsen innebar även enorma möjligheter att göra förbättringar och tänka nytt

Erika Nilsson sörjer med alla som drabbats men känner samtidigt att beskedet ”Vi ska tillbaka” andas hoppfullhet och framtidstro.

– Jag har jobbat här i 26 år och man har alltid blickat framåt, det är en kultur i företaget. Och det har alltid känts att det är Älvsbyn som är kärnan för familjen, säger hon.

Visst hade ägarna till Polarbröd kunnat välja en mer strategisk plats för ett nytt bageri än 70 mil norr om Sveriges mittpunkt, med långa avstånd till majoriteten av kundunderlaget. Men för Karin Bodin var det aldrig ens en tanke.

– Absolut inte! Älvsbyn är Polarbröds ursprung och hjärta. Vi är hängivna den här orten, det är en enorm styrka. Det är här vi ska vara och nu har vi även skrivit in det i ägardirektivet, säger hon.

På mötet vid skidbacken bjöds det på invigningsfestens smörgåstårta. Sedan åkte Lars Lundström hem och började rita – direkt, utan att han ens fått uppdraget. Han är konstruktör och en av hjärnorna bakom den nya bagerilinjen i den gamla fabriken som just brunnit ner. 1987 började han sommarjobba på fabriken som mekaniker. Nu drog han igång arbetet i 3D-teknik med ytterligare en ny maskinlinje, i en ny byggnad, mer ändamålsenlig än den gamla.

Innovationskraften, sättet att hitta på nya lösningar – jag har aldrig sett något liknande

– Det har alltid varit en dröm att bygga ett bageri från grunden, men nu kan jag säga att det hade varit skönt om det gamla hade stått kvar. Det är tur det finns kvällar och helger, säger han och ler.

Hela projekteringen har tagit enormt mycket tid, samtidigt har det gått fort. Sådant som normalt tar tre, fyra år har gått på några månader. Röjningsarbetet var klart i januari. Då hade Lars Lundström redan börjat beställa delar och komponenter från runt om i Europa. Det de inte tillverkar själva.

– Vi plockar ihop det bästa från olika leverantörer, men när det inte finns nog bra grejor så bygger vi eget i vår verkstad, berättar han.

Vi går runt i den nya byggnaden som mäter 170 x 15 meter. Det är sex meter till tak. Ännu är det bara en stor hangar, själva maskinlinjen är inte på plats men Lars Lundström och platschef Lilian Nilsson är säkra på att den första brödkakan kommer att gräddas, packas och frysas vecka 42 – i mitten av oktober – som planerat.

– Under den här tiden har jag fått ta tag i saker jag aldrig gjort förut. Men det svåraste har varit att möta alla på byn som man har varit tvungen att säga upp för att det inte finns något jobb, det har varit supertungt. Nu arbeta vi så mycket som möjligt för att så många som möjligt ska få komma tillbaka, säger Lilian Nilsson.


Konstruktör Lars Lundström och platschef Lillian Nilsson har båda fått sätta sig in i saker de aldrig jobbat med förut. Foto: Tomas Bergman

Lars Lundström stämmer in.

– Många som är med i uppbyggnadsprojektet har aldrig varit så djupt inne i verksamheten tidigare, men vi har plockat in olika kompetenser allt eftersom för att det ska bli så bra som möjligt. Alla vill mot samma mål, det finns ingen prestige, vi gör det här tillsammans, säger han.

Det är en sak att vilja komma tillbaka, men att det faktiskt skulle gå så fort som det har gjort, trodde Karin Bodin nog ändå inte.

– Jag kände mig väldigt misslyckad när det brann, det var som ett svek. Men vägen framåt är att acceptera det som hänt och tänka hur vi ska komma vidare. Nu blir jag helt euforisk när jag ser det här, säger hon och pekar på den stora byggnaden där det snart ska bakas med en kapacitet på 15 000 ton bröd om året.

– Samtidigt som det här har varit den värsta upplevelsen för många i deras yrkesliv så innebar det enorma möjligheter att göra förbättringar och tänka på nya sätt. Innovationskraften, sättet att hitta på nya lösningar – jag har aldrig sett något liknande, fortsätter hon.


27 januari 2021 – första spadtaget inför återuppbyggnaden. Foto: Maria Fäldt

Karin Bodin nämner samarbetet med andra bagerier under namnet Polarpolare men framför allt det egna bageriet i Bredbyn som fick ställa om över en natt från specialbageri till huvudbageri.

– De har gjort heroiska insatser där, de är anledningen till att vi finns kvar, säger hon.

Karin Bodin är glad att så många medarbetare har valt att stanna, risken för strömhopp fanns, menar hon. Lojaliteten med företaget är samtidigt en risk i sig.

– Det är lätt att man jobbar för mycket och blir så engagerad att man gör avkall på sig själv, det pratar vi mycket om. Ett av våra värdeord är handlingskraft, det är något vi håller högt. Var inte handfallen och rädd för att göra fel, försök göra så gott du kan. Men det finns en baksida av det med, att man inte tar hjälp. Vi ska ta all hjälp vi behöver.

Läs mer:

Stor oro efter branden på Polarbröd

 

Text: Ulrika Sundström

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Jobben där man redan använder AI

Kollega gick på jakt efter arbetsplatser där AI har blivit en del av vardagen. Vi hittade jordbruksmaskiner och greenwashing-detektiver – och fann en robothund som jobbar på ett bygge.
Noa Söderberg Publicerad 17 juni 2024, kl 06:01
Jobben där AI redan används. Jordbruksmaskiner, robothundar och greenwashing-dtektiver.
AI kommer att förändra arbetsmarknaden får gott. Det hör vi ofta sägas. Så hur ser det ut på arbetsplatser där man faktiskt börjat automatisera tänkandet? Möt AI-drivna jordbruksmaskiner, greenwashing-detektiver och AI-robothunden Nicci. Foto: Väderstad/Ilja C. Hendel.

Robothunden Nicci ligger på rygg, med benen rakt upp i luften, och laddar i gång sin programvara. Kollega är på besök i norska Drammen, strax väster om Oslo, där byggjätten NCC renoverar ortens järnvägsstation. Det ser ut som att halva stationen har vänts upp och ned.

Målet för dagen är att testa vad ett byggbolag kan göra med en robothund som läser av sin omgivning. Än så länge har ingen svaret. Nicci – ett exemplar av den internetkända robotmodell som byggs av företaget Boston Dynamics och säljs under namnet Spot – lever ett kringflackande liv. Hon skickas mellan NCC:s nordiska byggarbetsplatser för att testas i olika miljöer.

Nicci kan gå i trappor, undvika hinder och rätar snabbt upp sig när hon är på väg att trilla. Med rätt tillbehör kan hon öppna dörrar och ladda sitt batteri på egen hand. Några andra Spotexemplar har utrustats med Chat GPT och börjat prata med sin omgivning. Mannen som grundade Boston Dynamics har nu bildat ett forskningsinstitut med målet att robotarna ska slippa all mänsklig fjärrstyrning och bli helt AI-drivna.

Riktigt så är det inte i Drammen. Lasse Bjørnstad fäster en 3D-kamera på robotens rygg, plockar upp en fjärrkontroll som liknar en tv-spelsdosa och kör i gång.

Lasse Bjørnstad styr NCC:s robothund Nicci, som har byggts av företaget Boston Dynamics.
Lasse Bjørnstad styr NCC:s robothund Nicci, som har byggts av företaget Boston Dynamics. Ilja C. Hendel

Efter Chat GPT

NCC är ett av de företag som kommit vidare från det första stadiet i AI-utvecklingen: hajp. När chattbotten Chat GPT lanserades hösten 2022 började det hagla profetior om den nya teknikens samhällspåverkan. Journalister, företagsledare och techentreprenörer gjorde jämförelser med samhällsomstörtande uppfinningar som ångmaskinen och internet.

Fackförbund runt om i världen har reagerat olika, men varit enade om en sak: arbetsmarknaden kommer att förändras. Internationella valutafonden uppskattar att 60 procent av jobben i teknologiskt utvecklade länder som Sverige kommer påverkas. I hälften av de fallen påstås AI-verktyg kunna lösa det som i dag är en anställds huvuduppgift.

Så hur ser det ut på arbetsplatser där man faktiskt börjat automatisera tänkandet?

Helt digitaliserat

På bygget i Drammen används inga traditionella ritningar. NCC:s infrastrukturprojekt vilar sedan flera år tillbaka på helt digitala 3D-modeller. När 3D-ansvarige Lasse Bjørnstad och mätchefen David Gottfridsson ska kontrollera att bygget går enligt plan fotograferar de alltihop med 3D-kameror.

Det är den arbetsuppgiften som de i dag testar att ge till robothunden. Än så länge kräver det att en människa fjärrstyr, men på andra arbetsplatser – med färre armeringsjärn, nivåskillnader och snöhögar – har samma robotmodell visat att den kan klara sig själv. David Gottfridsson pekar mot Drammens nya sjukhus som byggs ett par kilometer härifrån.

– Där borde en sådan här kunna användas.

”Billigare än en människa”

På oljeriggar och i fabriker går Boston Dynamics-robotar i dag automatiska säkerhetsronder för att upptäcka saker som hamnat på fel plats eller andra potentiellt farliga situationer.

– Det går att använda den som vaktmästare. Den kan upptäcka folk som inte ska vara på platsen. Men det är en ganska dyr vaktmästare, säger Lasse Bjørnstad.

Riktpriset för Spot motsvarade drygt 760 000 kronor när den lanserades.

– Billigare än en människa, säger David Gottfridsson och skrattar.

Terje Andersen, som jobbar med NCC:s digitala utveckling, konstaterar att rena snickaruppgifter kommer kunna automatiseras ganska snart.

– Det finns robotar som kan märka upp väggar och göra håltagning. Det börjar komma.

Terje Andersen och Lasse Bjørnstad tror att robothundar som Nicci kommer fortsätta utvecklas i snabb takt.
Terje Andersen och Lasse Bjørnstad tror att robothundar som Nicci kommer fortsätta utvecklas i snabb takt. Ilja C. Hendel

Algoritmer som lär sig

På andra arbetsplatser har man redan gått vidare från teststadiet. Väderstad bygger jordbruksmaskiner och har sin fabrik i den östgötska orten med samma namn. Varje år producerar företagets tjänstemän omkring 7 000 ritningar. Nu har granskningen av ritningarna, en av de mer tidskrävande delarna av jobbet, börjat göras med hjälp av AI.

– Vi laddar upp de ritningar som vi vill granska och trycker på en knapp. Det kan ta mellan tio sekunder och tio minuter, beroende på hur många vi laddar upp samtidigt och hur stora ritningarna är, säger Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad.

Programmet har tagits fram tillsammans med AI-företaget T&S Engineering och bygger på maskininlärning – samma teknik som finns i chattrobotar och bildgeneratorer. Markus Zwörner och hans kollegor har gett algoritmen ett antal instruktioner baserade på ISO-standarder. Sedan har de låtit algoritmen titta på ett stort antal ritningar av just Väderstads jordbruksmaskiner för att ”lära sig” detaljerna.

När den algoritmiska granskningen är färdig görs en sista, mänsklig koll. Enligt Markus Zwörner har granskningen blivit säkrare just för att de tar hjälp av ett AI-verktyg.

– Det finns ju för- och nackdelar med både människor och AI. En fördel med en dator är att det inte spelar någon roll om du kör tusen ritningar på en gång. Den kommer inte att tröttna och den kommer att se allt. Det gör inte en människa.

– Människor kan i stället vara lite mer flexibla, än så länge. Och faktiskt se mellan fingrarna om det behövs.

Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad.
Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad. Väderstad

Inte rädd att jobbet försvinner

Så vad händer med de mänskliga ritningsgranskarna? De kan ägna mer tid åt vissa specifika delar av granskningen, som att tänka kreativt och lösa framtida problem, enligt Markus Zwörner. De är också konstruktörer i botten och kan därför lägga mer tid på att skapa nya ritningar.

Men ändå – är ni inte oroliga för att automatisera bort er själva?

– Som vi ser det nu så kommer detta inte ta bort människan helt. AI:n är som ett stöd, som kan göra saker den är bättre på än människor.

– Sedan är det klart att man behöver ha det i åtanke, att bli ersatt som människa. Drar man detta till sin spets så kan man absolut tänka sig att vi kommer dit som samhälle.

Ett par branscher har redan slagit larm. Kollega har tidigare rapporterat om den göteborgska spelstudion Mindark, som sagt upp 40 procent av sina anställda för att enligt egen utsago ersätta dem med AI. Programmering, åtminstone enklare sådan, är en av de uppgifter som Chat GPT klarar allra bäst.

Nya jobb med AI

Optimister pratar i stället om att den nya tekniken kommer bidra till skapandet av nya jobb. Skånska Verify finns i en växande sektor där AI kan få en avgörande roll: hållbarhetsverifiering. Att säkerställa att företag lever upp till påståenden om sitt hållbarhetsarbete. Eller som grundaren Eva Vati säger: att ”eliminera greenwashing”.

Eva Vati, vd, Verify
Eva Vati, vd, Verify Privat

De anställda jobbar med att samla in policyer, protokoll och andra dokument från stora företagsservrar, hitta de relevanta textdelarna och sedan sammanställa dem. Sådant som gör en människa trött och förr eller senare slarvig. Verify har därför i samarbete med det skånska innovationscentret Digit Hub utvecklat ett AI-program byggt på maskininlärning.

Nu testar de att göra insamlingen och sammanfattningen med hjälp av programmet. Eva Vati tror att arbetet på sikt kan ta en tiondel så lång tid som i dag.

– Vi suger in all dokumentation och så föreslår AI:n svar. Sedan måste företaget såklart säkerställa att svaret känns rimligt.

Efter det kommer ett betydligt mer mänskligt steg: korsintervjuer med företagets anställda och beslutsfattare. När verifieringen till slut är färdig lämnas förslag om hur bolaget kan höja sina hållbarhetsambitioner ytterligare. Även där vill Eva Vati använda AI.

Hållbarhetsverifiering hänger ihop med EU-direktiv om hur företag ska rapportera om sin verksamhet. Reglerna har nyligen blivit svensk lag. Eva Vati förutspår att behovet av ”impact auditors”, som de AI-stödda hållbarhetsdetektiverna kallas, kommer öka kraftigt de närmaste åren.

Roboten kan göra farliga uppgifter

På den slamriga byggarbetsplatsen i Drammen har robothunden Nicci snart gått färdigt sin runda. Terje Andersen spekulerar om dess framtida nytta. En gissning som ligger nära till hands handlar om säkerhet.

– Vi har funderat på att köpa in en sprängstoffcensor och fästa på ryggen. När man har sprängt i en tunnel kan det finnas odetonerat stoff kvar och då kan roboten gå in först.

– Men det är inte bestämt än, tillägger han.

Kollegorna på NCC fäller ihop robothunden, lägger ned den i en stor, svart plastlåda och lassar in den i en skåpbil. Snart kan 3D-bilderna som samlats in läggas ihop till en enda jättebild av hur bygget går. Lasse Bjørnstad och David Gottfridsson måste bara dubbelkolla att roboten gjort vad den ska.

Fler branscher som är tidiga med AI

Andra branscher har också börjat präglas av AI. Här är några exempel.

  • Kundservice. Betalföretaget Klarna har påstått att deras AI-drivna kundtjänstrobot gör ett arbete som motsvarar 700 heltidsanställda människor.
  • Programmering. Eftersom textbaserad generativ AI bygger på sannolikhet – programmet besvarar en fråga genom att gissa vilka ord som borde följa efter varandra, baserat på en gigantisk mängd tidigare dokument – passar tekniken bra för att generera programkod.
  • Offentlig förvaltning. Automatiserade processer kan avgöra vilken skola du hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte”. Det skriver Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, i en presentation av boken ”AI och makten över besluten”. Socionomer, administratörer, jurister och andra i offentlig sektor jobbar i dag sida vid sida med AI-verktyg.

Maskininlärning

Ett av de statistiska grundverktygen inom AI. Går ut på att skapa algoritmer som läser av en stor mängd tidigare data och därigenom kan skapa generaliseringar om nya data.

På så vis kan ett datorprogram, en maskin eller en bil ”lära sig” hur en uppgift förmodligen ska utföras, baserat på tidigare ”erfarenhet”.

För att det ska fungera behövs stora mängder data om uppgiften som ska utföras, rätt kategorisering av informationen och omfattande processorkraft. Därför krävs också mycket elektricitet.