Vad är lajv?

– Det är ett slags improviserat skådespeleri utan åskådare. I grund och botten handlar det om rollspel. Det finns lika många olika sätt att göra ett lajv på som det finns genrer. Samma lajv med exakt samma roller kan dessutom bli helt annorlunda när man spelar det nästa gång. Det kan ta alltifrån några timmar till flera dagar och antalet deltagare kan variera från en handfull till flera tusen.

Hur kom det sig att du började?

– Jag har alltid gillat fantasy, men som tjej blir du inte inbjuden till de nördiga sakerna. Under mina universitetsstudier i Luleå skrev jag till en lajvgrupp, som jag kom i kontakt med via mitt ex bror, och fick vara med på ett stort lajv. Jag kände mig väldigt malplacerad. När jag flyttade till Göteborg letade jag aktivt upp olika lajv och numera blir jag tillfrågad och inbjuden.

Vad får du ut av lajvandet?

– Det ger adrenalinpåslag, men man lär sig mycket också, framför allt psykologi. Man kan verkligen lära sig ledarskap och får testa att vara ledare på ett tryggt sätt. Du lär dig avläsa kroppsspråk, känna igen och bemöta härskartekniker och du lär dig ödmjukhet inför folks olikheter. Jag har också blivit en bättre talare, vilket gör mig mer självsäker i min yrkesroll.

Vilken är din favoritgenre?

– Jag har egentligen ingen favorit utan kan vara med i olika sorters lajv oberoende av genre. Bland mina bästa lajv finns dem som avhandlar svåra ämnen. Jag tycker också det är kul med rena krigslajv där vi springer och ”boffrar” (använder mjuka vapen, reds. anm.) på varandra.

Är det en dyr hobby?

– Ja och nej. Vampyrlajv är billiga, medan andra är jättedyra. Ett av mina senaste ägde rum på ett slott i Polen och trots att jag hade sistaminutenbiljett med rabatt gick det totalt på runt 10 000 kronor. Dräkterna är en hobby för sig, de kan vara otroligt dyra, men det går också att låna kläder och utrustning av varandra.

Skulle du bjuda med kollegorna på lajv som teamworkaktivitet?

– Nej, det är så pass obekvämt för många att behöva släppa garden inför andra. Det kan också uppfattas som skämmigt av utomstående att vara vuxen och springa runt och leka. Men egentligen skulle det faktiskt kunna vara en jättebra teambuildingaktivitet att få gå i någon annans skor. 

1. Kass kommunikation

   
   En fjärdedel av de tillfrågade menar att den värsta egenskapen hos den närmaste chefen är att denne är ”ineffektiv i sin kommunikation”. Nästan lika många anser att chefen inte förmår ge tydliga instruktioner. Förmodligen handlar det inte om en chef med talfel som mumlar i skägget, utan om onåbarhet och oförmåga eller direkt ovilja att tala om vad hen menar och vad som faktiskt gäller. 

    

2. Inkonsekvent och orättvis

   Att inte leva som man lär är en klassiker. Många chefer tror att reglerna på jobbet - eller arbetsmarknaden - inte är applicerbara på just dem. Orättvisa kan också handla om att man behandlar medarbetare olika och håller sig med en klick ja-sägande gullegrisar. En infernalisk chef kan till och med medvetet agera inkonsekvent för att försätta personalen i ett tillstånd av osäkerhet och rädsla. 17 procent av de tillfrågade menar att deras närmsta chef är inkonsekvent och nästan lika många, 14 procent, anser att chefen är orättvis. 

    

3. Obeslutsam, oorganiserad och odisciplinerad

   Chefer måste ju också få ha fel och brister, men uppenbarligen förväntar vi oss att de inte ska vara veliga och slarviga eftersom de trots allt har ett visst ansvar och följaktligen också tjänar mer än oss andra. 15 procent av de tillfrågade retade sig på chefens obeslutsamhet och nästan lika många   kryssade i alternativet oorganiserad och odisciplinerad. 

    

4. Oflexibel och respektlös

   Det lustiga är att när arbetsgivare talar om flexibilitet, så menar de generellt inte samma sak som deras anställda. De menar oftast att underhuggarna ska vara beredda att rucka på sin tillvaro för att jobba lite mer, längre, oftare och för lägre lön. Samtidigt är åtminstone 11 procent av cheferna, om man ska tro undersökningen, ovilliga att vara smidiga och flexibla. En tiondel brister dessutom tydligen i respekt för sina anställda. 

    

5. Bromskloss

   Nio procent av de tillfrågade anser att chefen är ”ett hinder för min utveckling” och åtta procent uppger att chefen är motståndare till förändring och nya idéer, enligt rapporten. Om det beror på rädsla för att bli omsprungen eller på ren och skär maktfullkomlighet, förtäljer inte undersökningen Global Talent Barometer från ManpowerGroup. 

    

Brasklapp 

37 procent av de tillfrågade anser att inte någon av de förvalda negativa egenskaperna stämmer in på deras närmaste chef. Det kan tolkas som att de är fullt och fast nöjda med sina chefer, men det kan inte uteslutas att resultatet beror på att det saknades vissa alternativa egenskaper i frågeformuläret.