Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Hans uppdrag: återuppbygga Oceana

Thomas Sjöstrand stod redo att inviga Lisebergs vattenland Oceana. I stället brann det ned. Nu leder han återuppbyggnaden.
Noa Söderberg Publicerad
Ett år efter branden - Oceana byggs upp igen. Thomas Sjöstrand, Vd för Lisebergs jubileumsprojekt, leder återuppbyggnaden. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Vad gjorde du den 12 februari 2024, när Oceana brann?

– Det var vecka 7 och jag var med min familj i Idre. När jag stod i liftkön började det vibrera i min ficka. Jag tog upp mobilen och fick se brandbilder, missade samtal och sms. Det var ganska direkt efter händelsen. Jag hoppade av på mittstationen och åkte till vår stuga. Klockan 10.30 satt jag med i vårt gemensamma krisledningsmöte och fyra timmar senare satt jag i bilen på väg hem till Göteborg.

Hur upplevde du tiden efteråt?

– Jag brukar säga att det var några av de värsta veckorna i mitt liv. Vi visste tidigt att vi hade en saknad kollega. Jag var i avstämningsmöten med polis och räddningstjänst samtidigt som jag hanterade medarbetarna, en utvecklingsavdelning där alla jobbade med projektet.’

Hur får man en hel organisation att byta fokus och börja om?

– Under själva akutskedet tror jag att det är viktigt att du är mänsklig och det är ju inget du kan spela. Vi grät ihop och sörjde det som hade skett. Det fick också gruppen, cirka tio personer som jobbade tajt tillsammans, att bli mer sammansvetsad.

– Men det är också lätt att gå ner i en spiral och deppa ihop. Man får ta små steg och ha delmål, och se till att alla känner att de växer tillsammans i det.

Vad pågår på byggarbetsplatsen just nu?

– Vi är i rivning och sanering. De sista limträbalkarna plockas ned. Några blev direkt skadade av branden, några hoppade ur sitt fäste i samband med explosionen. Tornet är beställt. Det består av prefabricerade element, så de har börjat monteras. De nya bågarna kommer i februari – de väger 22 ton styck.

En person kom inte hem den här dagen. Hur har ni hanterat det under återuppbyggnaden?

– Vi är ständigt påminda om det. En vecka efter händelsen hade vi en minnesstund med familjen. Det var otroligt tufft för alla, men nödvändigt. Vi har också en löpande dialog med familjen, på deras villkor.

– Vi i gruppen har ett foto på Patrik med ett elektriskt ljus och det brukar komma en ny blomma eller liknande varje vecka. I vårt fikarum ser vi Patrik varje dag. 

Så här kommer vattenlandet Oceana i Göteborg att se ut när allt är klart om några år. Foto: Liseberg/Quarry Fold Studio

THOMAS SJÖSTRAND

GÖR: Vd för Lisebergs jubileumsprojekt, där Oceana ingår.

BAKGRUND: Hotellchef hos Nordic Choice Hotels. Vice ordförande i arbetsgivarorganisationen Visita. På Liseberg sedan 2008.

UTBILDNING: Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

"Lajv gör mig säkrare i chefsrollen"

Amanda Vinblad är chef. Men ibland också en sjavig vampyr, en manipulativ häxprefekt och stundom en skjutglad rövarkapten. Hobbyn tillåter henne vara i stort sett vem hon önskar vara.
Johanna Rovira Publicerad 21 februari 2025, kl 06:01
Lajvande chefen Amanda Vinblad. Till vänster i skog med röd basker, till höger i fantasydräkt med pilbåge.
Lajvande chefer blir mer empatiska och effektiva ledare, vilket inte bara gynnar deras egen utveckling utan också skapar en positiv och produktiv arbetsmiljö för alla medarbetare. Hobbyn tillåter Amanda Vinblad att vara i stort sett vem hon vill vara. Foto: Privat.

 

Vad är lajv?

– Det är ett slags improviserat skådespeleri utan åskådare. I grund och botten handlar det om rollspel. Det finns lika många olika sätt att göra ett lajv på som det finns genrer. Samma lajv med exakt samma roller kan dessutom bli helt annorlunda när man spelar det nästa gång. Det kan ta alltifrån några timmar till flera dagar och antalet deltagare kan variera från en handfull till flera tusen.

Hur kom det sig att du började?

– Jag har alltid gillat fantasy, men som tjej blir du inte inbjuden till de nördiga sakerna. Under mina universitetsstudier i Luleå skrev jag till en lajvgrupp, som jag kom i kontakt med via mitt ex bror, och fick vara med på ett stort lajv. Jag kände mig väldigt malplacerad. När jag flyttade till Göteborg letade jag aktivt upp olika lajv och numera blir jag tillfrågad och inbjuden.

Vad får du ut av lajvandet?

– Det ger adrenalinpåslag, men man lär sig mycket också, framför allt psykologi. Man kan verkligen lära sig ledarskap och får testa att vara ledare på ett tryggt sätt. Du lär dig avläsa kroppsspråk, känna igen och bemöta härskartekniker och du lär dig ödmjukhet inför folks olikheter. Jag har också blivit en bättre talare, vilket gör mig mer självsäker i min yrkesroll.

Vilken är din favoritgenre?

– Jag har egentligen ingen favorit utan kan vara med i olika sorters lajv oberoende av genre. Bland mina bästa lajv finns dem som avhandlar svåra ämnen. Jag tycker också det är kul med rena krigslajv där vi springer och ”boffrar” (använder mjuka vapen, reds. anm.) på varandra.

Är det en dyr hobby?

– Ja och nej. Vampyrlajv är billiga, medan andra är jättedyra. Ett av mina senaste ägde rum på ett slott i Polen och trots att jag hade sistaminutenbiljett med rabatt gick det totalt på runt 10 000 kronor. Dräkterna är en hobby för sig, de kan vara otroligt dyra, men det går också att låna kläder och utrustning av varandra.

Skulle du bjuda med kollegorna på lajv som teamworkaktivitet?

– Nej, det är så pass obekvämt för många att behöva släppa garden inför andra. Det kan också uppfattas som skämmigt av utomstående att vara vuxen och springa runt och leka. Men egentligen skulle det faktiskt kunna vara en jättebra teambuildingaktivitet att få gå i någon annans skor. 

GÖR: Produktchef på CPAC Systems AB, elektroniktillverkare i Volvogruppen.

ÅLDER: 34.

BOR: Stenkullen öster om Lerum.

RÅD TILL HUGADE LAJVARE: Gå med i Facebookgruppen ”Vi som lajvar”. Där kan du få tips om kommande lajv, få hjälp med kläder och utrustning och diskutera annat som är relevant för hobbyn.

En kvinna med ett finger framför sin mun
Stress, hierarkier och missförstånd är ingredienser som skapar tystnadskultur. Illustration: Fredrik Tjernström

Tystnadskultur är ofta svårt att definiera men kan drabba både organisationer och personer. Som chef kan det handla om att du inte har mandat att besluta om det som står i din arbetsbeskrivning, att anställda reagerar märkligt på information eller att ingen återkopplar på möten.

Susanne Hydén är en av författarna till boken Tystnadens pris. Hon beskriver känslan av att befinna sig på en arbetsplats med stark tystnadskultur som att befinna sig i en relation där det förekommer våld. Allt sker i små steg, du ändrar gradvis ditt sätt att tänka om dig själv, samtidigt som du inte vill ge upp något du investerat mycket tid i.

– En tystnadskultur skapar selektiv information. Bara ”rätt” saker tillåts och tycker du något annat så censureras det. Effekten blir rädda personer som inte vågar säga vad de tycker, lösa problem eller komma med kreativa idéer, säger Susanne Hydén.

 

Belöningssystem gör att tystnadskulturer växer

Tystnadskulturer frodas överallt, men vissa ingredienser gör att de växer med extra kraft, menar Susanne Hydén. Som täta omorganisationer som är dåligt förankrade hos cheferna, felaktiga belöningssystem eller vänskapsband mellan chefer och medarbetare.

Susanne Hydén

– Det är ingredienser som skapar forum för missförstånd, hierarkier och stress. Det kan manifesteras både som en organisationsbunden tystnadskultur, där hela ledningen är marinerad i tystnaden som sipprar nedåt i leden, eller personbunden, där chefen kanske gått från kollega till ledare och tar med sig kompisbanden med någon person, säger hon.

Inslag som göder tystnadskultur är också de tysta medlöparna – kollegor som inte säger ifrån eller höjer rösten, av rädsla för att själva drabbas av reprimander.

– Vår hjärna är skapt för att vi ska överleva och då måste vi bygga relationer. Vi vill inte hamna utanför gruppen eller bli bortstötta och gör allt i vår makt för att höra till. Det kan innebära att vara tyst när någon blir utskälld, fast man egentligen skulle vilja säga ifrån.

 

Chefen kan orsaka tystnadskultur

Även du som chef kan såklart bidra till tystnadskulturen både medvetet och omedvetet. Ett vanligt misstag bland chefer, enligt Susanne Hydén, är att ta kritik personligt, vilket skapar oro i gruppen.

– Om en medarbetare berättar att något inte fungerar så måste du skilja det från din egen oro och se helheten. Det är bra att anställda känner sådant förtroende för dig att de berättar vad som kan bli bättre. Försök att inte agera i affekt.

Att jobba på ett företag där det råder en utbredd tystnadskultur får effekt på både arbetsplatsen och individen. Anställda blir mindre produktiva, rädda att påtala brister och utveckla organisationen. Chefer begränsar sig och blir rädda att göra fel.

– Om du går igenom ett antal komplexa situationer så kommer du att lära dig av dem. När du hamnar i en skadlig miljö du inte förstår är det lätt att tänka: Är det jag som gör fel? Men jag vill säga: du inte är ensam, du är inte galen och du förtjänar bättre, säger Susanne Hydén. 

Gör så här för att motverka tystnadskultur på jobbet

1. Var synlig och tillgänglig, visa att din dörr står öppen och att du har tid i kalendern för samtal.

2. Skapa tillit och visa omsorg för medarbetarna och deras jobb. Uppmuntra öppen kommunikation och visa att all form av diskriminering eller trakasserier är oacceptabel.

3. Ta hjälp utifrån om du inte vet hur du ska handskas med situationen.

4. Skaffa ett bollplank, gärna en annan chef, som du kan diskutera svåra frågor med.

5. Prata med ledningen eller styrelsen och förklara din arbetssituation om du får signaler om att du upplevs stressad, otillgänglig eller gör felprioriteringar.

6. Våga göra fel och visa att det är okej.

7. Ge stöd till den som talar. Om du får höra om något som inte står rätt till så visa i ord och handling att du lyssnar och tar till dig (utan att medarbetaren riskerar negativa konsekvenser).

8. Var öppen för förändringar. Var beredd att ta till dig förslag på förbättringar och agera på det som framförs.

9. Involvera medarbetarna i diskussion i stället för att hålla informationsmöten.

10. Var beredd att ta till åtgärder om du ställer frågor om arbetsklimatet och får information om en tystnadskultur. Annars cementerar du situationen.

11. Utbilda både dig själv och medarbetarna kring tystnadskultur och hur den uppstår.

Ledarskap

Anställda listar chefers värsta brister

Chefer i Sverige är otydliga, orättvisa och obeslutsamma. Men framför allt är de kassa på att kommunicera, visar en ny undersökning från jobbsajten ManpowerGroup, där anställda fått lista chefernas sämsta egenskaper.
Johanna Rovira Publicerad 14 februari 2025, kl 06:01
Dumma chefer. Två chefer som skriker i telefon och megafon.
Chefernas största misstag - enligt de anställda. Vilkets chefsbeteende skapar mest missnöje på arbetsplatsen och hur man kan förbättra ledarskapet. Foto: Colourbox.
  1. Kass kommunikation


    En fjärdedel av de tillfrågade menar att den värsta egenskapen hos den närmaste chefen är att denne är ”ineffektiv i sin kommunikation”. Nästan lika många anser att chefen inte förmår ge tydliga instruktioner. Förmodligen handlar det inte om en chef med talfel som mumlar i skägget, utan om onåbarhet och oförmåga eller direkt ovilja att tala om vad hen menar och vad som faktiskt gäller. 

     

  2. Inkonsekvent och orättvis

    Att inte leva som man lär är en klassiker. Många chefer tror att reglerna på jobbet - eller arbetsmarknaden - inte är applicerbara på just dem. Orättvisa kan också handla om att man behandlar medarbetare olika och håller sig med en klick ja-sägande gullegrisar. En infernalisk chef kan till och med medvetet agera inkonsekvent för att försätta personalen i ett tillstånd av osäkerhet och rädsla. 17 procent av de tillfrågade menar att deras närmsta chef är inkonsekvent och nästan lika många, 14 procent, anser att chefen är orättvis. 

     

  3. Obeslutsam, oorganiserad och odisciplinerad

    Chefer måste ju också få ha fel och brister, men uppenbarligen förväntar vi oss att de inte ska vara veliga och slarviga eftersom de trots allt har ett visst ansvar och följaktligen också tjänar mer än oss andra. 15 procent av de tillfrågade retade sig på chefens obeslutsamhet och nästan lika många   kryssade i alternativet oorganiserad och odisciplinerad

     

  4. Oflexibel och respektlös

    Det lustiga är att när arbetsgivare talar om flexibilitet, så menar de generellt inte samma sak som deras anställda. De menar oftast att underhuggarna ska vara beredda att rucka på sin tillvaro för att jobba lite mer, längre, oftare och för lägre lön. Samtidigt är åtminstone 11 procent av cheferna, om man ska tro undersökningen, ovilliga att vara smidiga och flexibla. En tiondel brister dessutom tydligen i respekt för sina anställda. 

     

  5. Bromskloss

    Nio procent av de tillfrågade anser att chefen är ”ett hinder för min utveckling” och åtta procent uppger att chefen är motståndare till förändring och nya idéer, enligt rapporten. Om det beror på rädsla för att bli omsprungen eller på ren och skär maktfullkomlighet, förtäljer inte undersökningen Global Talent Barometer från ManpowerGroup. 

     

Brasklapp 

37 procent av de tillfrågade anser att inte någon av de förvalda negativa egenskaperna stämmer in på deras närmaste chef. Det kan tolkas som att de är fullt och fast nöjda med sina chefer, men det kan inte uteslutas att resultatet beror på att det saknades vissa alternativa egenskaper i frågeformuläret.