Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Han har öl som hobby – och jobb

På fritiden brygger Magnus Vasilis öl hemma, dömer öltävlingar och driver en podd – om öl. Ett intresse som kommer väl till pass i jobbet som produktionschef på ett av landets större hantverksbryggerier.
Ola Rennstam Publicerad
Magnus Vasilis, produktionschef på Poppels Bryggeri, kombinerar sitt jobb med sin passion för öl. På fritiden brygger han hemma, dömer öltävlingar och driver en podd om hembryggning.
Magnus Vasilis, produktionschef på Poppels Bryggeri, kombinerar sitt jobb med sin passion för öl. På fritiden brygger han hemma, dömer öltävlingar och driver en podd om hembryggning. Hans resa började med hembryggning för 20 år sedan och har lett till en karriär inom hantverksöl. Foto: Nicke Messo.

Du är produktionschef på Poppels Bryggeri i Jonsered. Hur hamnade du i branschen? 
– Min passion för hembryggning tog fart för 20 år sedan då jag insåg att många ölstilar inte gick att köpa i Sverige. Efter många år på Systembolaget gick jag en utbildning i bryggeriteknik och fick jobb som bryggare på ett hantverksbryggeri i Göteborg. Efter ett mellanspel på Systembolagets konceptbutik Ölstudion blev jag rekryterad hit.

Hur ser en vanlig arbetsvecka ut?
– Jag har ett finger med i det mesta. I början av veckan hjälper jag till vid bryggningen där det behövs. Jag tar även fram nya recept – där har jag fria händer, men kan också få beställningar från ledningen att skapa en viss öltyp. I mitten av veckan är det administrativa uppgifter, sedan ser jag till att vi har råvaror inne för den kommande produktionen. Att jag tidigare har jobbat som bryggare är en stor fördel.

Vilken är jobbets största utmaning?
– Att få ihop helheten kring produktionen och inte tappa någon boll så att vi plötsligt står utan ingredienser. Detta är också mitt första jobb med personalansvar och jag ska vara ärlig med att jag saknar vissa verktyg på det området. Men just det har samtidigt varit roligare och mer intressant än vad jag först trodde.

Och det bästa med ditt jobb?
– Att ta fram nya recept. Jag vill ha kvar en fot i hembryggarvärlden, där den här branschen har sitt ursprung. Det är kul att arbeta med en produkt som väcker känslor och få ta del av slutkonsumentens åsikter. Det är fortfarande en kreativ bransch som inte enbart handlar om sälj utan har experimentlustan kvar.

Något som är mindre bra?
– Det är en högljudd arbetsplats med farliga kemikalier och kärl med högt tryck, därför är det viktigt med en bra arbetsmiljö. Det kan hända oförutsedda saker som gör jobbet svårplanerat, vissa perioder i livet är det kul, men har man familj kan det vara frustrerande att behöva gå hem när jag egentligen borde vara här för att stötta min personal.

Du ägnar dig åt öl även på fritiden – berätta!
– Jag har gett ut flera böcker om öl och är certifierad domare på öltävlingar. Dessutom driver jag en podd om öl, Hembryggning halleluja, som ger tips om hur man går till väga. Nyligen vann jag pris som bästa hembryggare. Min familj delar dock inte min passion, de har snarare börjar tröttna lite, haha.

POPPELS

GRUNDADES: År 2012 av 15 ölentusiaster. Tre år senare flyttade bryggeriet till den gamla fabriken i Jonsered, där man även driver två restauranger. Efter en nyemission 2019 har man i dag 5 000 delägare.

ANSTÄLLDA: 35 (varav 9 är medlemmar i Unionen).

OMSÄTTNING: 66 miljoner kronor (2023).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.