Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Han har öl som hobby – och jobb

På fritiden brygger Magnus Vasilis öl hemma, dömer öltävlingar och driver en podd – om öl. Ett intresse som kommer väl till pass i jobbet som produktionschef på ett av landets större hantverksbryggerier.
Ola Rennstam Publicerad
Magnus Vasilis, produktionschef på Poppels Bryggeri, kombinerar sitt jobb med sin passion för öl. På fritiden brygger han hemma, dömer öltävlingar och driver en podd om hembryggning.
Magnus Vasilis, produktionschef på Poppels Bryggeri, kombinerar sitt jobb med sin passion för öl. På fritiden brygger han hemma, dömer öltävlingar och driver en podd om hembryggning. Hans resa började med hembryggning för 20 år sedan och har lett till en karriär inom hantverksöl. Foto: Nicke Messo.

Du är produktionschef på Poppels Bryggeri i Jonsered. Hur hamnade du i branschen? 
– Min passion för hembryggning tog fart för 20 år sedan då jag insåg att många ölstilar inte gick att köpa i Sverige. Efter många år på Systembolaget gick jag en utbildning i bryggeriteknik och fick jobb som bryggare på ett hantverksbryggeri i Göteborg. Efter ett mellanspel på Systembolagets konceptbutik Ölstudion blev jag rekryterad hit.

Hur ser en vanlig arbetsvecka ut?
– Jag har ett finger med i det mesta. I början av veckan hjälper jag till vid bryggningen där det behövs. Jag tar även fram nya recept – där har jag fria händer, men kan också få beställningar från ledningen att skapa en viss öltyp. I mitten av veckan är det administrativa uppgifter, sedan ser jag till att vi har råvaror inne för den kommande produktionen. Att jag tidigare har jobbat som bryggare är en stor fördel.

Vilken är jobbets största utmaning?
– Att få ihop helheten kring produktionen och inte tappa någon boll så att vi plötsligt står utan ingredienser. Detta är också mitt första jobb med personalansvar och jag ska vara ärlig med att jag saknar vissa verktyg på det området. Men just det har samtidigt varit roligare och mer intressant än vad jag först trodde.

Och det bästa med ditt jobb?
– Att ta fram nya recept. Jag vill ha kvar en fot i hembryggarvärlden, där den här branschen har sitt ursprung. Det är kul att arbeta med en produkt som väcker känslor och få ta del av slutkonsumentens åsikter. Det är fortfarande en kreativ bransch som inte enbart handlar om sälj utan har experimentlustan kvar.

Något som är mindre bra?
– Det är en högljudd arbetsplats med farliga kemikalier och kärl med högt tryck, därför är det viktigt med en bra arbetsmiljö. Det kan hända oförutsedda saker som gör jobbet svårplanerat, vissa perioder i livet är det kul, men har man familj kan det vara frustrerande att behöva gå hem när jag egentligen borde vara här för att stötta min personal.

Du ägnar dig åt öl även på fritiden – berätta!
– Jag har gett ut flera böcker om öl och är certifierad domare på öltävlingar. Dessutom driver jag en podd om öl, Hembryggning halleluja, som ger tips om hur man går till väga. Nyligen vann jag pris som bästa hembryggare. Min familj delar dock inte min passion, de har snarare börjar tröttna lite, haha.

POPPELS

GRUNDADES: År 2012 av 15 ölentusiaster. Tre år senare flyttade bryggeriet till den gamla fabriken i Jonsered, där man även driver två restauranger. Efter en nyemission 2019 har man i dag 5 000 delägare.

ANSTÄLLDA: 35 (varav 9 är medlemmar i Unionen).

OMSÄTTNING: 66 miljoner kronor (2023).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.