Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Han har öl som hobby – och jobb

På fritiden brygger Magnus Vasilis öl hemma, dömer öltävlingar och driver en podd – om öl. Ett intresse som kommer väl till pass i jobbet som produktionschef på ett av landets större hantverksbryggerier.
Ola Rennstam Publicerad
Magnus Vasilis, produktionschef på Poppels Bryggeri, kombinerar sitt jobb med sin passion för öl. På fritiden brygger han hemma, dömer öltävlingar och driver en podd om hembryggning.
Magnus Vasilis, produktionschef på Poppels Bryggeri, kombinerar sitt jobb med sin passion för öl. På fritiden brygger han hemma, dömer öltävlingar och driver en podd om hembryggning. Hans resa började med hembryggning för 20 år sedan och har lett till en karriär inom hantverksöl. Foto: Nicke Messo.

Du är produktionschef på Poppels Bryggeri i Jonsered. Hur hamnade du i branschen? 
– Min passion för hembryggning tog fart för 20 år sedan då jag insåg att många ölstilar inte gick att köpa i Sverige. Efter många år på Systembolaget gick jag en utbildning i bryggeriteknik och fick jobb som bryggare på ett hantverksbryggeri i Göteborg. Efter ett mellanspel på Systembolagets konceptbutik Ölstudion blev jag rekryterad hit.

Hur ser en vanlig arbetsvecka ut?
– Jag har ett finger med i det mesta. I början av veckan hjälper jag till vid bryggningen där det behövs. Jag tar även fram nya recept – där har jag fria händer, men kan också få beställningar från ledningen att skapa en viss öltyp. I mitten av veckan är det administrativa uppgifter, sedan ser jag till att vi har råvaror inne för den kommande produktionen. Att jag tidigare har jobbat som bryggare är en stor fördel.

Vilken är jobbets största utmaning?
– Att få ihop helheten kring produktionen och inte tappa någon boll så att vi plötsligt står utan ingredienser. Detta är också mitt första jobb med personalansvar och jag ska vara ärlig med att jag saknar vissa verktyg på det området. Men just det har samtidigt varit roligare och mer intressant än vad jag först trodde.

Och det bästa med ditt jobb?
– Att ta fram nya recept. Jag vill ha kvar en fot i hembryggarvärlden, där den här branschen har sitt ursprung. Det är kul att arbeta med en produkt som väcker känslor och få ta del av slutkonsumentens åsikter. Det är fortfarande en kreativ bransch som inte enbart handlar om sälj utan har experimentlustan kvar.

Något som är mindre bra?
– Det är en högljudd arbetsplats med farliga kemikalier och kärl med högt tryck, därför är det viktigt med en bra arbetsmiljö. Det kan hända oförutsedda saker som gör jobbet svårplanerat, vissa perioder i livet är det kul, men har man familj kan det vara frustrerande att behöva gå hem när jag egentligen borde vara här för att stötta min personal.

Du ägnar dig åt öl även på fritiden – berätta!
– Jag har gett ut flera böcker om öl och är certifierad domare på öltävlingar. Dessutom driver jag en podd om öl, Hembryggning halleluja, som ger tips om hur man går till väga. Nyligen vann jag pris som bästa hembryggare. Min familj delar dock inte min passion, de har snarare börjar tröttna lite, haha.

POPPELS

GRUNDADES: År 2012 av 15 ölentusiaster. Tre år senare flyttade bryggeriet till den gamla fabriken i Jonsered, där man även driver två restauranger. Efter en nyemission 2019 har man i dag 5 000 delägare.

ANSTÄLLDA: 35 (varav 9 är medlemmar i Unionen).

OMSÄTTNING: 66 miljoner kronor (2023).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård