Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kvinna fick löneavdrag för egen 50-årspresent

En kvinna fick två limousinresor i present av bilföretaget hon jobbade för. Trodde hon. Men när hon blev uppsagd drog företaget av kostnaden på slutlönen. Nu har Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 11 maj 2021, kl 13:18
Shutterstock
När kvinnan fyllde 50 fick hon två resor med limousin av arbetsgivaren. Shutterstock

För sex år sedan fick en kvinna jobb som administratör på ett företag i Stockholmsområdet. Hösten 2019 fyllde hon 50 och fick två resor med limousin i 50-årspresent av företaget.

Förra våren blev kvinnan uppsagd på grund av arbetsbrist och arbetade sin sista dag den 31 juli. När slutlönen kom i augusti hade företaget dragit av 4 614 kronor som betalning för limousinresorna. Kvinnan kontaktade då Unionen.

Enligt fackförbundet hade bolaget inte rätt att göra den typen av avdrag eftersom kvinnans anställningsavtal inte innehöll något kvittningsmedgivande. Dessutom hade kvinnan fått resorna i present.

– Om företaget inte ansåg att resorna var en present borde en återbetalning blivit aktuell månaden därpå, inte över ett år senare, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan.

Efter att Unionen påpekat att företaget inte hade rätt att göra löneavdrag fick kvinnan pengarna tillbaka. Men sedan skickade företaget en faktura för resorna. Den fakturan har kvinnan, med hjälp av Unionen, bestridit. Tvisten ska avgöras i Attunda tingsrätt.

Unionen har dessutom förhandlat med företaget lokalt och centralt om företaget har brutit mot kvittningslagen. Förhandlingarna har slutat i oenighet och nu ska Arbetsdomstolen, AD, avgöra frågan. Unionen kräver att företaget betalar 15 000 kronor i allmänt skadestånd till kvinnan samt ersättning för rättegångskostnader.

Elisabet Ohlsson vill inte spekulera i hur det kommer att gå i AD, men framhåller att förbundet alltid gör en bedömning av om det finns rimlig chans till framgång innan rättshjälp beviljas.

Kvittning kräver medgivande

  • Kvittning innebär att arbetsgivaren drar pengar från den anställdes lön. Kvittning kan till exempel användas om en anställd har lånat pengar av arbetsgivaren, hyr en bostad av arbetsgivaren eller är skyldig att ersätta något som skadats.
  • För att kvittning ska kunna användas måste den anställda ha gett sitt medgivande.
  • Utan medgivande kan en arbetsgivare som använder kvittning få betala skadestånd.
Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."