Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Påpekade regelslarv – fick sparken

Administratören tyckte att hennes arbetsgivare kunde bli bättre på att följa finansbranschens regler. När hon påpekade det för ledningen blev hon uppsagd.
Lina Björk Publicerad
Tre suddiga personer i kostymer vid ett bord med finansiella papper på.
Administratör sparkad efter att ha påtalat bristande regelefterlevnad. Unionen stämmer arbetsgivaren för brott mot lagen om anställningsskydd och kräver 135 000 kronor i skadestånd. Foto: Colourbox.

Företaget kvinnan arbetade på sysslar i huvudsak med finansiell rådgivning till privatpersoner och företag. Hennes uppgift var bland annat att ta fram underlag till rådgivarna och att utbetalningar utfördes och gick igenom. Ett arbete som krävde mycket jobb, inte enbart på vardagar utan även på kvällar och helger. Under hennes tid på företaget har hon enligt Unionens stämningsansökan inte haft en enda semester som inte delvis inneburit jobb. 

Arbetsmiljön var tuff och det var mycket regler som skulle efterlevas i verksamheten, något det slarvades med ansåg kvinnan, vilket hon också framförde till ledningen. Men i stället för att göra något åt saken, fråntogs hon arbetsuppgifter och en annan person anställdes för att göra hennes jobb. 
 

Unionen kräver skadestånd

I slutet av förra året blev hon uppsagd på grund av personliga skäl. Företaget motiverade uppsägningen med att administratören hade samarbetssvårigheter och agerat illojalt med företaget. Unionen är av en annan åsikt. 

” Hon har aldrig agerat illojalt, tvärtom alltid haft företagets bästa för ögonen”, skriver Unionens förbundsjurist i stämningsansökan.

Förbundet stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 135 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd och yrkar på att uppsägningen ska ogiltigförklaras. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.