Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Chefer stressas av flexkontor: ”Som att stå på en scen”

Aktivitetsbaserade kontor pressar chefer i deras ledarskap. De får till exempel svårare att sköta personalärenden diskret. Det visar ny forskning från Umeå.
Elisabeth Brising, Ola Rennstam Publicerad 4 maj 2026, kl 06:01
Kontorsmiljö utan avskilda rum, med flera arbetsplatser nära varandra och personer som rör sig i lokalen.
Aktivitetsbaserade kontor förändrar ledarskapet för chefer utan fasta platser. I studien beskriver chefer hur synlighet, störningar och brist på avskildhet påverkar arbetsmiljön. Foto: Colourbox

Svenska forskare har studerat hur ledarskapet förändrades när 33 chefer började arbeta i aktivitetsbaserade kontor, utan fasta platser. Resultatet visar att de nya kontoren förändrar ledarskapet och kan skapa stress.

Anita Pettersson-Strömbäck
Anita Pettersson-Strömbäck. Foto: Umeå universitet

– Chefer riskerar att blotta känsliga ärenden och att bli störda hela tiden, säger Anita Pettersson-Strömbäck, lektor vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet och en av forskarna i studien. 

Öppna flexkontor gör chefens svåra samtal synliga

Många chefer hon studerat tycker att bristen på diskretion är ett stort problem. De kände att de ledde som ”på en scen” i det öppna flexkontoret.  

– Om chefen Julia behöver prata med Romeo om något konfidentiellt ärende syns det när chefen hämtar honom. Att bara stänga dörren om sig går inte längre, säger Anita Pettersson-Strömbäck. 

Strategierna: annan våning – eller jobba ikapp hemma

Synligheten i ett öppet landskap gör det också svårt att jobba med medarbetarärenden på datorn bredvid dem det gäller. För att lösa problemet hade cheferna olika strategier. Vissa gömde sig längst bort på ett annat våningsplan. Andra brukade jobba över hemma på kvällen.

– Då finns det en risk att det blir väldigt gränslöst arbete, säger Anita Pettersson-Strömbäck

Svårare stötta anställda med särskilda behov

Cheferna uttryckte att de hade fått svårare att stötta medarbetare med särskilt behov av mer avskildhet, eftersom de inte hade mandat att ordna enskilda rum. 

De berättade också om svårigheter att lyfta sina problem med sina överordnande.

Chefer pressas att vara lojala med beslut som skaver

– Man upplevde krav på att vara lojal med beslut från arbetsgivaren. De var tvungna att försvara ett organisatoriskt beslut som de egentligen inte stod för. Det blev ett skav och ett moraliskt dilemma. 

Vad behöver chefer få för stöd när de ska börja jobba aktivitetsbaserat?

– De måste kanske köpa konceptet, men de behöver få lyfta vad som inte blir bra utan att betraktas som illojala. Det är inte bara ett fastighetsprojekt. Du måste ha ett jättebra teknikstöd, digitala rutiner och prata spelregler. Man måste verkligen tänka sig för och stödja cheferna i det här. 

Forskaren: Egna platser i flexkontor är inget problem

De flesta på aktivitetsbaserade kontor hittar ”egna” platser och sitter gärna ihop med sina team. Det tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte är ett problem.

– Vi är sociala djur och vi behöver ha trygga, pålitliga relationer till andra. I de fall man inte sitter ihop finns det en risk att man känner mindre gemenskap.

Cheferna får jobba mer för gemenskapen

En del chefer ser till att ha incheckning varje måndag och utcheckning med fika varje fredag. 

På samma sätt som distansarbete kan flexkontor göra det knepigare som chef att se alla i gruppen. Det är svårare att upptäcka medarbetare som mår dåligt eller inte levererar. 

Samtidigt tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte man ska döma ut metoden. Flexkontor behövs för att spara på resurser och stora kontorslandskap med fasta platser är ännu sämre för arbetsmiljön, enligt studier. 

Forskarna: Risker med flexkontor 

1. Svårare att sköta diskreta personalärenden. 

2. Risk att blotta konfidentiella uppgifter vid datorn. 

3. Hög risk att bli störd, svårare att göra uppgifter som kräver fokus. 

4. Svårt att hjälpa medarbetare med särskilt behov av eget rum. 

5. Risk för diskriminering av personer med särskilda behov vid rekryteringar – om miljön inte kan anpassas. 

6. Att ge vissa eget rum kan peka ut dem och skapa avundsjuka. 

7. Svårt att få gehör för utmaningar hos chefer högre upp. Upplevda krav på att av kostnadsskäl vara lojal uppåt och inte lyfta problem. 

8. Ökad stress om arbetet flyttar till hemmet och görs på övertid.

Källa: Anita Pettersson-Strömbäck och studien Navigating productivity dilemmas and conflicting loyalties in activity-based flexible offices - A qualitative study of managers' perspectives and coping strategies

ENKÄT: Har flexkontor lett till problem?


Mohsen Asgari, säljchef Simployer. 

– Jag är ett stort fan av öppna kontorsytor, det passar hybridarbete. Men jag önskar att vi hade fasta platser för då skulle mitt team kunna sitta tillsammans. Nu kan vi hamna på olika ställen i huset. Kommer man sent får man sitta med folk från andra avdelningar, vilket i och för sig också kan vara bra. Men för vissa uppgifter och funktioner vill man bygga gemenskap.

– Det största problemet är att man blir avbruten hela tiden, men man kan ju ta på sig hörlurar. Jag saknar inte eget rum. För 20 år sedan satt jag i en glasbox mitt på kontoret, det var en sorglig tillvaro.
 

Anna Lennmark, HR-ansvarig Great Place to Work. 

– Jag trivs väldigt bra med aktivitetsbaserat. Vissa dagar blir det fullt på kontoret och då kan man sätta sig på andra ställen i huset. Det finns tysta zoner och ska jag som chef ha ett känsligt samtal bokar jag ett rum.

– När någon verkligen måste fokusera på en uppgift jobbar den oftast hemifrån. Men vårt företag är inriktat på arbetsplatskultur och ibland man måste ju ses också.

– Förr, med egna platser i öppet landskap, kunde man sätta sin prägel på skrivbordet med foton, det kan jag sakna. Men fördelarna överväger.
 
 

Stefan Fredriksonaffärsområdeschef HR-Nytt. 

– Konceptet är bra, men det blir lätt att alla sätter sig på samma plats ändå. Ibland skulle jag vilja röra om lite i grytan. Samtidigt är jag själv kluven – 60 procent av min arbetstid önskar jag att jag hade en fast plats och alltid kunde ha mina saker framme och inte behöva ta in och ut dem varje dag. Men det beror lite på arbetsuppgifterna.

– Som jag ser det behöver man sitta ihop med dem man jobbar med för att komma framåt i projekt.