Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Även om vintermörkret är på väg bort kan det vara lätt att nicka till vid skrivbordet på eftermiddagen. Och precis som datorn kan våra hjärnor behöva en omstart.
Torbjörn Åkerstedt – senior professor vid Karolinska institutet och Stockholms universitet – som forskar om sömn, stress och återhämtning, menar att hjärnan faktiskt blir lite vassare av en tupplur.
– Det är ju inte helt socialt accepterat att sova på arbetstid, det tas som ett tecken på lättja, men arbetet skulle bli effektivare om man tog en tupplur på jobbet. Det finns studier som visar att man presterar bättre på intelligenstest efter att ha sovit en stund. Inte mycket, men mätbart, säger han.
Även om det ännu inte finns någon studie som visar hur många hemarbetare som faktiskt lägger sig på sofflocket om dagarna, så tror professor Torbjörn Åkerstedt att det är vanligt. Särskilt runt tresnåret på eftermiddagen, då vår biologiska klocka har en öppning mot sömn.
– Som barn sover man sex–sju cykler om dagen, en av dessa cykler behåller man in i vuxen ålder. Alla har den, men det är inte alla som blir tillräckligt sömniga för att märka av den, säger han.
Det som avgör om man sover eller inte över huvud taget är hur mycket sömn man fått tidigare, vilken kvalitet den haft och hur mycket vakentid man har bakom sig. Har man sovit dåligt på natten så kan en tupplur på eftermiddagen kompensera för det. Men samtidigt kan tuppluren minska vårt sömnbehov på natten.
– Sover man för mycket för sent på dagen så tar det sannolikt längre tid att somna och man kommer att sova lite sämre. Har man en upphackad nattsömn så är tuppluren ett bra komplement, men då ökar också risken för att man bibehåller en upphackad sömn, säger Torbjörn Åkerstedt.
Hur lång en eftermiddagslur bör vara är alltså högst individuellt, beroende på behov och omständigheter. Men helst bör inte hjärnan hinna gå ner i djupsömnen, en halvtimme brukar vara en bra kompromiss, menar Torbjörn Åkerstedt.
– Om man sover längre och använder en väckarklocka för att vakna kan det vara så att man väcker sig när man kommit ner i djupsömn. Då går hjärnan mycket långsammare och man kan känna sig seg och ruggig när man vaknar. Vaknar man däremot spontant så har hjärnan börjat varva upp igen av sig själv, säger han.
Man presterar bättre på intelligenstest efter att ha sovit en stund
En effekt om vi kämpar emot när ögonlocken börjar falla ihop är att vi blir mindre sociala. Det är något sömnforskaren Tina Sundelin vid Karolinska institutet och Stockholms universitet sett i sina studier.
– Känner vi oss sömniga blir vi mindre motiverade att umgås med andra, vi är inte lika uppmärksamma och vi tänker inte lika snabbt som annars. Helst vill vi bara vara i fred och sova, säger hon.
Det här påverkar förstås hur vi är med andra, på jobbet till exempel. Dessutom, visar Tina Sundelins studier, har andra människor en tendens att inte vilja umgås med någon som är trött.
– Det kan ju bli ett problem på jobbet när vi till exempel är tvungna att sitta på ett möte trots att vi är trötta, säger hon.
Det finns alltså en paradox i att det inte är socialt accepterat att slumra till på jobbet. Om vi alla var lite mer okej med en tupplur skulle vi kanske bli lite mer alerta.
På olika håll i världen har företag och institutioner, exempelvis Google, Facebook och NASA, tagit fasta på fördelarna med att ta en rast mitt på dagen och inrättat sovstationer, eller nap pods, på arbetsplatserna, där de anställda kan koppla av en stund. Tina Sundelin tycker inte att det är fel att ta en tupplur då och då, men generellt är det bättre att sova på natten.
– Om det är så att man jobbar så mycket att nattsömnen blir lidande kanske det är bättre att göra något åt arbetsbelastningen än att uppmana folk att sova på dagen.
Text: Ulrika Sundström
Ordet tupplur betyder ”en kort stunds sömn” och är en bildlig jämförelse med den korta stund då tuppar, ofta ståendes på ett ben, tar sig en lur.
Lur har i sin tur använts ända sedan 1700-talet i betydelsen lätt sömn, kort slummer eller blund. Att man använder just hönsdjur som metafor för kort sömn beror på att djuret ofta förknippas med att ha en lätt och vaksam slummer.
I slutet av 1900-talet började ordet power nap dyka upp i medierna och tio år senare kunde man för första gången läsa om folk som tog sig en kraftlur.
Källa: Språkrådet, Språktidningen
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Under covid-19 lärde vi oss en sak, stanna hemma vid minsta lilla snuva och hosta. Pandemin är över men förkylningar, influensor och magsjukor kommer vi inte undan. Yngre barn som utvecklar sitt immunförsvar kan få så där sex till åtta förkylningar varje år, friska vuxna två till fyra. Det är alltså fullt normalt att vi blir smittade av olika virus varje år, ibland kommer vi lindrigt undan. Andra gånger däckar vi.
Men frågan är när ska man stanna hemma från jobbet egentligen?
– Har du feber ska du inte jobba, inte hemma eller på kontoret. Inte ens om du kraxar att du klarar av det. Du kan smitta dina kollegor men du behöver också vila för feber är tecken på att din kropp bekämpar en infektion, säger doktor Tracy.
Vinterkräksjukan är något som framkallas fasa hos många av oss och det med all rätt. En smittad person som använder jobbtoaletten kan i värsta fall sprida viruset vidare till ett helt gäng arbetskamrater. Regeln lyder: stanna hemma tills du varit fri från kräkningar och diarréer i två dygn.
– Vinterkräksjukan smittar extremt. Mår du bättre kan du jobba hemma om du har den möjligheten. Och det är väl en av de bra sakerna pandemin lärde oss, att vi kan jobba på distans, säger Tracy.
Känner du dig riktigt krasslig, även om du är feberfri, är det läge att stanna hemma för din och omgivningens skull. I regel smittar man som mest när man har feber men även i början av infektionen. Sedan avtar smittan successivt.
Men en förkylning kan ju kännas oändlig. En snuva som aldrig tar slut och hosta som är evighetslång. Är det anledning nog att ställa in socialt umgänge och sjukskriva sig?
– Efter en veckas förkylning kan du ha en hosta i tio veckor till, det smittar troligtvis inte. Känner du dig pigg, trots lite snuva och hosta, kan du gå till jobbet och leva som vanligt, säger doktor Tracy som ändå uppmanar till att vi tänker på äldre och infektionskänsliga kollegor.
Vad ska man säga till snörvliga kollegor som envisas med att komma in till jobbet med ett ”det är lugnt, jag smittar inte”?
– Det beror var i sjukdomsförloppet du befinner dig i. Ett råd är att om du vaknar och känner dig öm i halsen, jobba hemma och känn efter vad som händer under dagen. Blir du sämre stannar du hemma nästa dag. Mår du bra kan du gå till jobbet.
Något annat bra tips i förkylningstider?
– Peta inte i ögonen och i munnen. Särskilt när du åkt kollektivtrafik till jobbet och inte hunnit tvätta händerna, säger doktor Tracy.
Stanna hemma tills du har varit från kräkningar och diarréer i två dygn.
Gå inte till jobbet när du har feber och känner dig sjuk. Du kan smitta kollegor när du har feber men framför allt är det en signal på att du ska vara hemma och vila. Minst en feberfri dag (utan febernedsättande) innan du återvänder i arbete.
Här gäller sunt förnuft. Vaknar du och känner dig hängig men i övrigt ok, stanna/jobba hemma en dag om du har möjlighet. Känner du dig pigg men har lite snuva kan du beroende på vad du arbetar med att gå till jobbet.
Vaknar du med en rejäl hosta är rådet att stanna hemma i alla fall första dagen. Men en hosta efter en förkylning kan hålla i sig i veckor. Feberfri och mår bra? Då kan du gå till kontoret.
Källa: Dr Tracy Ghattas.