Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Tupplur ökar hjärnans effektivitet
Att sova på arbetsplatsen är sällan okej, men när vi jobbar hemifrån kan det vara möjligt att ta en liten power nap. En tupplur kan faktiskt göra hjärnan mer effektiv.
Även om vintermörkret är på väg bort kan det vara lätt att nicka till vid skrivbordet på eftermiddagen. Och precis som datorn kan våra hjärnor behöva en omstart.
Torbjörn Åkerstedt – senior professor vid Karolinska institutet och Stockholms universitet – som forskar om sömn, stress och återhämtning, menar att hjärnan faktiskt blir lite vassare av en tupplur.
– Det är ju inte helt socialt accepterat att sova på arbetstid, det tas som ett tecken på lättja, men arbetet skulle bli effektivare om man tog en tupplur på jobbet. Det finns studier som visar att man presterar bättre på intelligenstest efter att ha sovit en stund. Inte mycket, men mätbart, säger han.
Även om det ännu inte finns någon studie som visar hur många hemarbetare som faktiskt lägger sig på sofflocket om dagarna, så tror professor Torbjörn Åkerstedt att det är vanligt. Särskilt runt tresnåret på eftermiddagen, då vår biologiska klocka har en öppning mot sömn.
– Som barn sover man sex–sju cykler om dagen, en av dessa cykler behåller man in i vuxen ålder. Alla har den, men det är inte alla som blir tillräckligt sömniga för att märka av den, säger han.
Det som avgör om man sover eller inte över huvud taget är hur mycket sömn man fått tidigare, vilken kvalitet den haft och hur mycket vakentid man har bakom sig. Har man sovit dåligt på natten så kan en tupplur på eftermiddagen kompensera för det. Men samtidigt kan tuppluren minska vårt sömnbehov på natten.
– Sover man för mycket för sent på dagen så tar det sannolikt längre tid att somna och man kommer att sova lite sämre. Har man en upphackad nattsömn så är tuppluren ett bra komplement, men då ökar också risken för att man bibehåller en upphackad sömn, säger Torbjörn Åkerstedt.
Hur lång en eftermiddagslur bör vara är alltså högst individuellt, beroende på behov och omständigheter. Men helst bör inte hjärnan hinna gå ner i djupsömnen, en halvtimme brukar vara en bra kompromiss, menar Torbjörn Åkerstedt.
– Om man sover längre och använder en väckarklocka för att vakna kan det vara så att man väcker sig när man kommit ner i djupsömn. Då går hjärnan mycket långsammare och man kan känna sig seg och ruggig när man vaknar. Vaknar man däremot spontant så har hjärnan börjat varva upp igen av sig själv, säger han.
Man presterar bättre på intelligenstest efter att ha sovit en stund
En effekt om vi kämpar emot när ögonlocken börjar falla ihop är att vi blir mindre sociala. Det är något sömnforskaren Tina Sundelin vid Karolinska institutet och Stockholms universitet sett i sina studier.
– Känner vi oss sömniga blir vi mindre motiverade att umgås med andra, vi är inte lika uppmärksamma och vi tänker inte lika snabbt som annars. Helst vill vi bara vara i fred och sova, säger hon.
Det här påverkar förstås hur vi är med andra, på jobbet till exempel. Dessutom, visar Tina Sundelins studier, har andra människor en tendens att inte vilja umgås med någon som är trött.
– Det kan ju bli ett problem på jobbet när vi till exempel är tvungna att sitta på ett möte trots att vi är trötta, säger hon.
Det finns alltså en paradox i att det inte är socialt accepterat att slumra till på jobbet. Om vi alla var lite mer okej med en tupplur skulle vi kanske bli lite mer alerta.
Nap pods
På olika håll i världen har företag och institutioner, exempelvis Google, Facebook och NASA, tagit fasta på fördelarna med att ta en rast mitt på dagen och inrättat sovstationer, eller nap pods, på arbetsplatserna, där de anställda kan koppla av en stund. Tina Sundelin tycker inte att det är fel att ta en tupplur då och då, men generellt är det bättre att sova på natten.
– Om det är så att man jobbar så mycket att nattsömnen blir lidande kanske det är bättre att göra något åt arbetsbelastningen än att uppmana folk att sova på dagen.
Text: Ulrika Sundström
Tips inför tuppluren
- Slumra inte för länge, 30 minuter brukar vara lagom, och inte för nära inpå nattsömnen.
- Ligg ner – vi sover helt enkelt sämre sittande, då huvudet riskerar att falla åt sidorna.
- Kan du inte sova – se till att ändå ta en mental vila under dagen då du stänger av yttre intryck.
Från tupplur till kraftlur
Ordet tupplur betyder ”en kort stunds sömn” och är en bildlig jämförelse med den korta stund då tuppar, ofta ståendes på ett ben, tar sig en lur.
Lur har i sin tur använts ända sedan 1700-talet i betydelsen lätt sömn, kort slummer eller blund. Att man använder just hönsdjur som metafor för kort sömn beror på att djuret ofta förknippas med att ha en lätt och vaksam slummer.
I slutet av 1900-talet började ordet power nap dyka upp i medierna och tio år senare kunde man för första gången läsa om folk som tog sig en kraftlur.
Källa: Språkrådet, Språktidningen
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Ny forskning: automatkaffe är onyttigt
Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Filtret avgör hur nyttigt kaffet är
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Automatkaffe kan påverka blodfetter
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
Ta en skogspromenad – utan att lämna kontoret
Hyresgästerna i World Trade Center i Stockholm kan gå på skogspromenader inomhus. Med doften av skog, vinden i håret och fågelkvitter kan de kombinera dagens möten med en promenad i ”skogen”.
Alecta fastigheter är först i Sverige att erbjuda sina hyresgäster virtuella skogspromenader på kontoret. I World Trade Center i Stockholm har man installerat Nature Station, en kontorspodd med gåband som ska simulera en naturpromenad.
– Vi vill vara med och driva på utvecklingen till ett hälsofrämjande arbetsliv och göra kontorsarbete till något som kan främja vår hälsa, säger Amanda Wiik, grundare av Nature Station.
För fyra år sedan fick hon under sina studier i folkhälsa en idé. Den kom när hon upptäckte vad skogen hade för positiva effekter på hennes hälsa. Amanda Wiik började läsa på om naturens hälsoeffekter och fann bland annat att 62 procent av befolkningen inte kommer ut i skogen på veckobasis, trots all den skog som finns i Sverige. Hon ställde sig frågan hur vi ska kunna integrera naturen i människors vardag? Svaret blev Nature Station.
– Man ska absolut inte se detta som likvärdigt med naturen, utan det är en annan typ av kontorsutrustning, säger Amanda Wiik.
Här får hon medhåll av Elisabet Bohlin, forskare inom skog och hälsa vid SLU. Hon har själv inte provat just Nature Station men har erfarenhet av virtuell natur i egna forskningsprojekt.
– Jag tror att den virtuella naturen kan vara avstressande och leda till ett ökat välmående om de är gjorda på ett bra sätt. Nature Station känns positivt men det får aldrig ersätta att gå ut i den riktiga naturen, säger hon.
Ett komplement till stillasittande arbete
Alecta fastigheter har tagit in podden som en pilot under sex månader och ska genom enkäter mäta bland annat hyresgästernas stress, psykiska hälsa och arbetstrivsel.
Florence Cardell, affärsutvecklare på Alecta fastigheter, ser det som ett komplement till det ofta stillasittande arbetet för de som arbetar i huset.
– Vi tror på att jobba med levande platser och se till vad man har för behov inne i city. Kan vi komplettera cityläget med naturen leder det förhoppningsvis till ökad hälsa och välbefinnande, säger Florence Cardell.
Nature Station kan användas under möten med kollegor eller för att hinna med vardagsmotionen. Tanken är att man ska använda alla sinnen för att få en känsla av en riktig skogspromenad. Man kan själv styra hur mycket ljud, ljus och vind man vill ha. Doften utgörs av eterisk olja från träd och på väggarna är det äkta mossa. Man kan även sätta på en video som visas på en storbildsskärm och som synkar med ens gångtakt.
Anna Arnefalk är en av dem som jobbar i byggnaden och har själv hunnit använda Nature Station tre gånger.
– Jag tycker att det är ett otroligt bra koncept. Jag brukar alltid promenera på mina lunchpauser, men det är inte alltid jätteinspirerande att ge sig ut på promenad i centrala Stockholm under vinterhalvåret, säger Anna Arnefalk.
