Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så kan du använda friskvårdsbidraget

Tillhör du också dem som drabbas av friskvårdspanik i november? Här kommer några tips och råd som vägledning inför ditt svåra val.
Johanna Rovira Publicerad
Friskvårdsbidrag. Bild tagen uppifrån på träningsskor, en hantel och ett hopprep.
Så använder du friskvårdsbidraget. Här är tipsen för att använda ditt friskvårdsbidrag innan året är slut. Foto: Colourbox

Friskvårdbidraget påstås vara en av de populäraste personalförmånerna och är tänkt att användas till enklare aktiviteter med inslag av motion eller annan friskvård. Många anställda köper exempelvis gymkort i årets början, men vi är en stor grupp som har lite svårt för begreppet motion och som vid varje årsslut står där med en hitintills oanvänd sudd pengar och en begränsad tid att spendera dem på. I ren desperation köper många av oss årskort på en idrottsanläggning vi aldrig kommer att sätta en fot på.  

Annat än idrott

Det går naturligtvis att låta bli att använda friskvårdspengarna också, men du har förmodligen fått avstå annat, troligtvis lön, för att arbetsgivaren ska erbjuda motionsbidrag.  

Men bidraget kan faktiskt användas till annat än jobbiga aktiviteter som framkallar blod, svett och träningsvärk. Massage räknas till exempel som en behandling som är avstressande och motverkar ömhet och stelhet och den får därför tummen upp av Skatteverket så länge det inte kostar mer än 1000 kronor per gång. Kostrådgivning och rökavvänjning går också bra. 

Chefen bestämmer

Golf, ridning, segling och utförsåkning klassades länge, till mångas förtret, inte som friskvård eftersom de ansågs för exklusiva, men numer är det fritt fram att lära sig tölta och gå på seglarskola för pengarna. Om din arbetsgivare är med på noterna vill säga. 

Vad man får och inte får använda bidraget till avgör din arbetsgivare, så länge bidraget är lika stort för alla anställda och inte går att byta mot pengar.  En arbetsgivare som bara godkänner gymkort på sin svågers tvivelaktiga gym har således rätten på sin sida. 

Arbetsgivaren bestämmer också hur stort bidraget ska vara. Det är fritt fram för en arbetsgivare att erbjuda högre friskvårdsbidrag än  5 000 kronor per år men då gäller alltså inte skattebefrielse. 

Skatteverket avgör

Skatteverket bestämmer däremot vad din arbetsgivare får och inte får skattebefrielse för. Tidigare fanns en diger lista på Skatteverkets hemsida över godkända aktiviteter, men den togs bort för något år sedan, bland annat för att den ledde till missförstånd. 

Men det mesta som rör motion funkar, så länge det alltså inte är utrustning. Däremot kan du köpa appar för pengarna. Den som saknar listan kan ändå hitta en fingervisning över vad som räknas som enklare aktiviteter på andra sätt. 

Exempel på aktiviteter som är godkända för friskvård - och inte.
Det här kan du använda friskvårdsbidraget till - och det här räknas inte som friskvård. Undvik panik och hitta rätt aktivitet för dig. Illustration: Åsa Frisk.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.