Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rehab vid missbruk – det här gäller

Konsekvenserna av missbruk kan bli kännbara, både för dig och jobbet. Men hur mycket ska arbetsgivaren lägga sig i ditt privatliv? Och vilket stöd finns att få? Det vet Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson.  
Lina Björk Publicerad 8 februari 2023, kl 06:00
man som sitter lutad över vinflaska
Du behöver inte berätta för din arbetsgivare att du har ett missbruk men det kan vara fördel om du behöver stöd på arbetsplatsen. Foto: Shutterstock

Måste jag berätta att jag har ett missbruk?

– Nej, du är inte skyldig att berätta för din arbetsgivare att du har ett missbruk, men det kan innebära en fördel om du behöver stöd på arbetsplatsen eller om missbruket gått så långt att det är av sjukdomskaraktär.

Elisabet Ohlsson
Elisabet Ohlsson Unionen

Vilket stöd kan jag få?

– Din arbetsgivares ansvar är att ge stöd på arbetsplatsen. Det kan röra sig om olika former av anpassningsåtgärder, eller stöd från din chef. Arbetsgivare har inte ansvar för medicinska behandlingar, men vissa är ändå beredda att betala för rehabiliteringen. Du bestämmer själv om du vill genomgå en behandling som arbetsgivaren betalar eller genom sjukvården.


Är det arbetsgivarens sak om jag dricker för mycket på kvällar och helger?

– Skadligt bruk och missbruk påverkar ofta arbetsförmågan även om det bara äger rum på fritiden. Om det du gör på fritiden påverkar hur du utför arbetet, kan arbetsgivaren ha synpunkter på det. För din egen och din omgivnings skull är det bra att i ett tidigt stadium söka hjälp.


Vad händer om jag inte vill genomgå en rehabilitering?

– En arbetstagare är skyldig att medverka i rehabiliteringsinsatser på arbetsplatsen. Däremot kan arbetsgivaren inte tvinga dig att genomgå en viss medicinsk behandling. Den som inte medverkar i den arbetsrelaterade rehabiliteringen och som missköter sig på arbetsplatsen, riskerar i förlängningen sin anställning.


Om jag får ett återfall efter rehabilitering?

– Syftet med beroendebehandling är inte alltid att få full avhållsamhet, utan att få till stånd ett kontrollerat beteende. Återfall är vanligt och behöver inte betyda att behandlingen inte fungerar. I en sådan situation är det viktigt att söka stöd, exempelvis av en behandlingskontakt eller någon annan stödperson.


Kan jag bli uppsagd?

– Den som har en sjukdom, oavsett om det är på grund av ett sjukdomsklassificerat beroende eller av andra orsaker, har ett förstärkt anställningsskydd. Det finns ett förbud mot uppsägning på grund av sjukdom. Den kan bli aktuell först då alla möjligheter till rehabilitering, anpassning och omplacering är uttömda och då endast om arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av betydelse för arbetsgivaren. Finns däremot ingen sjukdomsdiagnos finns inte ett sådant förstärkt anställningsskydd.

 
Står det i några papper så att framtida arbetsgivare kan se?

– Om du begär tjänstgöringsbetyg med vitsord framgår hur du skött arbetet, däremot normalt inte vid tjänstgöringsintyg som fokuserar på anställningstid och arbetsuppgifter. Normalt krävs inte betyg i en rekryteringsprocess utan det viktigaste brukar vara referenstagning.


Om jag inte får den hjälp jag behöver?

– Får du inte de anpassningar och stöd på arbetsplatsen som du behöver, bör du kontakta din fackklubb eller regionala ombud på Unionen för stöd.


Måste jag berätta för framtida arbetsgivare varför jag blev uppsagd?

– Det behöver du inte.

Arbetsmiljö

Så stoppar du ljudbovarna

För hög – eller för låg – ljudnivå kan skapa stress på kontoret. Men som chef finns det mycket att göra för att förbättra arbetsmiljön.
Lina Björk Publicerad 18 september 2023, kl 07:05
Ljudabsorbenter till vänster, Gustav Lindmark till höger
På fackförbundet Visions kontor är arbetsmiljöombudet Gustav Lindmark glad att man inkluderar ljudmiljön i arbetet med arbetsmiljön.
Foto: Anders Warne

Vi har alltid ljud omkring oss på kontoret: Fingrar som knattrar på tangentbord, kaffeautomater som surrar och dörrar som öppnas och stängs. Vissa saker har vi lättare att sortera bort, medan andra stör oss till bristningsgränsen. Ventilation vänjer vi oss vid och är lätt för hjärnan att ignorera. Kollegornas prat och andras telefonsamtal är däremot en större ljudbov. Ju tydligare samtalsljud, desto mer distraherar det.

Kjell Holmberg
Kjell Holmberg

– Värst är andra människors röster och så kallat ovidkommande tal. När en kollega pratar om något som inte rör dig och ditt arbete, men du ändå snappar upp fragment av vad som sägs, har hjärnan svårt bortse från det, säger Kjell Holmberg, handläggare och sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

I ett öppet kontorslandskap kan det vara en god idé att ha arbetsytor för olika funktioner. Några där det är tyst för den vars arbete kräver lugn och ro, andra där det är okej att samtala, prata i telefon och snicksnacka med kollegan. Se till att diskutera igenom de olika ytornas ”ljuddisciplin” med din personal.

– Kom tillsammans fram till vad som är rimligt. Det uppstår alltid saker längst vägen: Får man svara i telefon på en tyst avdelning? Är det okej att störa en kollega som satt sig i ett rum för att vara ifred? Har man pratat igenom det innan undviker man missnöje och missförstånd, säger Kjell Holmberg.

Vi är dock olika ljudkänsliga. En del kan uppleva stress av ljud som andra inte ens hör. Hörselskador påverkar. En utmattningsdepression kan ge extra ljudkänslighet. Ska man som chef ta hänsyn till allas behov? Svaret är ja.

– Som chef ska du se till att alla har en rimlig ljudnivå. Det kan vara genom att till exempel låta någon som behöver sitta i lugn och ro få en avskild plats, säger Kjell Holmberg.

 

Nya kontor är för tysta

Att planera arbetsplatserna är en sak som kan hjälpa ljudnivån på kontoret. Ljudabsorbenter är ett annat. I ett rum utan textil, studsar ljudvågor mellan alla hårda ytor, väggar, golv och tak och skapar ekon och skarpa ljud. Finns det däremot mattor eller gardiner tar de upp delar av ljudet. Många sätter också upp skiljeväggar, bordsskärmar och takabsorbenter.

Men nya kontor har ofta ett annat problem på grund av bra isolering: Det blir för tyst – vilket gör att vi hör de störande ljuden mer än nödvändigt. Då får man i stället jobba med så kallad ljudmaskering.

Alexander Kassberg
Alexander Kassberg

– Det är precis vad det låter som, ljud som maskerar andra ljud för att skapa trivsel och minska överhörning. Sociala ytor kan exempelvis göras trevligare med bakgrundsmusik. Vid ytor för mer koncentration kan vi lägga till naturljud som lövprassel för att minska småljud eller kollegors prat, säger Alexander Kassberg, ljuddesigner på Efterklang, som jobbar med ljudmiljöer på bland annat kontor.

Ljudmaskeringen fungerar på två sätt, enligt Alexander Kassberg. Dels ändrar den våra upplevelser av ljud, dels sänker den stressnivån för de anställda. Det fick bland annat medarbetare på fackförbundet Visions medlemsservice – dit medlemmar ringer för rådgivning – erfara när kontoret nyligen gjordes om. Ljudnivån bland de anställda var hög, de störde varandra och hade svårt att koncentrera sig.

– Bland annat satt de i ”fyrklöver” och pratade i telefon, vilket är trevligt om man sitter vid ett matbord och samtalar, men inte när det krävs koncentration. Vi möblerade om, satte upp ljudabsorbenter och avskiljare samt erbjöd att byta ut deras headsets så att de tydligare hörde sin egen röst och slapp skrika, berättar Alexander Kassberg.

 

Bäst när ljudnivån är jämn 

En bra ljudnivå på ett kontor ligger på ungefär 40 dB(A) (se faktaruta). Bäst jobbar vi när ljudnivån är jämn och inte går upp och ner i styrka. Ett samtal ligger på ungefär 55 decibel. Skulle nivån stiga och pågå under en längre tid påverkas både kroppen och knoppen.

– På gruppnivå har man sett att det har både psykologiska och fysiologiska effekter. Störande ljud bidrar till högt blodtryck och stresshormoner som inte är bra för kroppen. Det kan även vara så att konstanta ljud, som du inte tänker på, kan skapa en irritation som gör att du blir trött utan att veta varför. Och det påverkar möjligheten att koncentrera dig och prestera på jobbet, säger Kjell Holmberg.

Som chef har du därför all anledning att se över ljudmiljön på kontoret för att arbetsgruppen ska prestera på topp. Ett sätt är att mäta ljudnivån under skyddsronder, med viss periodicitet.

– Det behöver inte göras vid varje skyddsrond. Ett sätt är att planera in olika teman för olika tider på året. Exempelvis i januari kör vi ergonomi, i september kör vi en riktad rond kring ljudmiljö.

Finns det ljud som är bra för hälsan?

– Jag känner inte till någon forskning som tyder på att så kallade avslappningsljud som valsång och vattenfall skulle fungera. Däremot kan man säga att det är hälsosamt om du sätter på dig hörlurar med musik som du tycker om som maskerar buller.

Olika ljudnivåer

Eftersom örat är känsligare mot vissa ljud än andra har man tagit fram en skala som tar hänsyn till dess olika känslighet vid olika frekvenser. Den skalan kallas för a-vägd decibel eller i dagligt tal ljudnivå i dB(A).

* 40–50 dB(A). Buller från ventilationsutrustning, kan störa koncentrationen.

* 40–60 dB(A). Vanlig ljudnivå i kontorslokal.

* Över 55 dB(A). Problem med att uppfatta andras tal.

* 50–70 dB(A). Ljudnivån i öppna kontorslandskap.

* Över 75 dB(A). Långvarigt buller kan ge höjt blodtryck och ökade nivåer av stresshormon.

* 80–85 dB(A). Risk för utveckling av hörselskada.

* 80–90 dB(A). Ljudnivån i verkstäder.

* 140 dB(A). Direkt smärtsam ljudnivå.

Källa: Arbetsmiljöverket.

Reglerna kring ljud på kontor

Föreskrifterna finns att läsa på Arbetsmiljöverkets webbplats, www.av.se:

* Arbetsplatsens utformning

* Regler om akustik och buller

* Systematiskt arbetsmiljöarbete.