Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rehab vid missbruk – det här gäller

Konsekvenserna av missbruk kan bli kännbara, både för dig och jobbet. Men hur mycket ska arbetsgivaren lägga sig i ditt privatliv? Och vilket stöd finns att få? Det vet Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson.  
Lina Björk Publicerad
man som sitter lutad över vinflaska
Du behöver inte berätta för din arbetsgivare att du har ett missbruk men det kan vara fördel om du behöver stöd på arbetsplatsen. Foto: Shutterstock

Måste jag berätta att jag har ett missbruk?

– Nej, du är inte skyldig att berätta för din arbetsgivare att du har ett missbruk, men det kan innebära en fördel om du behöver stöd på arbetsplatsen eller om missbruket gått så långt att det är av sjukdomskaraktär.

Elisabet Ohlsson
Elisabet Ohlsson Unionen

Vilket stöd kan jag få?

– Din arbetsgivares ansvar är att ge stöd på arbetsplatsen. Det kan röra sig om olika former av anpassningsåtgärder, eller stöd från din chef. Arbetsgivare har inte ansvar för medicinska behandlingar, men vissa är ändå beredda att betala för rehabiliteringen. Du bestämmer själv om du vill genomgå en behandling som arbetsgivaren betalar eller genom sjukvården.


Är det arbetsgivarens sak om jag dricker för mycket på kvällar och helger?

– Skadligt bruk och missbruk påverkar ofta arbetsförmågan även om det bara äger rum på fritiden. Om det du gör på fritiden påverkar hur du utför arbetet, kan arbetsgivaren ha synpunkter på det. För din egen och din omgivnings skull är det bra att i ett tidigt stadium söka hjälp.


Vad händer om jag inte vill genomgå en rehabilitering?

– En arbetstagare är skyldig att medverka i rehabiliteringsinsatser på arbetsplatsen. Däremot kan arbetsgivaren inte tvinga dig att genomgå en viss medicinsk behandling. Den som inte medverkar i den arbetsrelaterade rehabiliteringen och som missköter sig på arbetsplatsen, riskerar i förlängningen sin anställning.


Om jag får ett återfall efter rehabilitering?

– Syftet med beroendebehandling är inte alltid att få full avhållsamhet, utan att få till stånd ett kontrollerat beteende. Återfall är vanligt och behöver inte betyda att behandlingen inte fungerar. I en sådan situation är det viktigt att söka stöd, exempelvis av en behandlingskontakt eller någon annan stödperson.


Kan jag bli uppsagd?

– Den som har en sjukdom, oavsett om det är på grund av ett sjukdomsklassificerat beroende eller av andra orsaker, har ett förstärkt anställningsskydd. Det finns ett förbud mot uppsägning på grund av sjukdom. Den kan bli aktuell först då alla möjligheter till rehabilitering, anpassning och omplacering är uttömda och då endast om arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av betydelse för arbetsgivaren. Finns däremot ingen sjukdomsdiagnos finns inte ett sådant förstärkt anställningsskydd.

 
Står det i några papper så att framtida arbetsgivare kan se?

– Om du begär tjänstgöringsbetyg med vitsord framgår hur du skött arbetet, däremot normalt inte vid tjänstgöringsintyg som fokuserar på anställningstid och arbetsuppgifter. Normalt krävs inte betyg i en rekryteringsprocess utan det viktigaste brukar vara referenstagning.


Om jag inte får den hjälp jag behöver?

– Får du inte de anpassningar och stöd på arbetsplatsen som du behöver, bör du kontakta din fackklubb eller regionala ombud på Unionen för stöd.


Måste jag berätta för framtida arbetsgivare varför jag blev uppsagd?

– Det behöver du inte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Mens och klimakteriet på jobbet lyfts i ny global standard

Arbetsgivare får en ny global vägledning om mens och klimakteriet på jobbet. Standarden beskriver hur frågorna kan tas om hand inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Petra Rendik Publicerad 22 september 2026, kl 06:01
Kvinna arbetar vid laptop i hemmiljö med en fläkt, intill en illustrerad arbetsplatsdetalj med mensskydd och råd om flexibelt arbete, temperatur och arbetsanpassning.
Den nya globala standarden ISO 45010 ska hjälpa arbetsgivare att inkludera mens och klimakteriet i arbetsmiljöarbetet. Mensskydd på jobbet är en av de praktiska åtgärder som rekommenderas Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

Nära hälften av befolkningen har mens eller går igenom klimakteriet i femtio år eller mer.

Majoriteten av alla kvinnor har besvär i olika grad kopplat till menstruation eller övergångsålder som påverkar arbetslivet och i många fall leder till sjukfrånvaro. 

Ändå finns det fortfarande en inställning att kvinnors hälsa och hormoner ska skötas privat. 

ISO 45010 ska ge arbetsgivare stöd i arbetsmiljöarbetet

Men nu lanseras en ny global vägledande standard som ska ge arbetsgivare verktyg för att integrera dessa frågor i det övriga arbetsmiljöarbetet så att man underlättar för kvinnor på arbetsplatsen. 

Emma Bro, företagsläkare på Avonova, porträttbild.
Emma Bro. Foto: Avonova.

Standarden omfattar både den psykiska och fysiska arbetsmiljön.

– Det är så bra att arbetsgivare nu blir nödgade att tänka igenom vad det här faktiskt innebär för den enskilda medarbetaren och kanske inse att om vi gör enkla anpassningar mår de anställda bättre, säger Emma Bro, företagsläkare på Avonova.  

– Mens och klimakteriet ska inte vara någon särskildhet, utan det ska vara en självklar del av arbetsmiljöarbetet. 

Så här gör ni arbetsplatsen mens- och klimakteriesmart

  • Möjlighet att jobba hemifrån. Det ska vara uttalat, särskilt för dem som har mensvärk och PMS. Men även kvinnor i klimakteriet som har problem med hjärndimma och dålig sömn.
  • Mensskydd på jobbet är en liten kostnad men ger ett stort signalvärde hos de yngre kvinnorna.
  • Möjlighet att kunna justera klimatet på kontoret. Eller se till att det finns fläktar.
  • Chefer och HR bör gå en utbildning om kvinnors hälsa, kanske allra mest om klimakteriet. Då blir det här en fråga bland alla andra arbetsmiljöfrågor.
  • Du som kvinna och chef: Om du har besvär, våga vara öppen om dem. Det skapar ett psykologiskt tryggt klimat på jobbet där man vågar ha dåliga dagar.

Läkaren Emma Bro träffar ofta kvinnor i 40- till 55-årsåldern som håller på att eller redan har drabbats av kronisk stressjukdom. Livet är stressigt och så hamnar man i klimakteriet också. 

Det blir oftast droppen. Sömnen fallerar, hjärndimman slår till, tålamodet tryter och drivet som behövs i arbetslivet minskar.

 – Många som jag möter berättar att de inte känner igen sig själva när de kognitiva symtomen blir besvärliga, säger hon. 

Mensvärk och rikliga blödningar leder ofta till korttidsfrånvaro

När det kommer till yngre kvinnor som har mensvärk och rikliga blödningar är det ofta arbetsgivaren som har flaggat på grund av att medarbetaren har återkommande korttidsfrånvaro. 

– Det här är besvär som många unga kvinnor inte vill ta upp med sina chefer, utan de försöker gå till jobbet trots svår värk. Men de klarar inte det. 

– Den nya standarden kan förhoppningsvis leda till att kvinnor vågar vara öppna med sina besvär. 

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Det har hänt otroligt mycket de senaste fem åren när det gäller hur vi pratar om kvinnors hälsa. Det är inte lika tabubelagt och fler arbetsgivare söker aktivt information för att få veta mer, även om det skiljer sig mellan olika branscher, förklarar Emma Bro. 

– Men vi är fortfarande i ett tidigt stadium där kunskapen måste öka. Vi behöver fortsätta prata om det här, för det är nyckeln till allt.

Det här är ISO 45010