Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rehab vid missbruk – det här gäller

Konsekvenserna av missbruk kan bli kännbara, både för dig och jobbet. Men hur mycket ska arbetsgivaren lägga sig i ditt privatliv? Och vilket stöd finns att få? Det vet Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson.  
Lina Björk Publicerad
man som sitter lutad över vinflaska
Du behöver inte berätta för din arbetsgivare att du har ett missbruk men det kan vara fördel om du behöver stöd på arbetsplatsen. Foto: Shutterstock

Måste jag berätta att jag har ett missbruk?

– Nej, du är inte skyldig att berätta för din arbetsgivare att du har ett missbruk, men det kan innebära en fördel om du behöver stöd på arbetsplatsen eller om missbruket gått så långt att det är av sjukdomskaraktär.

Elisabet Ohlsson
Elisabet Ohlsson Unionen

Vilket stöd kan jag få?

– Din arbetsgivares ansvar är att ge stöd på arbetsplatsen. Det kan röra sig om olika former av anpassningsåtgärder, eller stöd från din chef. Arbetsgivare har inte ansvar för medicinska behandlingar, men vissa är ändå beredda att betala för rehabiliteringen. Du bestämmer själv om du vill genomgå en behandling som arbetsgivaren betalar eller genom sjukvården.


Är det arbetsgivarens sak om jag dricker för mycket på kvällar och helger?

– Skadligt bruk och missbruk påverkar ofta arbetsförmågan även om det bara äger rum på fritiden. Om det du gör på fritiden påverkar hur du utför arbetet, kan arbetsgivaren ha synpunkter på det. För din egen och din omgivnings skull är det bra att i ett tidigt stadium söka hjälp.


Vad händer om jag inte vill genomgå en rehabilitering?

– En arbetstagare är skyldig att medverka i rehabiliteringsinsatser på arbetsplatsen. Däremot kan arbetsgivaren inte tvinga dig att genomgå en viss medicinsk behandling. Den som inte medverkar i den arbetsrelaterade rehabiliteringen och som missköter sig på arbetsplatsen, riskerar i förlängningen sin anställning.


Om jag får ett återfall efter rehabilitering?

– Syftet med beroendebehandling är inte alltid att få full avhållsamhet, utan att få till stånd ett kontrollerat beteende. Återfall är vanligt och behöver inte betyda att behandlingen inte fungerar. I en sådan situation är det viktigt att söka stöd, exempelvis av en behandlingskontakt eller någon annan stödperson.


Kan jag bli uppsagd?

– Den som har en sjukdom, oavsett om det är på grund av ett sjukdomsklassificerat beroende eller av andra orsaker, har ett förstärkt anställningsskydd. Det finns ett förbud mot uppsägning på grund av sjukdom. Den kan bli aktuell först då alla möjligheter till rehabilitering, anpassning och omplacering är uttömda och då endast om arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av betydelse för arbetsgivaren. Finns däremot ingen sjukdomsdiagnos finns inte ett sådant förstärkt anställningsskydd.

 
Står det i några papper så att framtida arbetsgivare kan se?

– Om du begär tjänstgöringsbetyg med vitsord framgår hur du skött arbetet, däremot normalt inte vid tjänstgöringsintyg som fokuserar på anställningstid och arbetsuppgifter. Normalt krävs inte betyg i en rekryteringsprocess utan det viktigaste brukar vara referenstagning.


Om jag inte får den hjälp jag behöver?

– Får du inte de anpassningar och stöd på arbetsplatsen som du behöver, bör du kontakta din fackklubb eller regionala ombud på Unionen för stöd.


Måste jag berätta för framtida arbetsgivare varför jag blev uppsagd?

– Det behöver du inte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.