Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rehab vid missbruk – det här gäller

Konsekvenserna av missbruk kan bli kännbara, både för dig och jobbet. Men hur mycket ska arbetsgivaren lägga sig i ditt privatliv? Och vilket stöd finns att få? Det vet Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson.  
Lina Björk Publicerad
man som sitter lutad över vinflaska
Du behöver inte berätta för din arbetsgivare att du har ett missbruk men det kan vara fördel om du behöver stöd på arbetsplatsen. Foto: Shutterstock

Måste jag berätta att jag har ett missbruk?

– Nej, du är inte skyldig att berätta för din arbetsgivare att du har ett missbruk, men det kan innebära en fördel om du behöver stöd på arbetsplatsen eller om missbruket gått så långt att det är av sjukdomskaraktär.

Elisabet Ohlsson
Elisabet Ohlsson Unionen

Vilket stöd kan jag få?

– Din arbetsgivares ansvar är att ge stöd på arbetsplatsen. Det kan röra sig om olika former av anpassningsåtgärder, eller stöd från din chef. Arbetsgivare har inte ansvar för medicinska behandlingar, men vissa är ändå beredda att betala för rehabiliteringen. Du bestämmer själv om du vill genomgå en behandling som arbetsgivaren betalar eller genom sjukvården.


Är det arbetsgivarens sak om jag dricker för mycket på kvällar och helger?

– Skadligt bruk och missbruk påverkar ofta arbetsförmågan även om det bara äger rum på fritiden. Om det du gör på fritiden påverkar hur du utför arbetet, kan arbetsgivaren ha synpunkter på det. För din egen och din omgivnings skull är det bra att i ett tidigt stadium söka hjälp.


Vad händer om jag inte vill genomgå en rehabilitering?

– En arbetstagare är skyldig att medverka i rehabiliteringsinsatser på arbetsplatsen. Däremot kan arbetsgivaren inte tvinga dig att genomgå en viss medicinsk behandling. Den som inte medverkar i den arbetsrelaterade rehabiliteringen och som missköter sig på arbetsplatsen, riskerar i förlängningen sin anställning.


Om jag får ett återfall efter rehabilitering?

– Syftet med beroendebehandling är inte alltid att få full avhållsamhet, utan att få till stånd ett kontrollerat beteende. Återfall är vanligt och behöver inte betyda att behandlingen inte fungerar. I en sådan situation är det viktigt att söka stöd, exempelvis av en behandlingskontakt eller någon annan stödperson.


Kan jag bli uppsagd?

– Den som har en sjukdom, oavsett om det är på grund av ett sjukdomsklassificerat beroende eller av andra orsaker, har ett förstärkt anställningsskydd. Det finns ett förbud mot uppsägning på grund av sjukdom. Den kan bli aktuell först då alla möjligheter till rehabilitering, anpassning och omplacering är uttömda och då endast om arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av betydelse för arbetsgivaren. Finns däremot ingen sjukdomsdiagnos finns inte ett sådant förstärkt anställningsskydd.

 
Står det i några papper så att framtida arbetsgivare kan se?

– Om du begär tjänstgöringsbetyg med vitsord framgår hur du skött arbetet, däremot normalt inte vid tjänstgöringsintyg som fokuserar på anställningstid och arbetsuppgifter. Normalt krävs inte betyg i en rekryteringsprocess utan det viktigaste brukar vara referenstagning.


Om jag inte får den hjälp jag behöver?

– Får du inte de anpassningar och stöd på arbetsplatsen som du behöver, bör du kontakta din fackklubb eller regionala ombud på Unionen för stöd.


Måste jag berätta för framtida arbetsgivare varför jag blev uppsagd?

– Det behöver du inte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.