Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Polisen: Drogerna har kommit till kontoren

Det som tidigare hanterades i mörka källarlokaler har, enligt narkotikapolisen, hittat in till vår mest vardagliga arena: Arbetsplatsen.
Lina Björk Publicerad 7 februari 2023, kl 08:00
hand som håller i pillerburk
Enligt en studie från Karolinska Universitetslaboratoriet har det de senaste 30 åren blivit betydligt vanligare med spår av narkotika i urinprov från arbetsplatser. Foto: Shutterstock

Det kan vara en familjefar, en tjänsteman, en chef eller nyanställd. Lennart Karlsson har jobbat som narkotikapolis i 25 år och har aldrig sett en typisk missbrukare. De finns i varje samhällsskikt, ålder och bransch. Däremot har saker hänt i samhället som påverkat användningen: Tillgången på narkotika har ökat och attityden till att använda droger har blivit mer liberal.

– Tillgången har gjort att fler unga vuxna stöter på droger i dag än tidigare. De som säljer och använder har också letat sig fram på nya vägar, bland annat arbetsplatser, säger han.

Exakt hur vanligt det är att anställda tar droger under arbetstid är det ingen som vet. Men klart är att allt fler arbetar med droger i kroppen.


Allt fler jobbar med droger i kroppen

Enligt en studie från Karolinska Universitetslaboratoriet har det de senaste 30 åren blivit betydligt vanligare med spår av narkotika i urinprov från arbetsplatser. Numera innehåller ungefär var 20:e urinprov, som arbetsgivare beställt, något spår av narkotikaklassade substanser.

Droganvändningen på jobbet har inneburit en ny verklighet för arbetsgivare. Förra hösten uppmärksammades nätmäklaren Avanza Bank för att anställda använt droger på arbetsplatsen. Knarkhundar genomsökte lokalen och drogtester genomfördes på alla medarbetare.

Man startade rehabiliteringsplaner för dem som fastnat i testerna och Avanzas vd samlade till stormöte med andra nätmäklare för att få en bild av hur problemet ser ut i branschen. Ett föredömligt och ganska ovanligt agerande, anser Lennart Karlsson.

– Min erfarenhet är att om det handlar om missbruk som alkohol så är arbetsgivare bra på rehabilitering, men när det gäller droger så är det tack och hej. Om någon drogar så gör man ofta ett internt ärende av det och löser det arbetsrättsligt. Handlar det om försäljning så är arbetsgivare ändå duktiga på att höra av sig till polisen, säger han.

En farhåga som polisen haft de senaste åren är att den organiserade brottsligheten har en förmåga att knyta till sig individer som hamnat i missbruk och som sedan måste betala av sin skuld med hjälp av tjänster.

Branscher som är särskilt utsatta är exempelvis bank och finans, där missbruk kan finansieras med gentjänster som fördelaktiga lån. Att betala för sitt eget missbruk gör också att fler väljer att börja sälja droger på sin arbetsplats.

– Man målsöker missbrukare för att sätta dem i beroendeställning till det kriminella nätverket. Jag har gripit helt vanliga personer som haft både tunga vapen och annat hemma, saker som helt uppenbart tillhört något större och grövre sammanhang, säger Lennart Karlsson.


Inflödet ökar i hela landet

Att sälja, framställa, förvara eller inneha narkotika är brottsligt. Det är även olagligt att förmedla kontakter mellan säljare och köpare och den som utför något av de brotten kan få fängelsestraff på mellan några månader upp till tio år, beroende på om brottet anses ringa eller grovt.

Enligt Lennart Karlsson ser tendensen till ett ökat inflöde av droger likadant ut i hela Sverige. Men även om gränserna mellan landsbygd och storstad har suddats ut så är den sociala kontrollen större på mindre orter, vilket polisen tror kan vara en fördel för att minska och upptäcka droganvändande på arbetsplatserna.

– Vi brukar prata om resurshoppning, alltså att en duktig ingenjör tar droger på en arbetsplats, blir upptäckt och byter jobb. Arbetsgivaren är glad att slippa ta tag i problemet och nästa arbetsgivare har ingen aning om hur den nyanställa mår.

– I små samhällen är nätverkandet mellan arbetsplatser bättre, vilket gör det svårare för en sådan person att gå under radarn.

En levande diskussion om droger och missbruk i arbetslivet är en annan lösning för att minska användandet, tror Lennart Karlsson.

– Arbetsgivaren måste få upp frågan på agendan, för slutstationen för missbruk är alltid ledsam.

* Uppdaterat: Poliskommissarie Lennart Karlsson, som uttalar sig om droger på arbetsplatser är även ordförande för Svenska Narkotikapolisföreningen, vars syfte är förstärka arbetet mot narkotikabrottslighet och där medlemmarna är anställda inom rättsväsendet.

Narkotikabrott

  • Det är olagligt att sälja, framställa, förvara eller inneha narkotika.  Det är även brottsligt att förmedla kontakter mellan säljare och köpare.
  • Om brottet är ringa eller grovt bedöms utifrån om det utövats i organiserad form, storskaligt, har vinstsyfte och om det varit särskilt hänsynslöst.
  • Att ha narkotika i blodet är straffbart, men leder oftast bara till böter då brottet ses som ringa.
  • Ett ringa narkotikabrott innebär som lägst böter eller fängelse i upp till sex månader. Ett grovt narkotikabrott eller smuggling kan leda till fängelse i upp till tio år.
Arbetsmiljö

”Man blir kallad kundtjänsthora”

Hat, hot och usla löner är vardag i callcenterbranschen. "Det är vanligt att man blir kallad kundtjänsthora", säger Sebastian Wolf på Releasy.
Johanna Rovira Publicerad 29 februari 2024, kl 06:00
Fanny Andersdotter och Johan Skarp på Unionenklubben på Releasy till vänster och till höger en bild inifrån lokalerna på Releasy.
Fanny Andersdotter och Johan Skarp på Unionenklubben på Releasy tycker att saker på företaget kunde vara bättre men ger ändå arbetsgivaren en eloge för lyhördhet när det gäller hoten. Foto: Marco Glijnis.

–Vi hatar sportkvällar. 

Det säger Sebastian Wolf, arbetsmiljöombud på Releasy. Hans kollegor Fanny Andersdotter och Johan Skarp, ordförande respektive ledamot i Unionenklubben  nickar bekräftande och lägger till: 

– Plus varma sommarkvällar och varenda högtid. 

Sebastian Wolf Mohlin.

De är agenter med rätt att slänga på luren. Alla som jobbar i det fyra våningar höga huset med utsikt över såväl ett frostigt Romme Alpin som Tuna kyrka, och kommunicerar med kunder på något sätt, kallas agenter. De flesta av dem är unga, några har fått jobb här direkt efter gymnasiet och deras arbetsuppgifter består i att fixa andras problem. 

Alla problem går dock inte att lösa. 

Under högtider och sportkvällar tycks problemen med trasslig mottagning vara extra känsliga. Sportkunder är, konstaterar Sebastian, väldigt passionerade, vilket kan komma i uttryck i otidigheter. Men också hot. 

–Det är inte ovanligt att du blir hotad. Ett par gånger i veckan förekommer det dödshot. De ska leta upp en, döda en och hela ens familj.

–Det som är mer vanligt är att man blir kallad kundtjänsthora, säger Sebastian Wolf. 

Hot stort arbetsmiljöproblem

Fanny Andersdotter och Johan Skarp.

Hatfulla kunder har agenterna rätt att koppla bort. Hotande kunder polisanmäls och svartlistas, om agenten orkar göra en anmälan vill säga. Hat och hot är definitivt ett stort arbetsmiljöproblem för företaget. 

–Tänk dig att du är 20, det är ditt första jobb och folk skriker och kallar dig värdelös. Det skapar stress, säger Johan Skarp, som är en av veteranerna på Releasy. Han har jobbat i åtta år och tagit emot sin beskärda del av ovett. 

–Många av de yngre inser inte hur psykiskt påfrestande det kan vara när det börjar här. Vi har stor procent av psykisk ohälsa på grund av kundernas bemötande, säger  Sebastian Wolf. 

Tricket är att inte ta kundernas ilska personligt. Gör man det går man garanterat in i väggen, menar trion. Men det kan vara lättare sagt än gjort att låta ovettet rinna av en som vattnet på en gås. 

–Det finns ju dagar då bägaren rinner över och man skriker tillbaka. Det är inte att rekommendera, säger Fanny Andersdotter. 

Vid Kollegas besök i december råder dock påtaglig julfrid på Releasy. Det är varken VM eller varmt och julen står ännu bara för dörren. Arbetsgivaren har bjudit på jullunch och på takvåningen spelar några teamchefer rundpingis iförda blinkande jultröjor. En gran glimrar i kapp med storbilds-tv:n, men båda står sig slätt mot den svindlande utsikten åt fyra väderstreck.  

Från agent till platschef

Martin Falck tillhörde de agenter som aldrig tog kundernas avhyvlingar personligt. Han tänkte ge jobbet på Releasy några månader, men är nu inne på sitt trettonde år och har avancerat till att bli platschef för kontoret i Borlänge. 

– Även om hoten och otrevliga samtal är ett arbetsmiljöproblem så är det en väldigt liten del av våra samtal som faktiskt är hotfulla. Det är jätteviktigt att vi har rutiner och processer för att ta hand om vår personal när det uppstår. En bra relation till sin närmsta ledare är en nyckelfaktor för att känna sig trygg så man inte behöver brusa upp eller reagera starkt. I allra värsta fall så får vi be kunden återkomma vid ett senare tillfälle och lägga på luren, säger han. 

Han anser att statusen för agenterna ändrats sedan han började, i dag kan man ha ett annat tonläge mot oförskämda kunder och framför allt är stödet från arbetsgivaren större. 

–Vår HR-avdelning är rustad för att hjälpa, vi har tillgång till företagshälsovård och en applösning där du kan kontakta en psykolog dygnet runt, oavsett varför du mår dåligt. 

–Men det skulle också behövas en samhällelig uppryckning med en större respekt för kundservicemedarbetare. 

Mycket annat har också blivit bättre på Releasy sedan Martin Falck började för tolv år sedan, anser han. Framför allt när det gäller anställningstryggheten. Borta är otrygga anställningsformer på deltid. I dag erbjuds, efter ett halvårs provantställning, tillsvidaretjänst på företaget. Deltid om man så vill. Med möjlighet att jobba hemifrån om man föredrar det. 

– För oss gäller det att attrahera medarbetare och få dem att stanna längre och trivas bättre. Därför måste vi som arbetsgivare vara lyhörda för vad som är bra och vad som kan göras bättre. 

Dialogen fungerar bra

Klubben bekräftar spontant att arbetsgivaren är lyhörd. Arbetsmiljöproblem som dyker upp löses ofta snabbt och geschwint. Dialogen mellan fack och arbetsgivare fungerar bra, även om man inte alltid är överens. Arbetsgivaren beskrivs som ”proffsig – därmed inte sagt att den är världsbäst”.

För som sagt – alla problem går inte att lösa. 

Schemaläggningen tycks vara ett av dem. Vissa av uppdragen kräver bemanning dygnet runt vilket får till följd att en del anställda jobbar oregelbundna tider och har dryga arbetspass. 

– Schemat sätter hög press på anställda. Visst följer man reglerna om dygnsvila, men personligen upplever jag att det blir många sporadiska lediga strödagar, säger Sebastian Wolf. 

"Lönen skitdålig"

Lönen är låg, för anställda under 24 år ligger lägstalönen enligt callcenteravtalet som tecknades den 1 november i fjol på 20 483 kronor. Agenter över 24 tjänar 23 746 kronor. Eller däromkring. 

– Lönen är förvisso individuell men det skiljer oftast bara några tior hit eller dit, säger Fanny Andersdotter. 

Leif Bucher.

Under den senaste avtalsrörelsen gjordes en låglönesatsning som gynnade många anställda på Releasy. Leif Bucher, som normalt jobbar hemifrån Bollnäs, men kommit till kontoret i Borlänge för att avnjuta julbord med kollegorna, hörde inte till dem som gagnades av låglönesatsningen.

– Jämfört med mitt tidigare yrkesliv är lönen skitdålig, men här på firman tjänar jag bäst. Jag har 25 500 eftersom jag har tillägg för extrauppgifter. 

Platschefen Martin Falck protesterar mot påståendet att lönen är dålig och påpekar att det handlar om en bransch med låga marginaler. 

"Lönen är bra"

–Det är en bra lön utifrån förutsättningarna. Det krävs ingen eftergymnasial utbildning, det är ett bra jobb och man får chansen att utvecklas. I dag är jag platschef över 440 medarbetare utan ett öre i studielån och jag är inte ensam. Av våra chefer är det bara en som inte är internt rekryterad. 

Trots ilskna kunder, låg lön och ibland jobbiga arbetstider tycks flera av de medlemmar Kollega talat med på Releasy anse att fördelarna överväger nackdelarna och att jobbet som agent för det mesta är givande. 

– När stammisarna ringer är dagen gjord, säger Sebastian Wolf. 

– En del kunder är så tacksamma för vår hjälp, de säger att de ska skicka blommor och choklad. Det händer väl att någon gör det också, säger Fanny Andersdotter. 

– Det är alltid kul med kundkontakter, möten är ständigt berikande och omväxlande, även om en del är mindre roliga att tala med. Jag är tillräckligt gammal för att vara en gås och jag är generellt bättre på att hantera burdusa kunder, säger Leif Bucher. 

Leif Bucher är dessutom kanske tillräckligt gammal för att slippa bli ersatt av artificiell intelligens, AI. Kundtjänstmottagare är annars ett av de yrken som pekats ut som särskilt i riskzonen att automatiseras inom en nära framtid. Men klubbtrion skrattar rått åt frågan om de oroas över att bli utbytta mot en chattbot. 

–Lycka till säger jag, att få en robot att förstå vad vi gör. En robot skulle få härdsmälta direkt, säger Sebastian Wolf, roat. 

–Förresten har jag tre gånger den här veckan redan fått frågan: Är du en robot? 

Ett tillmäle som ändå är att föredra framför kundtjänsthora. 

Fakta om Releasy

  • Har kontor i Borlänge, Borås, Linköping, Stockholm och Barcelona.
  • I Borlänge jobbar drygt 450 medarbetare med kundtjänst och support.
  • Uppdragsgivarna finns inom flera branscher, bland annat tv, streamingtjänster och telekom. Medarbetarna är knutna till specifika
    företag.