Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Polisen: Drogerna har kommit till kontoren

Det som tidigare hanterades i mörka källarlokaler har, enligt narkotikapolisen, hittat in till vår mest vardagliga arena: Arbetsplatsen.
Lina Björk Publicerad
hand som håller i pillerburk
Enligt en studie från Karolinska Universitetslaboratoriet har det de senaste 30 åren blivit betydligt vanligare med spår av narkotika i urinprov från arbetsplatser. Foto: Shutterstock

Det kan vara en familjefar, en tjänsteman, en chef eller nyanställd. Lennart Karlsson har jobbat som narkotikapolis i 25 år och har aldrig sett en typisk missbrukare. De finns i varje samhällsskikt, ålder och bransch. Däremot har saker hänt i samhället som påverkat användningen: Tillgången på narkotika har ökat och attityden till att använda droger har blivit mer liberal.

– Tillgången har gjort att fler unga vuxna stöter på droger i dag än tidigare. De som säljer och använder har också letat sig fram på nya vägar, bland annat arbetsplatser, säger han.

Exakt hur vanligt det är att anställda tar droger under arbetstid är det ingen som vet. Men klart är att allt fler arbetar med droger i kroppen.


Allt fler jobbar med droger i kroppen

Enligt en studie från Karolinska Universitetslaboratoriet har det de senaste 30 åren blivit betydligt vanligare med spår av narkotika i urinprov från arbetsplatser. Numera innehåller ungefär var 20:e urinprov, som arbetsgivare beställt, något spår av narkotikaklassade substanser.

Droganvändningen på jobbet har inneburit en ny verklighet för arbetsgivare. Förra hösten uppmärksammades nätmäklaren Avanza Bank för att anställda använt droger på arbetsplatsen. Knarkhundar genomsökte lokalen och drogtester genomfördes på alla medarbetare.

Man startade rehabiliteringsplaner för dem som fastnat i testerna och Avanzas vd samlade till stormöte med andra nätmäklare för att få en bild av hur problemet ser ut i branschen. Ett föredömligt och ganska ovanligt agerande, anser Lennart Karlsson.

– Min erfarenhet är att om det handlar om missbruk som alkohol så är arbetsgivare bra på rehabilitering, men när det gäller droger så är det tack och hej. Om någon drogar så gör man ofta ett internt ärende av det och löser det arbetsrättsligt. Handlar det om försäljning så är arbetsgivare ändå duktiga på att höra av sig till polisen, säger han.

En farhåga som polisen haft de senaste åren är att den organiserade brottsligheten har en förmåga att knyta till sig individer som hamnat i missbruk och som sedan måste betala av sin skuld med hjälp av tjänster.

Branscher som är särskilt utsatta är exempelvis bank och finans, där missbruk kan finansieras med gentjänster som fördelaktiga lån. Att betala för sitt eget missbruk gör också att fler väljer att börja sälja droger på sin arbetsplats.

– Man målsöker missbrukare för att sätta dem i beroendeställning till det kriminella nätverket. Jag har gripit helt vanliga personer som haft både tunga vapen och annat hemma, saker som helt uppenbart tillhört något större och grövre sammanhang, säger Lennart Karlsson.


Inflödet ökar i hela landet

Att sälja, framställa, förvara eller inneha narkotika är brottsligt. Det är även olagligt att förmedla kontakter mellan säljare och köpare och den som utför något av de brotten kan få fängelsestraff på mellan några månader upp till tio år, beroende på om brottet anses ringa eller grovt.

Enligt Lennart Karlsson ser tendensen till ett ökat inflöde av droger likadant ut i hela Sverige. Men även om gränserna mellan landsbygd och storstad har suddats ut så är den sociala kontrollen större på mindre orter, vilket polisen tror kan vara en fördel för att minska och upptäcka droganvändande på arbetsplatserna.

– Vi brukar prata om resurshoppning, alltså att en duktig ingenjör tar droger på en arbetsplats, blir upptäckt och byter jobb. Arbetsgivaren är glad att slippa ta tag i problemet och nästa arbetsgivare har ingen aning om hur den nyanställa mår.

– I små samhällen är nätverkandet mellan arbetsplatser bättre, vilket gör det svårare för en sådan person att gå under radarn.

En levande diskussion om droger och missbruk i arbetslivet är en annan lösning för att minska användandet, tror Lennart Karlsson.

– Arbetsgivaren måste få upp frågan på agendan, för slutstationen för missbruk är alltid ledsam.

* Uppdaterat: Poliskommissarie Lennart Karlsson, som uttalar sig om droger på arbetsplatser är även ordförande för Svenska Narkotikapolisföreningen, vars syfte är förstärka arbetet mot narkotikabrottslighet och där medlemmarna är anställda inom rättsväsendet.

Narkotikabrott

  • Det är olagligt att sälja, framställa, förvara eller inneha narkotika.  Det är även brottsligt att förmedla kontakter mellan säljare och köpare.
  • Om brottet är ringa eller grovt bedöms utifrån om det utövats i organiserad form, storskaligt, har vinstsyfte och om det varit särskilt hänsynslöst.
  • Att ha narkotika i blodet är straffbart, men leder oftast bara till böter då brottet ses som ringa.
  • Ett ringa narkotikabrott innebär som lägst böter eller fängelse i upp till sex månader. Ett grovt narkotikabrott eller smuggling kan leda till fängelse i upp till tio år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.

Arbetsmiljö

Social makt på jobbet – så läser du hemliga spelet på möten

Ljudliga suckar och en blick på mobilen när kollegan talar. Det sociala spelet under möten avslöjar informella maktstrukturer på jobbet.
– Negativ bekräftelse hör inte hemma på en arbetsplats, säger Susanne Andersson, organisationsforskare vid Stockholms universitet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 5 mars 2025, kl 06:00
Social makt på jobbet. Mötesrum, applåderande deltagare.
Är den som pratar mest på mötet den med mest social makt? Inte nödvändigtvis, menar forskaren. Lär dig att tolka det sociala spelet på möten och se vem som egentligen har makten. Foto: Colourbox.

Mötet ska starta men alla medarbetare är inte på plats. Kan det börja ändå? 

Ofta beror det på vem som saknas.

– Så kan den sociala maktordningen på jobbet visa sig, säger Susanne Andersson, forskare vid Stockholms universitet med inriktning på organisationspedagogik.

Hon har studerat informella maktstrukturer genom att följa ett femtontal mellanchefer och se hur de och deras medarbetare agerar på vanliga jobbmöten. Iakttagelserna är en del av det forskningsprojekt hon driver tillsammans med privata och offentliga arbetsgivare och där hon utgår från mellanchefers arbetssituation.

– De beteenden och mönster jag såg skiljde sig inte särskilt mycket mellan offentliga och privata arbetsplatser. Det är den möteskultur som utvecklats i arbetsgruppen som är avgörande, inte om det är en privat eller offentlig arbetsgivare, säger Susanne Andersson.

Risk för mobbning

Hon följde cheferna i deras vardag, satt med på möten och följde upp med intervjuer där hon prövade sina tolkningar av vad hon sett och hört under mötet.

– Syftet var att cheferna skulle börja reflektera över sin vardag för att få syn på det som inte är bra och sedan arbeta för att förändra det.

Mötet är en arena där det blir extra tydligt vilka medarbetare som inte får bekräftelse. 

– Sker det återkommande under längre tid så finns det ett ord för det och det är mobbning, säger hon.

Den som utsätts har ofta svårt att bryta mönstret.

– Att någon ska behöva uppleva att ingen lyssnar på vad han eller hon säger får bara inte förekomma på en arbetsplats. Det är något chefen måste ta tag i.

Andra blir bekräftade och får mycket mer uppmärksamhet, trots att de inte alltid har något vettigt att säga. 

– Många tänker att den som pratar mycket har social makt och får stort inflytande, men det är inte alls säkert. Istället kan det vara den som sitter tyst hela mötet och sedan säger något som alla håller med om.

Laddat var man sitter

Placeringen vid sammanträdesbordet är ett annat laddat område. Om bordet är rektangulärt förväntar sig alla att den som sätter sig vid kortändan ska leda mötet. 

– Ska du inte leda mötet blir det konstigt om du sätter dig där, särskilt om det inte anlänt så många andra och flera platser är lediga. Är bordet däremot fullt och det sitter någon vid ena kortsidan kan du sätta sig vid den andra. Då är det inte lika laddat.

Dagordningen är ett maktvapen för chefen. Beroende på vilken ordning frågorna hamnar i kan de få olika tyngd.

– Vill du som chef skapa en arbetsgrupp där människor ges likvärdiga villkor bör du vara medveten om hur de här mönstren ser ut på din arbetsplats. Vilka har mest inflytande och kan räknas som informella ledare? Vilka har lägre status? 

Susanne Andersson framhåller vikten av att skapa möten där alla får komma till tals och bidra med idéer. Det gynnar inte bara arbetsgruppen utan hela organisationen.

 – Att ha fokus på bekräftelsemönstren kan vara ett sätt att få syn på hur vi fungerar tillsammans. Om det fungerar dåligt har vi alla ett ansvar att förändra kulturen, men det är chefen som har det formella ansvaret.

 Susanne Andersson ser också könsskillnader i möteskulturen. 

– Idag är kvinnor högutbildade, oerhört kompetenta, vältaliga och kan ta för sig på möten. Men vilket inflytande en enskild kvinna får beror på hur de andra mottar de idéer hon kommer med. 

Marginaliseringen sker inte alltid med hjälp av en tydlig härskarteknik. 

– Ofta sker det här mer subtilt. Den som har ordet kan få mycket eller lite gehör.

Kulturen kan ändras

Facket kan spela en viktig roll i att motverka destruktiva bekräftelsemönster på arbetsplatserna, framhåller Susanne Andersson. 

– I grunden är det här en arbetsmiljöfråga. Men kulturen sitter inte i väggarna. Den skapas när vi människor samspelar och det är där i samspelet den också kan förändras, säger hon.

Susanne Andersson gjorde sin studie före pandemin, när de flesta möten fortfarande var fysiska. I dag är många möten digitala, eller hybrider där några sitter tillsammans på arbetsplatsen och andra deltar från hemmet. Hur den digitala formen påverkar maktrelationer och det sociala spelet har Susanne Andersson inte själv studerat, men det har däremot en av hennes masterstudenter gjort.

– Han fann att mötena blev mer formaliserade i betydelsen att chefen pratar mer. Det blev inte samma spelrum för bekräftelse, men på bekostnad av att mötena blev stelare och mindre kreativa.

Susanne Andersson delar upp det sociala maktspelet i positiva och negativa bekräftelsemönster:

 

Negativa bekräftelsemönster

Säga rakt ut att man inte håller med.

Negativ, osaklig och okunstruktiv kritik om det som en kollega framför.

Inte lyssna aktivt.

Titta på mobilen eller kolla på klockan.

Skriva på datorn.

Himla med ögonen, stöna eller sucka.

 

Positiva bekräftelsemönster

Instämma, eller berömma ett förslag.

Eventuell kritik som framförs är konstruktiv.

Nicka, le eller se glad ut. Visar att man håller med

Lyssna aktivt och fokusera på den som talar.

Nicka, eller humma gillande.

 

 

Signaler att vara uppmärksam på för den som vill förstå sociala och informella maktstrukturer på jobbet:

Vem kommer först till mötet.

Vem kommer i sällskap med vem. Har de pratat ihop sig?

Vem väntar man på innan att mötet börjar. 

Vem bryr man sig inte om ifall hen kommer i tid eller inte till mötet? Man startar ändå.

Vem bekräftar vem?