Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Håkan drack i bilen på väg hem från jobbet

Efter 20 år av smusslande, lögner och fylla fick Unionenmedlemmen Håkan Böös hjälp ur sitt alkoholmissbruk.
– Utan hjälp hade jag suttit och supit på något torg i dag, säger han.
Johanna Rovira Publicerad 2 september 2021, kl 11:06
Per Groth
Håkan Böös fick skriva ett kontrakt med jobbet som gick ut på att han skulle hålla sig nykter, lämna blodprov varje månad och gå på efterbehandling en dag i veckan.  Per Groth

Våren 2015 tog Håkan Böös son Fredrik studenten. Håkan hade tagit ledigt en vecka från jobbet som platschef på Byggmax i Västerås för att förbereda studentfesten i villan i Surahammar och gjorde det han alltid gjorde när han var ledig – han drack. 

Studentfesten avlöpte utan dramatik och på lördag morgon fanns det rejält med alkohol kvar i hemmet. Håkan hann hälla i sig fyra öl innan hans fru Camilla resolut samlade ihop alla överblivna flaskor och tog dem från huset. 

Håkan fick panik när alkoholen försvann. Han hittade en whiskyflaska som sonen fått i studentpresent, och drack upp halva. Då kom vändpunkten, ögonblicket då han insåg att han faktiskt behövde den hjälp hans familj enträget erbjudit honom. Först där och då kom han till insikt om att han var alkoholist. 

– Jag kände att nu fick det vara nog. Jag ringde min syster och lades in för avgiftning på lasarettet. 

Sedan dess har han varit helt nykter. Eller nja, när han skrevs ut från behandlingshemmet fem veckor senare hittade han fem flaskor öl på ett gömställe i garaget, flaskor som familjen missat att städa undan. Han drack upp dem – men kände att han var klar med alkohol. De fem ölen blev de sista av tusen och åter tusen som han druckit under åren. 

– Jag har nog varit alkoholist sedan första fyllan i 16-års åldern. Jag var alltid den som var fullast och drack tills det tog slut eller jag somnade. 

Drack i bilen på väg hem

Under mitten på nittiotalet började Håkan Böös dricka mer och mer, först varje helg, sedan redan på lill-lördag. Snart tänjdes helgbegreppet ut ytterligare och han tog ett glas för att varva ner efter en stressig arbetsdag. Stressigt var det ofta. 

Jobbet låg granne med ett av Sveriges största systembolag och efter varje arbetsdag när Håkan satte sig i bilen för att åka hem, var han fast besluten att inte köpa öl. Han förhandlade med sig själv och alkoholisten i honom vann oftast. En öl skadar väl inte, och inte två heller.

Men att köpa bara två öl kan verka suspekt, bättre att köpa åtta på en gång, så man inte framstår som missbrukare. Det hände nästan dagligen att han drack ett par öl i bilen på väg hem. 

Jag förstår själv inte hur jag orkade sköta jobbet

– Man tänjer hela tiden på gränsen. I dag är jag glad att jag inte körde på någon. Men det hade varit bra om jag hade fastnat i en poliskontroll, säger Håkan Böös. 

Han fastnade inte och utanför familjen anade ingen vad som pågick. Arbetskamraterna hade inte en susning – han frågade dem faktiskt efteråt om de misstänkt något. Han lärde sig knepen, höll sig för sig själv och hade alltid en ask Läkerol i fickan. Gick konstant och tuggade på något för att dölja lukten. 

– Jag var alltid på jobbet, även om jag ofta var bakfull. Men hade jag inte behövt åka till jobbet, som många nu under pandemin, och sluppit visa mig för arbetskamraterna hade jag garanterat druckit hela dagarna. Det gjorde jag ju när jag var ledig.

Planerade jobbet efter Systembolagets tider

Som chef kunde han planera jobbet utifrån sitt missbruk, han lade schemat efter systembolagets öppettider och hustruns arbetstider för att kunna dricka ostört. I hemmet pågick en ständig katt-och-råtta-lek, där sonen och hustrun letade efter gömda flaskor och Håkan överlistade dem. 

– Jag förstår själv inte hur jag orkade sköta jobbet. Det är sjukt så mycket tid och energi jag lade ner på att planera, smussla, manipulera och ljuga. 

Sedan han blev nykter vägrar han ljuga om sitt gamla liv. Han har berättat öppet för alla att han har alkoholproblem, och trots att Surahammar är en liten bruksort, där alla har koll på alla, blev de flesta chockade när han kom ut som alkoholist. 

– Alkoholism är en sjukdom och trots att den är vanlig anses den ful och skamlig. Men kan jag hjälpa en enda människa till ett nyktert liv är det värt det. 

Arbetsgivaren var den första som fick veta. Företaget gick in och betalade notan för behandlingshemmet som Håkans föräldrar hade tänkt bekosta. Håkan fick skriva ett kontrakt med jobbet som gick ut på att han skulle hålla sig nykter, lämna blodprov varje månad och gå på efterbehandling en dag i veckan. 


Man ska inte vara rädd att fråga en kollega om hen dricker för mycket, menar Håkan Böös.

Alkoholapp hjälpte

Men det som verkligen hjälpte honom att restaurera familjens tillit, som han sabbat genom 20 års lögner, var en app med tillhörande alkoholmätare. Håkan bär fortfarande mätaren, som ser ut som en vit tändare, med sig, trots att han inte använder den längre. I den skulle han blåsa tre gånger om dagen samtidigt som han filmade sig själv. En metod han anser är tillförlitligare än blodprover och som han menar hjälpte honom att hålla sig nykter. 

– Det blev en grej att blåsa i mätaren tillsammans med min då åttaåriga dotter Matilda, så hon kunde somna tryggt i förvissningen att jag faktiskt var nykter. 

För två år sedan bytte Håkan Böös jobb. En av frågorna som dök upp under anställningsintervjun handlade om hans förhållande till alkohol. Förra gången han fick frågan på en intervju ljög han och svarade: "Rätt mängd vid rätt tillfälle". Den här gången var han ärlig, men den nya arbetsgivaren, byggvaruföretaget Optimera, darrade inte på manschetten när han berättade att han var nykter alkoholist utan gav honom jobbet som lagerledare. 

"Arbetgivaren har ett stort ansvar"

Håkan Böös är övertygad om att han skulle märka om någon av hans medarbetare har alkoholproblem och han skulle inte vara rädd för att fråga. 

– Arbetsgivaren har ett stort ansvar i att ställa frågan om man misstänker att en medarbetare har alkoholproblem. För mig hade det nog fungerat som en väckarklocka. Samtidigt är man som alkoholist en världsmästare på att dölja sitt missbruk. 

Att det finns en alkoholpolicy på jobbet underlättar, menar han. I Optimeras policy står exempelvis att man ska kunna tacka nej till alkohol utan att bli ifrågasatt – jättebra för dem som kanske inte vågar säga nej av rädsla för att behöva förklara sig. 

Håkan Böös har däremot inga problem att varken förklara och tacka nej. Ibland kommer suget, men det försvinner lika fort igen.

– En kall öl kan vara gott, men det är precis lika gott med en kall cola. Jag har verktygen för att hålla mig nykter och har lärt mig att ta en dag i taget. Varje morgon tar jag beslut att i kväll ska jag somna nykter. 

Läs mer: 

Hur vet jag att kollegan dricker för mycket?

Alkohol – Ett svårt men viktigt samtal

4 av 10 har fått sämre psykisk hälsa under pandemin 

Hit kan du vända dig

  • Vårdcentral. Här kan du få läkemedel och remiss till beroendemottagning. Ibland finns även psykolog eller kurator. Vissa beroendemottagningar har akuttider och drop in-besök för rådgivning, samtalsstöd med mera.
  • Företagshälsovård. Kan hjälpa till med motivationshöjande behandling (KBT), läkemedel och remiss till beroendemottagning.
  • Alkoholhjälpen.se. Erbjuder behandlingsprogram på nätet, baserat på KBT och samtal.
  • Alkohollinjen. Ger hjälp att förändra alkoholvanor på telefon 020-84 44 48. Du kan vara anonym.
  • Det finns flera ideella organisationer som hjälper dig som vill dricka mindre, till exempel Anonyma Alkoholister.
  • Du kan behöva kontakta flera inrättningar eftersom det inte är givet att första stället du söker hjälp på passar bäst för dig.

Källa: Vårdguiden

 

SÅ FUNKAR APPEN PREVICT

  • Användaren blåser i appen tre gånger per dag – morgon, middag, kväll. 
  • Missar man att blåsa får man en uppmaning att göra det. Samtidigt som man blåser filmar man sig med mobilen, för att visa vem som blåser. 
  • Resultatet kommer direkt på mobilen.
  • Resultatet går till en behandlare, arbetsgivare eller familjemedlemmar.
  • I appen får man också svara på frågor om mående, stress och sömn, till exempel, för att behandlaren ska kunna se om man är på väg mot ett återfall. 
  • Det finns flera andra appar som hjälper missbrukare.
Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.