Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
- Jag var i USA i drygt ett år efter gymnasiet, kom hem till Tranemo och gick till arbetsförmedlingen för att söka jobb. På anslagstavlan fanns en lapp där de tyckte att man skulle söka till trafiklärare. Det gjorde jag, både till Örebro och till Lycksele. Jag kom in på reservplats till Lycksele och fick två veckor på mig att hitta en lägenhet och flytta dit.
Hur lång är utbildningen?
- Den är ett och ett halvt år. Två terminer på skolan och en termin förlagd till en trafikskola. Lärarna var jättebra och vi elever hade mycket roligt tillsammans. Jag blev färdig och fick min anställning 1999. Från 2005 har jag varit föräldraledig. Förra året blev jag uppsagd på grund av arbetsbrist men jag hoppas att jag får jobb som trafiklärare igen när det är dags att börja.
Vad har du för arbetsuppgifter?
- Jag utbildar på B-körkort och teorilektioner. Jag har också varit lärare på halkbanan och haft utbildning på gymnasieskola.
Trafikärare måste hela tiden fylla på med ny kunskap.
- Från 1 april i år kommer en utbildning om alkohol, droger och trötthet som alla, oavsett om de tar körkort privat eller på trafikskola, ska genomgå.
Vad var du för arbetstider?
- Från klockan 7.30 till 17.30 måndag-torsdag. På fredagarna slutar vi efter lunch. Teorilektionerna ligger på kvällarna, en eller flera i veckan. Lektionen börjar omkring 16.30 och slutar cirka 18.30.
Vilka egenskaper bör man ha?
- Man måste tycka att det är roligt att lära ut. Ibland får man vara lite halvpsykolog, vissa elever kommer man väldigt nära. Man ska vara innovativ och ha fingertoppskänsla, så att varje elev får det den behöver. En trafiklärare måste också vara flexibel och kunna agera snabbt.
Har du varit med om någon farlig incident?
- Ja, man är ju med om en del spännande saker. Det kan vara bilar som ligger väldigt nära bakom eller att man på en smal landsväg möter två lastbilar i bredd, där den ena försöker köra om den andra.
- Oftast är det andra som gör fel. Påkörning bakifrån är ganska vanligt. Jag och många av mina kollegor har fått whiplashskador.
Hur fick du den och hur yttrar sig din skada?
- Står jag och hänger tvätt eller bär tunga kassar så vet jag att jag nästa dag får ont i nacken och i axlarna. Jag får också huvudvärk och känner mig trött, alla de klassiska symptomen. Men min whiplash är ändå ganska lindrig jämfört med hur andra har det.
- Olyckan hände när jag var höggravid med mitt första barn. Det var nästsista dagen på jobbet innan jag skulle vara ledig, fem veckor fram till förlossningen. Jag och min elev väntade vid väjningsplikt på att få köra ut på en väg när en buss körde in i bakdelen på vår bil. Det var ganska halt ute och jag kände hur det drog till i nacken på en gång. Vi åkte till akuten och senare samma dag gick vattnet. Jag fick ligga på förlossningsavdelningen i fyra dagar, sedan gjorde de akut kejsarsnitt.
Retar du dig på trafikanter som kör dåligt?
- Nej, det gör jag inte. Jag har blivit van och har sett det mesta även om jag ibland ändå förundras över hur folk tänker. Men vi brukar se situationen innan den händer.
- Många trafikanter ser oss som poliser som kommer med stora pekpinnen. Om vi sitter i bilkö och föraren jämte oss inte har bältet på sig och upptäcker att det står Borås trafikskola på hela vår bil kan man se hur han eller hon smyger med att sätta på sig det.
Hur ser drömeleven ut?
- Den som ger mig något att bita i och som får mig att utöva mina kunskaper på rätt sätt. Elever som frågar mycket och som är intresserade av att lära sig är roligare än dem som har blivit ditpushade av mamma och pappa och inte alls vill lägga tid och energi på körkort. Allra
roligast är att jobba med dem som har haft det svårt men som ändå klarar det. Känslan att se lyckan i deras ögon när de äntligen får sitt körkort är obeskrivlig.
Har du sagt till en elev att det inte är någon idé?
- Nej, men jag har rekommenderat några att ta körkort för automat i stället för att fortsätta att köra manuellt. En del har svårt med det motoriska. Man måste vara tydlig redan från början med elever som har det svårt, att det kommer att ta tid och det kommer att kosta lite mer. Det är också en moralisk fråga, vem ska man utesluta i så fall? Om de har fått körkortstillstånd av länsstyrelsen ska de ju vara lämpliga... men frågan är om alla verkligen är det?
Fattar man sämre ju äldre man blir?
- Med att ta körkort? Nej, det tycker jag inte. Det är lättare att resonera med en som är femtio år än en som är arton. Femtioåringen har större erfarenhet av bland annat trafik. Man får lägga upp körkortsplanen efter vad man har för elev. Det är där fingertoppskänslan kommer in, att kunna se vad varje elev behöver.
Hur gammal var din äldsta elev?
- Sextiosju år. Hon hade körkort men hade inte kört på tjugo år. Det var alltid hennes man som satt bakom ratten. Han hade gått bort och hon hade en ny fin bil som stod i garaget. Hon tog sex lektioner.
- Jag har också haft sextonåringar, med föräldern i baksätet. De vill lära sig rätt från början.
Vilka fel är vanliga om man lärt sig privat?
- En del kör med kopplingen nere när de svänger och använder för låga växlar generellt sett inne i stan, de kör inte miljövänligt helt enkelt. Många har lite för bråttom eller kör för fort framåt mot till exempel korsningar. Många har svårt för trafikregler, de vet inte vad som gäller i korsningar, vem som åker först och så. De har också svårt med att se riskerna i den trafiksituation de befinner sig i.
Vad är lättast respektive svårast att lära sig?
- Det är individuellt. En del är teoretiska människor, andra tekniskt lagda. Några glider bara igenom och fixar allting jättelätt. Men de allra flesta brukar fastna på något. Det kan vara exempelvis svårt att hitta dragläget eller förstå trafikregler.
Berätta om en bra dag på jobbet.
- Då kommer jag i tid och hinner ta en kopp kaffe och kolla igenom vad jag ska göra under dagen, vilka elever jag har och vad jag ska göra med dem. Eleverna lär sig det de ska och vi klarar oss utan incidenter.
...och en dålig.
- När jag har elever som glömmer bort att de ska köra och jag får ringa och jaga dem. När jag inte hittar någon parkering nära trafikskolan och får köra runt och leta med påföljden att jag kommer för sent in på rasten och inte hinner gå på toaletten för att det är kö. Vi har bara fem minuter mellan körlektionerna. Om allting förskjuts blir lunchrasten kortare.
Vilka dagar överväger?
- Givetvis de bra dagarna, men man måste ha några dåliga så att man kan ta sig i kragen och bli taggad.
Vad ger du för råd till den som vill bli trafiklärare?
- Det är ett jätteroligt yrke, det bästa man kan ha. Det positiva är att man får träffa mycket människor. Gillar man att jobba med personligheter är detta rätt forum. Det är också positivt om man har ett intresse för trafik och gillar att utbilda. Ingen arbetsdag är den andra lik.
- Men lönen är dålig. Den skulle kunna bli mycket bättre med tanke på det jobb vi utför. Annat negativt är att det kan bli stressigt. Arbetsdagarna är långa och allt sittande gör att många får problem med ryggen.
En trafiklärare genomför körkortsutbildning, utbildar och instruerar elever i handhavande av och framförande av motorfordon i olika situationer samt teoretiska kunskaper för respektive fordonstyper och förhållningssätt i olika trafiksituationer.
För trafikskolor gäller tarifflöner.
Lägstlöner från 1 maj 2009 beräknas utifrån yrkesvana:
- 3 år: 18 955 kr
3-6 år: 19 431 kr
6-9 år: 19 753 kr
9 år- : 20 359 kr
I allmänhet ligger lönerna högre.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden
Friskvårdbidraget påstås vara en av de populäraste personalförmånerna och är tänkt att användas till enklare aktiviteter med inslag av motion eller annan friskvård. Många anställda köper exempelvis gymkort i årets början, men vi är en stor grupp, som har lite svårt för begreppet motion och som vid varje årsslut står där med en hitintills oanvänd sudd pengar och en begränsad tid att spendera dem på. I ren desperation köper många av oss årskort på en idrottsanläggning vi aldrig kommer att sätta en fot på.
Det går naturligtvis att låta bli att använda friskvårdspengarna också, men du har förmodligen fått avstå annat, troligtvis lön, för att arbetsgivaren ska erbjuda motionsbidrag.
Men bidraget kan faktiskt användas till annat än jobbiga aktiviteter som framkallar blod, svett och träningsvärk. Massage räknas till exempel som en behandling som är avstressande och motverkar ömhet och stelhet och den får därför tummen upp av Skatteverket så länge det inte kostar mer än 1000 kronor per gång. Kostrådgivning och rökavvänjning går också bra.
Golf, ridning, segling och utförsåkning klassades länge, till mångas förtret, inte som friskvård eftersom de ansågs för exklusiva, men numer är det fritt fram att lära sig tölta och gå på seglarskola för pengarna. Om din arbetsgivare är med på noterna vill säga.
Vad man får och inte får använda bidraget till avgör din arbetsgivare, så länge bidraget är lika stort för alla anställda och inte går att byta mot pengar. En arbetsgivare som bara godkänner gymkort på sin svågers tvivelaktiga gym har således rätten på sin sida.
Arbetsgivaren bestämmer också hur stort bidraget ska vara. Det är fritt fram för en arbetsgivare att erbjuda högre friskvårdsbidrag än 5 000 kronor per år men då gäller alltså inte skattebefrielse.
Skatteverket bestämmer däremot vad din arbetsgivare får och inte får skattebefrielse för. Tidigare fanns en diger lista på Skatteverkets hemsida över godkända aktiviteter, men den togs bort för något år sedan, bland annat för att den ledde till missförstånd.
Men det mesta som rör motion funkar, så länge det alltså inte är utrustning. Däremot kan du köpa appar för pengarna. Den som saknar listan kan ändå hitta en fingervisning över vad som räknas som enklare aktiviteter på andra sätt.