Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Trafiklärare

Trafikläraren Maria Rudolfsson säger om sitt yrkesval att hon halkade in på det.
Eva Karlsson Publicerad
Lägstlönen för trafiklärare är 18 955 kronor.

- Jag var i USA i drygt ett år efter gymnasiet, kom hem till Tranemo och gick till arbetsförmedlingen för att söka jobb. På anslagstavlan fanns en lapp där de tyckte att man skulle söka till trafiklärare. Det gjorde jag, både till Örebro och till Lycksele. Jag kom in på reservplats till Lycksele och fick två veckor på mig att hitta en lägenhet och flytta dit.

Hur lång är utbildningen?

- Den är ett och ett halvt år. Två terminer på skolan och en termin förlagd till en trafikskola. Lärarna var jättebra och vi elever hade mycket roligt tillsammans. Jag blev färdig och fick min anställning 1999. Från 2005 har jag varit föräldraledig. Förra året blev jag uppsagd på grund av arbetsbrist men jag hoppas att jag får jobb som trafiklärare igen när det är dags att börja.

Vad har du för arbetsuppgifter?

- Jag utbildar på B-körkort och teorilektioner. Jag har också varit lärare på halkbanan och haft utbildning på gymnasieskola.

Trafikärare måste hela tiden fylla på med ny kunskap.
- Från 1 april i år kommer en utbildning om alkohol, droger och trötthet som alla, oavsett om de tar körkort privat eller på trafikskola, ska genomgå.

Vad var du för arbetstider?

- Från klockan 7.30 till 17.30 måndag-torsdag. På fredagarna slutar vi efter lunch. Teorilektionerna ligger på kvällarna, en eller flera i veckan. Lektionen börjar omkring 16.30 och slutar cirka 18.30.

Vilka egenskaper bör man ha?

- Man måste tycka att det är roligt att lära ut. Ibland får man vara lite halvpsykolog, vissa elever kommer man väldigt nära. Man ska vara innovativ och ha fingertoppskänsla, så att varje elev får det den behöver. En trafiklärare måste också vara flexibel och kunna agera snabbt.

Har du varit med om någon farlig incident?

- Ja, man är ju med om en del spännande saker. Det kan vara bilar som ligger väldigt nära bakom eller att man på en smal landsväg möter två lastbilar i bredd, där den ena försöker köra om den andra.

- Oftast är det andra som gör fel. Påkörning bakifrån är ganska vanligt. Jag och många av mina kollegor har fått whiplashskador.

Hur fick du den och hur yttrar sig din skada?

- Står jag och hänger tvätt eller bär tunga kassar så vet jag att jag nästa dag får ont i nacken och i axlarna. Jag får också huvudvärk och känner mig trött, alla de klassiska symptomen. Men min whiplash är ändå ganska lindrig jämfört med hur andra har det.

- Olyckan hände när jag var höggravid med mitt första barn. Det var nästsista dagen på jobbet innan jag skulle vara ledig, fem veckor fram till förlossningen. Jag och min elev väntade vid väjningsplikt på att få köra ut på en väg när en buss körde in i bakdelen på vår bil. Det var ganska halt ute och jag kände hur det drog till i nacken på en gång. Vi åkte till akuten och senare samma dag gick vattnet. Jag fick ligga på förlossningsavdelningen i fyra dagar, sedan gjorde de akut kejsarsnitt.

Retar du dig på trafikanter som kör dåligt?

- Nej, det gör jag inte. Jag har blivit van och har sett det mesta även om jag ibland ändå förundras över hur folk tänker. Men vi brukar se situationen innan den händer.

- Många trafikanter ser oss som poliser som kommer med stora pekpinnen. Om vi sitter i bilkö och föraren jämte oss inte har bältet på sig och upptäcker att det står Borås trafikskola på hela vår bil kan man se hur han eller hon smyger med att sätta på sig det.

Hur ser drömeleven ut?

- Den som ger mig något att bita i och som får mig att utöva mina kunskaper på rätt sätt. Elever som frågar mycket och som är intresserade av att lära sig är roligare än dem som har blivit ditpushade av mamma och pappa och inte alls vill lägga tid och energi på körkort. Allra

roligast är att jobba med dem som har haft det svårt men som ändå klarar det. Känslan att se lyckan i deras ögon när de äntligen får sitt körkort är obeskrivlig.

Har du sagt till en elev att det inte är någon idé?

- Nej, men jag har rekommenderat några att ta körkort för automat i stället för att fortsätta att köra manuellt. En del har svårt med det motoriska. Man måste vara tydlig redan från början med elever som har det svårt, att det kommer att ta tid och det kommer att kosta lite mer. Det är också en moralisk fråga, vem ska man utesluta i så fall? Om de har fått körkortstillstånd av länsstyrelsen ska de ju vara lämpliga... men frågan är om alla verkligen är det?

Fattar man sämre ju äldre man blir?

- Med att ta körkort? Nej, det tycker jag inte. Det är lättare att resonera med en som är femtio år än en som är arton. Femtioåringen har större erfarenhet av bland annat trafik. Man får lägga upp körkortsplanen efter vad man har för elev. Det är där fingertoppskänslan kommer in, att kunna se vad varje elev behöver.

Hur gammal var din äldsta elev?

- Sextiosju år. Hon hade körkort men hade inte kört på tjugo år. Det var alltid hennes man som satt bakom ratten. Han hade gått bort och hon hade en ny fin bil som stod i garaget. Hon tog sex lektioner.

- Jag har också haft sextonåringar, med föräldern i baksätet. De vill lära sig rätt från början.

Vilka fel är vanliga om man lärt sig privat?

- En del kör med kopplingen nere när de svänger och använder för låga växlar generellt sett inne i stan, de kör inte miljövänligt helt enkelt. Många har lite för bråttom eller kör för fort framåt mot till exempel korsningar. Många har svårt för trafikregler, de vet inte vad som gäller i korsningar, vem som åker först och så. De har också svårt med att se riskerna i den trafiksituation de befinner sig i.

Vad är lättast respektive svårast att lära sig?

- Det är individuellt. En del är teoretiska människor, andra tekniskt lagda. Några glider bara igenom och fixar allting jättelätt. Men de allra flesta brukar fastna på något. Det kan vara exempelvis svårt att hitta dragläget eller förstå trafikregler.

Berätta om en bra dag på jobbet.

- Då kommer jag i tid och hinner ta en kopp kaffe och kolla igenom vad jag ska göra under dagen, vilka elever jag har och vad jag ska göra med dem. Eleverna lär sig det de ska och vi klarar oss utan incidenter.

...och en dålig.

- När jag har elever som glömmer bort att de ska köra och jag får ringa och jaga dem. När jag inte hittar någon parkering nära trafikskolan och får köra runt och leta med påföljden att jag kommer för sent in på rasten och inte hinner gå på toaletten för att det är kö. Vi har bara fem minuter mellan körlektionerna. Om allting förskjuts blir lunchrasten kortare.

Vilka dagar överväger?

- Givetvis de bra dagarna, men man måste ha några dåliga så att man kan ta sig i kragen och bli taggad.

Vad ger du för råd till den som vill bli trafiklärare?

- Det är ett jätteroligt yrke, det bästa man kan ha. Det positiva är att man får träffa mycket människor. Gillar man att jobba med personligheter är detta rätt forum. Det är också positivt om man har ett intresse för trafik och gillar att utbilda. Ingen arbetsdag är den andra lik.

- Men lönen är dålig. Den skulle kunna bli mycket bättre med tanke på det jobb vi utför. Annat negativt är att det kan bli stressigt. Arbetsdagarna är långa och allt sittande gör att många får problem med ryggen.

Fakta

En trafiklärare genomför körkortsutbildning, utbildar och instruerar elever i handhavande av och framförande av motorfordon i olika situationer samt teoretiska kunskaper för respektive fordonstyper och förhållningssätt i olika trafiksituationer.
För trafikskolor gäller tarifflöner.
Lägstlöner från 1 maj 2009 beräknas utifrån yrkesvana:
 
- 3 år: 18 955 kr
3-6 år: 19 431 kr
6-9 år: 19 753 kr
9 år- : 20 359 kr

I allmänhet ligger lönerna högre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Förkylning eller halsont – ska du stanna hemma från jobbet?

Stanna hemma eller gå till jobbet när du har lite ont i halsen? Bokaktuella Tracy Ghattas, specialist inom allmänmedicin men även känd som doktor Tracy på Tiktok, reder ut vad som gäller när vi nu går in en ny förkylningssäsong.
Petra Rendik Publicerad 29 september 2025, kl 06:01
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy ger klara råd för smittorisk och återhämtning.
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy Ghattas ger klara råd för smittorisk och återhämtning. Foto: Jessica Gow/TT/Gabriel Liljevall.

Under covid-19 lärde vi oss en sak, stanna hemma vid minsta lilla snuva och hosta. Pandemin är över men förkylningar, influensor och magsjukor kommer vi inte undan. Yngre barn som utvecklar sitt immunförsvar kan få så där sex till åtta förkylningar varje år, friska vuxna två till fyra. Det är alltså fullt normalt att vi blir smittade av olika virus varje år, ibland kommer vi lindrigt undan. Andra gånger däckar vi. 

Men frågan är när ska man stanna hemma från jobbet egentligen? 

Har du feber ska du inte jobba, inte hemma eller på kontoret. Inte ens om du kraxar att du klarar av det. Du kan smitta dina kollegor men du behöver också vila för feber är tecken på att din kropp bekämpar en infektion, säger doktor Tracy. 

Vinterkräksjuka – så länge bör du vara hemma

Läkaren Tracy Ghattas, även känd som Dr Tracy på Tiktok.
Dr Tracy Ghattas. Foto: Gabriel Lijevall.

Vinterkräksjukan är något som framkallas fasa hos många av oss och det med all rätt. En smittad person som använder jobbtoaletten kan i värsta fall sprida viruset vidare till ett helt gäng arbetskamrater. Regeln lyder: stanna hemma tills du varit fri från kräkningar och diarréer i två dygn. 

Vinterkräksjukan smittar extremt. Mår du bättre kan du jobba hemma om du har den möjligheten. Och det är väl en av de bra sakerna pandemin lärde oss, att vi kan jobba på distans, säger Tracy. 

Känner du dig riktigt krasslig, även om du är feberfri, är det läge att stanna hemma för din och omgivningens skull. I regel smittar man som mest när man har feber men även i början av infektionen. Sedan avtar smittan successivt. 

Förkylning och halsont – när är det okej att jobba?

Men en förkylning kan ju kännas oändlig. En snuva som aldrig tar slut och hosta som är evighetslång. Är det anledning nog att ställa in socialt umgänge och sjukskriva sig?

Efter en veckas förkylning kan du ha en hosta i tio veckor till, det smittar troligtvis inte. Känner du dig pigg, trots lite snuva och hosta, kan du gå till jobbet och leva som vanligt, säger doktor Tracy som ändå uppmanar till att vi tänker på äldre och infektionskänsliga kollegor.

Vad ska man säga till snörvliga kollegor som envisas med att komma in till jobbet med ett ”det är lugnt, jag smittar inte”?

Det beror var i sjukdomsförloppet du befinner dig i. Ett råd är att om du vaknar och känner dig öm i halsen, jobba hemma och känn efter vad som händer under dagen. Blir du sämre stannar du hemma nästa dag. Mår du bra kan du gå till jobbet. 

Något annat bra tips i förkylningstider?

Peta inte i ögonen och i munnen. Särskilt när du åkt kollektivtrafik till jobbet och inte hunnit tvätta händerna, säger doktor Tracy.

Doktor Tracys bästa tips för att undvika smitta

Hur länge ska man stanna hemma vid vinterkräksjuka?

Stanna hemma tills du har varit från kräkningar och diarréer i två dygn. 

När är man smittfri efter en influensa?

Gå inte till jobbet när du har feber och känner dig sjuk. Du kan smitta kollegor när du har feber men framför allt är det en signal på att du ska vara hemma och vila. Minst en feberfri dag (utan febernedsättande) innan du återvänder i arbete. 

Kan jag gå till jobbet om jag bara har lite snuva?

Här gäller sunt förnuft. Vaknar du och känner dig hängig men i övrigt ok, stanna/jobba hemma en dag om du har möjlighet.  Känner du dig pigg men har lite snuva kan du beroende på vad du arbetar med att gå till jobbet. 

Smittar hosta även om jag inte har feber?

Vaknar du med en rejäl hosta är rådet att stanna hemma i alla fall första dagen. Men en hosta efter en förkylning kan hålla i sig i veckor.  Feberfri och mår bra? Då kan du gå till kontoret. 

Källa: Dr Tracy Ghattas.

Hälsa

Lista: Det här funkar återhämtande på jobbet

Återhämtningsforskaren Lina Ejlertsson vet vad som balanserar hjärnan under arbetsdagen. Här är hennes bästa tips för optimala pauser.
Elisabeth Brising Publicerad 23 september 2025, kl 06:01
Pausa på jobbet olika alternativ
Den som får återhämtning under arbetsdagen mår bättre och har färre sjukdagar både på kort och lång sikt, enligt hälsoforskaren Lina Ejlertsson. – Att ta tiden för pauser gör inte att vi presterar sämre – tvärtom, enligt all forskning presterar vi bättre, blir piggare, gladare och får bättre fokus, säger hon. Illustration: Anna Skoog

Folkhälsoforskaren Lina Ejlertsson listar fem återhämtande alternativ. Det här har forskning visat funkar. Så här kan du vila hjärnan under arbetsdagen. 

1. Naturen

På jobbet kan du titta ut genom fönstret, skaffa en grön växt, en tavla med naturmotiv och lyssna på naturljud. Gå gärna på lunchpromenad till en naturmiljö. 

2. Passiv vila

Nedvarvning. Prova att vila med guidad avslappning eller meditation i öronen för att få ner stress och hög puls. Sitt och blunda och ta djupa andetag eller lägg dig ner en kort stund. 

3. Bra relationer

Ta en fika eller lunchpromenad med kollegan, eller ring en kompis på rasten. Goda sociala relationer är viktiga för vårt välbefinnande. 

4. Rörelse

Fysisk aktivitet i lagom dos funkar återhämtande på kroppen. Gå och träna på lunchen, dansa lite, eller gå runt inomhus. Promenad till kaffet eller hushållsarbete kan också duga som en rörelsepaus. 

5. Kreativa aktiviteter

Glöms lätt bort. Lyssna på musik och sjung med. Lägg pussel, lös korsord, måla eller gör något annat kreativt med händerna en stund.

 

Källa: Folkhälsoforskaren Lina Ejlertsson, föreläsare och författare till boken Energireceptet, driver Instagramkontot @aterhämtningsforskaren.

Läs mer i Chef & Karriär 3/25: Så skapar du hjärnbalans för dina anställda. 

Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?