Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Trafiklärare

Trafikläraren Maria Rudolfsson säger om sitt yrkesval att hon halkade in på det.
Eva Karlsson Publicerad
Lägstlönen för trafiklärare är 18 955 kronor.

- Jag var i USA i drygt ett år efter gymnasiet, kom hem till Tranemo och gick till arbetsförmedlingen för att söka jobb. På anslagstavlan fanns en lapp där de tyckte att man skulle söka till trafiklärare. Det gjorde jag, både till Örebro och till Lycksele. Jag kom in på reservplats till Lycksele och fick två veckor på mig att hitta en lägenhet och flytta dit.

Hur lång är utbildningen?

- Den är ett och ett halvt år. Två terminer på skolan och en termin förlagd till en trafikskola. Lärarna var jättebra och vi elever hade mycket roligt tillsammans. Jag blev färdig och fick min anställning 1999. Från 2005 har jag varit föräldraledig. Förra året blev jag uppsagd på grund av arbetsbrist men jag hoppas att jag får jobb som trafiklärare igen när det är dags att börja.

Vad har du för arbetsuppgifter?

- Jag utbildar på B-körkort och teorilektioner. Jag har också varit lärare på halkbanan och haft utbildning på gymnasieskola.

Trafikärare måste hela tiden fylla på med ny kunskap.
- Från 1 april i år kommer en utbildning om alkohol, droger och trötthet som alla, oavsett om de tar körkort privat eller på trafikskola, ska genomgå.

Vad var du för arbetstider?

- Från klockan 7.30 till 17.30 måndag-torsdag. På fredagarna slutar vi efter lunch. Teorilektionerna ligger på kvällarna, en eller flera i veckan. Lektionen börjar omkring 16.30 och slutar cirka 18.30.

Vilka egenskaper bör man ha?

- Man måste tycka att det är roligt att lära ut. Ibland får man vara lite halvpsykolog, vissa elever kommer man väldigt nära. Man ska vara innovativ och ha fingertoppskänsla, så att varje elev får det den behöver. En trafiklärare måste också vara flexibel och kunna agera snabbt.

Har du varit med om någon farlig incident?

- Ja, man är ju med om en del spännande saker. Det kan vara bilar som ligger väldigt nära bakom eller att man på en smal landsväg möter två lastbilar i bredd, där den ena försöker köra om den andra.

- Oftast är det andra som gör fel. Påkörning bakifrån är ganska vanligt. Jag och många av mina kollegor har fått whiplashskador.

Hur fick du den och hur yttrar sig din skada?

- Står jag och hänger tvätt eller bär tunga kassar så vet jag att jag nästa dag får ont i nacken och i axlarna. Jag får också huvudvärk och känner mig trött, alla de klassiska symptomen. Men min whiplash är ändå ganska lindrig jämfört med hur andra har det.

- Olyckan hände när jag var höggravid med mitt första barn. Det var nästsista dagen på jobbet innan jag skulle vara ledig, fem veckor fram till förlossningen. Jag och min elev väntade vid väjningsplikt på att få köra ut på en väg när en buss körde in i bakdelen på vår bil. Det var ganska halt ute och jag kände hur det drog till i nacken på en gång. Vi åkte till akuten och senare samma dag gick vattnet. Jag fick ligga på förlossningsavdelningen i fyra dagar, sedan gjorde de akut kejsarsnitt.

Retar du dig på trafikanter som kör dåligt?

- Nej, det gör jag inte. Jag har blivit van och har sett det mesta även om jag ibland ändå förundras över hur folk tänker. Men vi brukar se situationen innan den händer.

- Många trafikanter ser oss som poliser som kommer med stora pekpinnen. Om vi sitter i bilkö och föraren jämte oss inte har bältet på sig och upptäcker att det står Borås trafikskola på hela vår bil kan man se hur han eller hon smyger med att sätta på sig det.

Hur ser drömeleven ut?

- Den som ger mig något att bita i och som får mig att utöva mina kunskaper på rätt sätt. Elever som frågar mycket och som är intresserade av att lära sig är roligare än dem som har blivit ditpushade av mamma och pappa och inte alls vill lägga tid och energi på körkort. Allra

roligast är att jobba med dem som har haft det svårt men som ändå klarar det. Känslan att se lyckan i deras ögon när de äntligen får sitt körkort är obeskrivlig.

Har du sagt till en elev att det inte är någon idé?

- Nej, men jag har rekommenderat några att ta körkort för automat i stället för att fortsätta att köra manuellt. En del har svårt med det motoriska. Man måste vara tydlig redan från början med elever som har det svårt, att det kommer att ta tid och det kommer att kosta lite mer. Det är också en moralisk fråga, vem ska man utesluta i så fall? Om de har fått körkortstillstånd av länsstyrelsen ska de ju vara lämpliga... men frågan är om alla verkligen är det?

Fattar man sämre ju äldre man blir?

- Med att ta körkort? Nej, det tycker jag inte. Det är lättare att resonera med en som är femtio år än en som är arton. Femtioåringen har större erfarenhet av bland annat trafik. Man får lägga upp körkortsplanen efter vad man har för elev. Det är där fingertoppskänslan kommer in, att kunna se vad varje elev behöver.

Hur gammal var din äldsta elev?

- Sextiosju år. Hon hade körkort men hade inte kört på tjugo år. Det var alltid hennes man som satt bakom ratten. Han hade gått bort och hon hade en ny fin bil som stod i garaget. Hon tog sex lektioner.

- Jag har också haft sextonåringar, med föräldern i baksätet. De vill lära sig rätt från början.

Vilka fel är vanliga om man lärt sig privat?

- En del kör med kopplingen nere när de svänger och använder för låga växlar generellt sett inne i stan, de kör inte miljövänligt helt enkelt. Många har lite för bråttom eller kör för fort framåt mot till exempel korsningar. Många har svårt för trafikregler, de vet inte vad som gäller i korsningar, vem som åker först och så. De har också svårt med att se riskerna i den trafiksituation de befinner sig i.

Vad är lättast respektive svårast att lära sig?

- Det är individuellt. En del är teoretiska människor, andra tekniskt lagda. Några glider bara igenom och fixar allting jättelätt. Men de allra flesta brukar fastna på något. Det kan vara exempelvis svårt att hitta dragläget eller förstå trafikregler.

Berätta om en bra dag på jobbet.

- Då kommer jag i tid och hinner ta en kopp kaffe och kolla igenom vad jag ska göra under dagen, vilka elever jag har och vad jag ska göra med dem. Eleverna lär sig det de ska och vi klarar oss utan incidenter.

...och en dålig.

- När jag har elever som glömmer bort att de ska köra och jag får ringa och jaga dem. När jag inte hittar någon parkering nära trafikskolan och får köra runt och leta med påföljden att jag kommer för sent in på rasten och inte hinner gå på toaletten för att det är kö. Vi har bara fem minuter mellan körlektionerna. Om allting förskjuts blir lunchrasten kortare.

Vilka dagar överväger?

- Givetvis de bra dagarna, men man måste ha några dåliga så att man kan ta sig i kragen och bli taggad.

Vad ger du för råd till den som vill bli trafiklärare?

- Det är ett jätteroligt yrke, det bästa man kan ha. Det positiva är att man får träffa mycket människor. Gillar man att jobba med personligheter är detta rätt forum. Det är också positivt om man har ett intresse för trafik och gillar att utbilda. Ingen arbetsdag är den andra lik.

- Men lönen är dålig. Den skulle kunna bli mycket bättre med tanke på det jobb vi utför. Annat negativt är att det kan bli stressigt. Arbetsdagarna är långa och allt sittande gör att många får problem med ryggen.

Fakta

En trafiklärare genomför körkortsutbildning, utbildar och instruerar elever i handhavande av och framförande av motorfordon i olika situationer samt teoretiska kunskaper för respektive fordonstyper och förhållningssätt i olika trafiksituationer.
För trafikskolor gäller tarifflöner.
Lägstlöner från 1 maj 2009 beräknas utifrån yrkesvana:
 
- 3 år: 18 955 kr
3-6 år: 19 431 kr
6-9 år: 19 753 kr
9 år- : 20 359 kr

I allmänhet ligger lönerna högre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.