Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Därför ska du dagdrömma mer
Skäms inte för att du brukar förlora dig i tankarna. Drömmarna gör dig nämligen kreativ och leder till att du får mer gjort på jobbet.
Jaså, minsann. Du sitter och fantiserar med ett fånigt leende på läpparna. På jobbet! Fast du borde svara på mejl och ringa en viktig kund och förbereda morgondagens möte och skriva klart rapporten.
Ända sedan vi var små har vi fått lära oss att dagdrömmeri möjligen kan vara mysigt, men knappast produktivt. Den som har tankarna någon annanstans gör ju inte det hen ska, utan sitter och latar sig.
Men det finns anledning att tänka om. Forskare vid Georgia Institute of Technology frågade 112 personer hur ofta de brukade dagdrömma. Sedan fick de ligga och stirra i fem minuter medan forskarna undersökte deras hjärnor med magnetkamera. Studien visade att personer som dagdrömde mycket presterade bättre i både kreativa tester och IQ-tester.
På bilderna av deras hjärnor kunde forskarna dessutom se att olika delar av dem synkade bättre jämfört med hos personer som sällan dagdrömde.
Liknande resultat nådde israeliska forskare vid Bar-Ilan University. De kunde stimulera sina försökspersoners dagdrömmeri genom att ge dem milda elstötar i frontalloben. Efteråt förbättrades personernas kognitiva förmågor.
– Vår studie visade att yttre stimulans innebar att försökspersonernas tankar började vandra. I stället för att minska personernas förmåga att utföra uppgifter ökade denna stimulans förmågan något, säger Moshe Bar, en av forskarna bakom studien, till tidningen Daily Mail.
Det finns för övrigt även forskning som visar att tv-tittande är bra för hälsan – om man inte skäms för sitt tittande. I artikeln ”The guilty couch potato”, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Communication, visar tre forskare att soffhäng framför tv:n ger mental återhämtning.
Men de personer som bäst behövde den typen av återhämtning kände ofta skuld för att de satt och latade sig i soffan. Skuldkänslorna innebar i sin tur att de inte återhämtade sig så bra som de annars hade gjort.
Varje år anordnas en tävling i vem som är bäst på att drömma sig bort
I Sverige finns en stark förespråkare för dagdrömmeri i psykoterapeuten Åsa Fe Kockum. Hon har skrivit en bok som bland annat lär läsarna hur de kan hantera stress med hjälp av dagdrömmar – och menar att det är både meningsfullt och viktigt för ett hälsosamt psyke att dagdrömma.
Och i Sydkorea – som har ett av världens hårdast arbetande folk – har man insett att det är bra att koppla ifrån. Där anordnas varje år Space Out Competition, som är ett slags tävling i vem som är bäst på att drömma sig bort. Deltagarna samlas på en stor gräsmatta för att under 90 minuter göra absolut ingenting. Det är inte tillåtet att titta på mobilen, prata, sova eller röra på sig. Vinner gör den som har jämnast puls. Syftet med tävlingen är att belysa hur vi överanstränger våra hjärnor och hur bra vi mår av en paus.
Space Out Competition skapades av konstnären Woops Yang efter att hon drabbats av utmattningssyndrom.
– Jag var utbränd men kände starkt obehag av att göra ingenting, av att inte vara produktiv. Då tänkte jag att vi skulle må bättre om vi satt och gjorde ingenting tillsammans, säger hon till tidskriften Vice.
Seså, strunta i mejlen nu och lägg ifrån dig telefonen. Låt blicken vandra och fantisera om något fint. Om någon klagar vet du vad du ska svara: ”Jag sitter faktiskt här och blir kreativ”.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Ny forskning: automatkaffe är onyttigt
Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Filtret avgör hur nyttigt kaffet är
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Automatkaffe kan påverka blodfetter
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
