Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Pappa var föräldraledig – blev uppsagd

Pappan ska ha blivit tillsagd att avbryta föräldraledigheten, annars skulle han bli uppsagd. Dagen efteråt verkställde företaget uppsägningen.
Oscar Broström Publicerad
Närbild på man som håller sitt barn i handen.
Pappan blev i ett möte tillsagd att avbryta sin föräldraledighet. Dagen efter blev han uppsagd. Foto: Izabelle Nordfjell/TT

Mannen var tillsvidareanställd som säljkonsult och affärsutvecklare på ett företag som arbetar med matleveranser. När han oväntat behövde ta ut föräldraledighet blev han kallad på ett möte av sin arbetsgivare.

Där ska arbetsgivaren ha sagt åt mannen att omedelbart avbryta sin föräldraledighet, annars skulle företaget säga upp honom.

En dag senare blev han uppsagd på grund av arbetsbrist. Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att det finns ett tydligt samband mellan uppsägningen och mannens föräldraledighet och kräver nu företaget på 300 000 kronor i skadestånd.

– Föräldraledighet, även oväntad sådan, är en naturlig del av den enskilde arbetstagarens yrkesliv och något som en arbetsgivare regelmässigt har att förhålla sig till. Att en arbetstagare sägs upp för att han eller hon nyttjar sin rätt till föräldraledighet är en mycket allvarlig överträdelse av missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen, säger Isabelle Arsova på DO, i ett pressmeddelande.

Enligt företaget hade uppsägningen ingenting med mannens föräldraledighet att göra. DO skriver att om företaget inte betalar skadeståndet kommer de att lämna in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Sverige värst i Norden – på ålderism

Sverige är sämst i Norden på att anställda folk över 55. Det visar en ny forskningsrapport som också belyser hur äldre arbetssökanden ignoreras av företagen.
Johanna Rovira Publicerad 21 oktober 2024, kl 06:02
Ålderism: Till vänster en äldre kvinna pp kontor, till höger en herre som packar sina saker från ett skrivbord.
Sverige sämst i Norden på att anställa äldre. En ny rapport visar att svenska företag ignorerar arbetssökande över 55, medan chanserna är dubbelt så stora i Danmark. Foto: Colourbox.

Söker du som är mellan 55 och 74 år jobb i Danmark är chansen dubbelt så stor att du får napp än om du håller dig inom Sveriges gränser. Det visar Pluskommissionens  kunskapsöversikt och kartläggning av arbetsmarknadsvillkoren för seniorer. 

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Internationellt sticker Sverige enligt andra studier ut som ett av de länder med lägst respekt för äldre, men det är intressant att det kan skilja så mycket mellan länderna i Norden, som ligger så nära varandra och är så väldigt lika i mycket annat, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen, som är ett privat initiativ för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens.

Den privata arbetsmarknaden kan tyckas bättre på att ta vara på erfaren arbetskraft, än den offentliga, men det beror enligt John Mellkvist på att många egenföretagare är äldre. Drygt 40 procent av de yrkesverksamma över 65 år är företagare. 

Många tvingas till att starta eget för att man inte ser någon annan möjlighet. En stor andel äldre slutar söka jobb för att man ser sig som chanslös på arbetsmarknaden. 

Äldre ghostas av arbetsgivarna

Chanserna att få svar på en jobbansökning minskar också ju äldre man är. Rapporten, som lyfter en äldre studie där man skickade ut en mängd fejkade jobbansökningar, för att kolla vilka som fick svar. 

Återkopplingsfrekvensen börjar vika redan vid 40-årsåldern och är man över 60 får man i princip ingen återkoppling alls. Det här visar ju tydligt att ålderism existerar.  Och den har inte minskat över tid, tvärtom är det en växande företeelse. 

Någon quickfix för att få bukt med ålderismen finns inte, enligt John Mellkvist, som dock tror på en quick start. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägvisande exempel och det gäller att jobba med attityder för att förändra synen hos både arbetstagare och arbetsgivare, säger John Mellkvist. 

Diskriminering

Då har du rätt till högre lön som föräldraledig

Även föräldralediga har rätt till löneförhöjning. Den som är hemma med barn ska ha samma löneutveckling som om hen hade varit på jobbet. Att diskriminera föräldralediga är förbjudet enligt föräldraledighetslagen.
David Österberg Publicerad 17 oktober 2024, kl 06:01
Föräldralediga har rätt till löneförhöjning. Diskriminering av föräldralediga är förbjudet enligt föräldraledighetslagen. Se till att du får samma löneutveckling som om du hade varit på jobbet. Foto: Fotograferna Holmberg/TT/Colourbox.

Är du föräldraledig? Då har du rätt att få samma löneutveckling som du skulle ha haft om du hade jobbat. Om du tidigare år har fått höga lönepåslag ska du få det även när du är föräldraledig. 

Cecilia Arklid är förbundsjurist på Unionen och reder ut vad som gäller.

Har man rätt till löneförhöjning under föräldraledighet?

– Det avgörande är vilken löneökning du skulle ha fått om du hade jobbat. Hade du fått en löneökning om du hade varit i tjänst ska du som utgångspunkt också ha det om du är föräldraledig, det ska inte vara någon skillnad.

Men är det inte svårt att veta om man skulle ha fått en löneökning om man inte har jobbat?

– Man får dels titta på kollegornas löneökningar, dels på hur man har presterat historiskt. Ens historiska prestationer ligger till grund för löneökningen under föräldraledigheten. Om du historiskt har haft en bra löneutveckling ska du i regel också ha det när du är föräldraledig.

Blir det svårare om man inte har varit på arbetsplatsen så länge?

– Ja. Har du arbetat så kort tid att du inte har hunnit få någon löneökning är det svårare.

Är det okej att man får en låg löneökning som föräldraledig om man historiskt har fått låg löneökning?

– Ja, det är det. Om du exempelvis bara har fått garantibeloppet åren innan föräldraledigheten är det den historiken man tittar på. Då kommer du troligen bara få garantibeloppet även under föräldraledigheten.

Spelar ingen roll hur länge man är föräldraledig

Är det okej att ge alla föräldralediga på arbetsplatsen snittpåslaget?

– Nej. Du ska jämföras med kollegorna som jobbar utifrån din historiska löneutveckling. Om du historiskt har haft högre lönepåslag än kollegorna ska du också få det när du är föräldraledig.

Kan man bli utan löneförhöjning som föräldraledig om ens arbetande kollegor inte heller får löneförhöjning?

– Har du kollektivavtal har du rätt till en årlig lönerevision. Det är ingen automatisk lönehöjning utan en översyn av lönen, så länge man inte har ett avtalat garantibelopp.  Saknar du kollektivavtal kan arbetsgivaren bestämma att ingen får en löneökning och då blir du som föräldraledig inte missgynnad.

Men om man saknar kollektivavtal och historiskt har fått årliga lönehöjningar bör man få det även som föräldraledig?

– Ja, utgångspunkten är densamma oavsett om du har kollektivavtal eller inte: vilken löneökning skulle du ha fått om du hade varit i tjänst? Du ska inte halka efter för att du är föräldraledig. Det är ett av syftena med föräldraledighetslagen.

Spelar det någon roll hur länge man är föräldraledig?

– Nej, det spelar ingen roll. 

Förbjudet att diskriminera föräldralediga

Är det vanligt att man missgynnas som föräldraledig?

– Jag har ingen statistik över det, men min gissning är att det är ganska vanligt, framför allt om man har presterat bra historiskt.

Vad ska man göra om man anser att man har missgynnats?

– Finns det lokal facklig representation tar du kontakt med den. Om det inte finns kan du ringa till vår rådgivning. Det kan vara så att arbetsgivaren har brutit mot föräldraledighetslagen och kanske också mot diskrimineringslagen. Då påkallar vi förhandling.

Diskriminering

Transpersoner diskrimineras på jobbet: ”Oacceptabelt”

Transpersoner har svårare att få jobb, tjänar mindre och har oftare osäkra anställningar än andra. Dessutom upplever de diskriminering på själva arbetsplatsen. Nu ryter regeringen ifrån – och pekar på arbetsgivarna.
Noa Söderberg Publicerad 6 september 2024, kl 06:01
Transpersoner diskrimineras i arbetslivet. Person som håller upp trans-symbolen.
Transpersoner möter diskriminering på arbetsmarknaden, med högre arbetslöshet, låga löner och osäkra anställningar. En ny rapport visar brist på kunskap hos arbetsgivare. Regeringen kräver åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren för hbtqi-personer. Foto: Colourbox.

Transpersoner diskrimineras på många delar av den nordiska arbetsmarknaden. Det är slutsatsen i en ny rapport från Nordiska ministerrådet. Rapporten bygger på en samling av tidigare forskning och intervjuer med frivilligorganisationer.

Det främsta fyndet är att transpersoner möter hinder att över huvud taget ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är dubbelt så hög jämfört med befolkningen i övrigt. Transpersoner har också oftare låglönejobb och osäkra anställningar. Mental ohälsa uppges vara ett hinder, liksom diskriminering i rekryteringsprocesser.

Felköning och brist på kunskap

På själva arbetsplatserna är den vanligaste diskrimineringen felköning, och det görs oftast av utomstående personer – kunder, patienter och klienter. Rapporten visar också att det saknas kunskap om transpersoners livsvillkor hos både chefer, kollegor, HR-avdelningar och fackliga representanter.

Ett annat fynd är att den fysiska arbetsmiljön – exempelvis tillgång till könsneutrala toaletter och omklädningsrum och flexibla klädkoder – har en stor påverkan för transpersoners upplevelse av sin arbetsmiljö.

Regeringen: Sverige ska vara världsbäst

Situationen som beskrivs i rapporten är ”fullständigt oacceptabel”. Det skriver jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) i ett mejl till Kollega.

Paulina Brandberg (L).
Paulina Brandberg (L). Foto: Christine Olsson/TT.

”Alla människor ska ha goda arbetsvillkor och åtnjuta samma möjligheter att delta på arbetsmarknaden, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det är något vi aldrig kan kompromissa med. Det är en minoritet som blir utsatta, men vi vet att det kan få oerhört svåra konsekvenser för de som drabbas.”

Brandberg skriver att arbetsgivares ansvar är ”helt centralt”. Diskrimineringslagen kräver att arbetsgivare har aktiva åtgärder för att komma åt problemet.

Hur jobbar regeringen med den här frågan och vad finns det för mål i det arbetet?

”Sverige ska vara världens bästa land för hbtqi-personer; vi kan inte ha någon lägre ambition än så. Målet är självklart – lika rättigheter och möjligheter för alla. Inte ibland, inte lite grann, utan fullt ut.”

Hon skriver att regeringen arbetar med en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, som ska gälla åren 2024-2027. Den förra handlingsplanen gällde 2020-2023 och den nya har ännu inte presenterats. Det innebär att det inte finns någon offentlig handlingsplan som gäller just nu.

När kan transpersoner i Sverige förvänta sig att regeringens mål är uppnått?

”Med hjälp av den nya handlingsplanen kan jag konstatera att vi kommer kunna stärka ställningarna för hbtqi-rättigheter i Sverige. Samtidigt finns det ju ingen quick-fix på det här problemet, hur mycket jag än önskar att det gjorde det. Vi behöver fortsätta arbeta aktivt och på bred front för att se till att vi kommer framåt. Det finns mycket kvar att göra och det är många som behöver göra sin del i det arbetet.”

Tolv svenska myndigheter har också utsetts till ”hbtqi-strategiska” – däribland Folkhälsomyndigheten, som har ett uppdrag att hitta luckor i kunskapsläget om hbtqi-personers livsvillkor.

Är du transperson och har erfarenhet av det som beskrivs i artikeln? Hör av dig till Kollega genom att klicka på reporterns mejladress nedan. Information om hur du kan tipsa anonymt finns i menyn längst upp på sajten.