Unionenmedlemmen Eva Fridh från Västerås har två universitetsexamina och har jobbat många år som journalist, kommunikatör, lärare, lektör och ombudsman. Det har gått bra tidigare trots att hon är nästan blind. Men de senaste åren har det varit extremt trögt att få jobb. 

– Indirekt sållas jag bort ofta. En grav synnedsättning gör att jag inte kan söka alla jobb, som de som kräver b-körkort till exempel. 

”Hade jag inte en funktionsnedsättning hade jag haft ett jobb idag”

Hon har känt sig diskriminerad. Under en intervju frågade arbetsgivaren om hon ens gått i skolan. 

– Jag fick fler frågor om min funktionsnedsättning än min kompetens, säger Eva Fridh. 

Hon skriver aldrig ut att hon har en synnedsättning i sina jobbansökningar. 

– Om det inte är en merit, som i vissa funkisprojekt. 

Hon kommer till en intervju ibland. 

– Men hade jag inte en funktionsnedsättning hade jag haft ett jobb idag tror jag, säger hon. 

Eva Fridh tror fördomar och slimmade arbetsplatser gör att vissa grupper står utan jobb. Många skriver att de vill ha mångfald i annonser men lever inte upp till det i praktiken tycker hon. 

Eva Fridh är kritisk till hur rekryteringssystem och digitala tester påverkar funktionsnedsattas möjligheter. 

– Jag ramlar bort på grund av rekryteringssidor, säger hon.

Digitala rekryteringssystem gör det svårt för Eva med synnedsättning

Tidigare fick hon teknisk hjälp att skicka sina brev och cv:n av de på Arbetsförmedlingen. 

– Nu ska du själv fylla i olika formulär på hemsidor som inte är tillgänglighetsanpassade. Jag får be bekanta om hjälp. 

Hon tycker arbetsgivare har allt att vinna på att anställa fler som henne. Förutom bred kompetens har hon möjlighet att få både lönebidrag och stöd med tekniska verktyg. 

Vilka jobb söker du?

– Allt, journalist, kommunikatör, administratör, lärare, handläggare, till och med telefonsäljare - trots att jag har två akademiska examina. 

Om nya a-kassan: ”Fruktansvärt frustrerad”

I höstas trädde regeringens nya regler för a-kassan i kraft. Nu sänkts a-kassan stegvis och det finns risk att Eva Fridhs 300 dagar tar slut. 

– Jag kan inte förstå hur en sänkt a-kassa ska hjälpa mig att få jobb. Jag kan bli så fruktansvärt frustrerad när man hör regering och arbetsmarknadsminister säga att nu ska vi sätta press på er här. Jag söker allt jag kan, säger hon. 

Från 39 000 till 12 000 i månaden – så förändrades ekonomin

Just nu deltar Eva Fridh i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Tidigare tjänade hon 39 000 kronor. Nu får hon 12 000 kronor efter skatt av Försäkringskassan för att praktisera på Synskadades riksförbunds kontor i Västerås på 75 procent. Hon jobbar intressepolitiskt, planerar studiecirklar och sköter medlemsvård. 

– Mitt behov av ett lugnare tempo på jobbet har ökat efter att jag blev utbränd 2023. Nu kan jag ta rast när jag behöver. Vi har flextid och förståelse för att jag inte kan skumläsa snabbt på webben. 

Vad händer framöver?

– Jag hoppas på anställning. Annars får jag fortsätta söka jobb. Jag har inget csn kvar. Hade jag inte haft en heltidsanställd sambo hade det varit ännu tuffare nu. 

Eva vill frysa a-kassedagar för personer med funktionsnedsättning

Eva Fridh tycker de som har funktionsnedsättning borde få frysa sina a-kassedagar när de är på en praktik på aktivitetsstöd via Försäkringskassan. Hon varnar också för risken att oseriösa arbetsgivare tar in praktikanter för att praktisera med aktivitetsstöd och sedan inte anställer någon. 

Många med lätt funktionsnedsättning kan arbeta, men inte alltid heltid, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Men får en person rätt till sjukersättning för nedsatt arbetsförmåga på till exempel 25-50 procent av Försäkringskassan blir det i praktiken än svårare att söka ett jobb. 

– Jag kan söka heltidsjobb och säga: Jag kan bara jobba 75 procent. Men vem skulle vilja anställa mig, frågar sig Eva Fridh.

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

”AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld”

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.