Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Diskriminering av feta kan bli förbjudet

Snart ska EU-domstolen ta ett beslut som kan få stor betydelse för landets överviktiga. Om domstolen anser att extrem fetma ska klassas som ett funktionshinder ska arbetsgivarna inte längre kunna diskriminera överviktiga.
Anita Täpp Publicerad
Anders Wiklund/TT
Genom en dom i EU-domstolen kan extrem fetma komma att klassas som funktionshinder. Anders Wiklund/TT

Många undersökningar har visat på att det pågår diskriminering av överviktiga på arbetsmarknaden. Det gäller både möjligheter att få jobb och vilken lön man får. (Se faktaruta.)

Professor Stephan Rössner, en av landets ledande experter på övervikt, har också uppmärksammat den utbredda diskriminering av feta som han anser pågår både i samhället i stort liksom på arbetsplatserna.

Rössner har också hävdat att det fortfarande är tillåtet att håna och förlöjliga fetma och han har pekat på de många fördomar som han anser är vanliga. Dit hör att överviktiga har en bristande självdisciplin, är lata, inkompetenta, slöa, tänker långsammare och är dåliga föredömen för sina kollegor.

Att nu fetma blivit en fråga för EU-domstolen beror på att det danska facket FOA har drivit saken dit, sedan en medlem, förskoleläraren Karsten Kaltoft, fick sparken på grund av sin övervikt på hösten 2010.

Karsten Kaltoft, vägde då 160 kg vilket var lika mycket som när han anställdes av Billund kommun 15 år tidigare.

- Jag blev kallad till ett möte på kontoret. Där sa min chef att jag var avskedad. Hon sa att jag var en bra anställd och att de inte hade fått några klagomål, men att min vikt var ett problem, säger han till tidningen Lag & Avtal.

FAO vill nu veta om överviktiga, som Karsten Kaltoft, omfattas av skydd mot diskriminering, enligt EU:s likabehandlingsdirektiv och har därför bett domstolen om ett så kallat förhandsavgörande i frågan. Beslutet väntas komma i oktober och blir då ett bindande beslut om hur EU-rätten ska tolkas.

I sitt yttrande till EU-domstolen, som kom i somras, anser generaladvokaten att EU-rätten inte generellt förbjuder diskriminering av överviktiga men att extrem fetma kan klassas som ett funktionshinder.

Enligt generaladvokatens yttrande är den som har ett BMI (body mass index) på över 40 extremt fet. När Karsten Kaltoft fick sparken hade han ett BMI på över 50.

Om domstolen väljer att följa yttrandet, vilket den sannolikt gör, så kommer extrem fetma att kunna klassas som ett funktionshinder inom hela EU.

- Det skulle innebära att arbetsgivare är tvungna att beakta det när man anställer, så att överviktiga inte diskrimineras. Arbetsgivarna skulle också kunna få ett ansvar för rehabilitering och behöva vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder, säger Lars Gellner, arbetsrättsexpert på Svenskt Näringsliv, till Lag & Avtal.

För Christina Fleetwood styrelseordförande i Riksförbundet HOBS, överviktigas riksförbund, är EU-domstolens kommande beslut väldigt viktigt.

- Även om den här frågan inte är helt enkel så tycker vi i grunden det är bra om man kan anmäla diskriminering. För det pågår en hets där övervikt och fetma är det enda som fortfarande är tillåtet att diskriminera och stigmatisera i vårt samhälle.

Om ett diskrimineringsförbud också skulle leda till att samhället i stort visar större förståelse och respekt för överviktiga är Christina Fleetwood dock tveksam till.

- Om det blir ett förbud mot diskriminering så kan det betyda mycket för den enskilda människan. Men den stigmatisering som pågår i samhället är så brutal att det ändå kan fortsätta vara lika eländigt för en person även om man har rätt att inte bli diskriminerad. Man kan ju bli lika utfryst ändå. Så det här är ingen lätt fråga, säger hon.

7 av 10 arbetsgivare väljer bort överviktiga

Många undersökningar har visat på överviktigas underläge på arbetsmarknaden. Här är några exempel:

  • Sju av tio arbetsgivare väljer bort överviktiga vid en nyrekrytering. Det visade en undersökning bland tusen företag för några år sedan, gjord av Henrietta Huzell, forskare i arbetsvetenskap vid Karlstads universtitet.
  • Kraftigt överviktiga har 83 procentenheters lägre chans att få jobb än den som är normalviktig, enligt en stuide forskare vid Uppsala universitet och IFAU gjorde bland 426 av landets rekryterare för ett par år sedan.
  • En normalviktig har 33 procents större chans än en överviktig att kallas till en jobbintervju enligt studier som gjorts vid Linnéuniversitetet.
  • Feta tjänar 15 procent och överviktiga 6 procent sämre än normalviktiga enligt en studie som gjordes vid Linneuniversitetet för några år sedan. Den som  varit överviktig eller fet sedan ungdomen drabbas ännu värre, enligt professor Dan-Olof Rooth, då har man i snitt en 20-procentig lägre inkomst.
  • Överviktiga avskedas lättare än andra, hävdar professor Stephan Rössner, vid Karolinska Institutet, vilket han främst baserar på amerikanska undersökningar. Rössner hävdar också att när överviktiga individer anställs vill man ofta inte sätta dem i direkt kontakt med kunder utan placerar dem gärna längst bak i lokalen med andra arbetsuppgifter, då övervikten anses påverka företagets konkurrenskraft på ett negativt sätt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Berättade att hon var gravid – blev av med jobbet

En provanställd kvinna berättade för chefen att hon var gravid. Då blev hon av med jobbet och anklagad för att ha lämnat oriktiga uppgifter. Nu stämmer Unionen företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 13 november 2024, kl 06:01
Gravid och avskedad. Till vänster en kvinna med gravidmage, till höger en svensk lagbok.
Diskriminering på jobbet. En provanställd kvinna blev avskedad efter att ha avslöjat sin graviditet. Unionen stämmer företaget och kräver skadestånd för bland annat brott mot diskrimineringslagen. Foto: Lise Åserud/NTB/TT/Jessica Gow/TT.

Kvinnan fick jobb som administratör på ett grossistföretag. Anställningen inleddes med sex månaders provanställning. 

På sin andra dag på jobbet satt hon och chefen och pratade och chefen frågade om hon hade några barn. Kvinnan svarade att hon hade ett, varpå chefen svarade att han hoppades att hon inte var gravid. När hon uppgav att hon faktiskt var det sa chefen att han var ledsen och besviken och kallade på den person som gjort anställningsintervjun med kvinnan.

Försökte få kvinnan att säga upp sig

Tillsammans försökte de få kvinnan att säga upp sig, med motiveringen att det inte var lönsamt för företaget att anställa någon som bara kunde jobba några månader. När kvinnan inte ville det skrev de ett dokument som de kallade ”Uppsägning på grund av oriktiga uppgifter”. I det stod att företaget sa upp kvinnan med omedelbar verkan på grund av att hon lämnat oriktiga uppgifter. Hon skrev under och lämnade arbetsplatsen.

Nu har Unionen stämt företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Förbundet kräver ytterligare 35 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd och semesterlagen.

Sofia Tot är förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan. Hon tycker att det är uppenbart att kvinnan blev uppsagd på grund av graviditeten. 

– Bara det att det finns ett tidsmässigt samband på ungefär en timma från det att kvinnan berättar att hon är gravid tills hon blir uppsagd tyder på att det är graviditeten som är anledningen. Vi har heller inte fått några andra skäl från arbetsgivaren, säger hon.

Kan arbetsgivare hävda att någon lämnat oriktiga uppgifter vid anställningsintervjun?

– Arbetsgivaren är fri att avsluta en provanställning utan att ange skäl så länge beslutet inte grundas på diskriminerande omständigheter. Finns en sådan misstanke måste arbetsgivaren på ett övertygande sätt visa att en annan omständighet än diskrimineringsgrunden varit helt styrande, säger Sofia Tot.

Man måste inte berätta att man är gravid

En anställd måste inte berätta för arbetsgivaren att hon är gravid. Den som vill vara föräldraledig måste dock berätta det minst två månader i förväg.

Kan du förstå att en arbetsgivare tycker att det är jobbigt att anställda någon som kort efter anställningen ska vara föräldraledig?

– Ja, men man måste förhålla sig till de lagar vi har när man väljer att anställa. När man anställer någon finns alltid en risk att personen inte blir kvar. Personer kan exempelvis bli sjuka, börja studera, säga upp sig eller flytta.

 

Diskriminering

Sverige värst i Norden – på ålderism

Sverige är sämst i Norden på att anställda folk över 55. Det visar en ny forskningsrapport som också belyser hur äldre arbetssökanden ignoreras av företagen.
Johanna Rovira Publicerad 21 oktober 2024, kl 06:02
Ålderism: Till vänster en äldre kvinna pp kontor, till höger en herre som packar sina saker från ett skrivbord.
Sverige sämst i Norden på att anställa äldre. En ny rapport visar att svenska företag ignorerar arbetssökande över 55, medan chanserna är dubbelt så stora i Danmark. Foto: Colourbox.

Söker du som är mellan 55 och 74 år jobb i Danmark är chansen dubbelt så stor att du får napp än om du håller dig inom Sveriges gränser. Det visar Pluskommissionens  kunskapsöversikt och kartläggning av arbetsmarknadsvillkoren för seniorer. 

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Internationellt sticker Sverige enligt andra studier ut som ett av de länder med lägst respekt för äldre, men det är intressant att det kan skilja så mycket mellan länderna i Norden, som ligger så nära varandra och är så väldigt lika i mycket annat, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen, som är ett privat initiativ för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens.

Den privata arbetsmarknaden kan tyckas bättre på att ta vara på erfaren arbetskraft, än den offentliga, men det beror enligt John Mellkvist på att många egenföretagare är äldre. Drygt 40 procent av de yrkesverksamma över 65 år är företagare. 

Många tvingas till att starta eget för att man inte ser någon annan möjlighet. En stor andel äldre slutar söka jobb för att man ser sig som chanslös på arbetsmarknaden. 

Äldre ghostas av arbetsgivarna

Chanserna att få svar på en jobbansökning minskar också ju äldre man är enligt rapporten, som lyfter en äldre studie där man skickade ut en mängd fejkade jobbansökningar för att kolla vilka som fick svar.

Återkopplingsfrekvensen börjar vika redan vid 40-årsåldern och är man över 60 får man i princip ingen återkoppling alls. Det här visar ju tydligt att ålderism existerar.  Och den har inte minskat över tid, tvärtom är det en växande företeelse. 

Någon quickfix för att få bukt med ålderismen finns inte, enligt John Mellkvist, som dock tror på en quick start. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägvisande exempel och det gäller att jobba med attityder för att förändra synen hos både arbetstagare och arbetsgivare, säger John Mellkvist.