Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

SAS-anställda förlorade mot Unionen

De medlemmar på SAS som stämt Unionen förlorade målet. Enligt tingsrätten hade Unionen rätt att teckna avtalet om höjd pensionsålder.
David Österberg Publicerad
Sören Andersson/TT, Anders Wiklund/TT
Sören Andersson/TT, Anders Wiklund/TT

Under onsdagen kom domen i det mål där 186 personer, de flesta medlemmar i Unionen, stämt Unionen för ”olovligt förfogande över pensionsrätt”. Medlemmarna är eller var kabinanställda hos flygbolaget SAS.

Tingsrätten anser dock att Unionen hade rätt att komma överens med SAS om höjd pensionsålder. Domen innebär att Unionen därmed inte behöver betala någon ersättning till de personer som stämt förbundet. I tingsrätten krävde de ersättning för pensionskapitalet i den extra ålderspensionen mellan 60 och 65 år som de ansåg att de förlorat.

Tingsrätten anser inte heller att de kabinanställda blev av med sina pensionspengar – utan att pengarna omdisponerats så att de anställda fick ut pengarna senare i livet.

Varje person som stämt Unionen får betala drygt 13 000 kronor i rättegångskostnader. Unionens totala rättegångskostnader var knappt 2,5 miljoner kronor.

Bakgrunden till stämningen är den ekonomiska kris som SAS befann sig i 2012. Flygbolaget var nära att gå i konkurs och Unionen gick därför med på att teckna ett kollektivavtal som innebar sämre pensionsmöjligheter för kabinanställda. Den nya uppgörelsen innebar bland annat att pensionsåldern höjdes från 60 till 65 år.

Läs mer: Medlemmar i rättegång mot Unionen

Avtalet orsakade raseri hos många medlemmar och 186 av dem stämde Unionen. Medlemmarna ansåg att Unionen inte hade rätt att teckna ett avtal som försämrade pensionsrättigheterna ”utan enskilda arbetstagares godkännande”. De ansåg också att de hade varit med och finansierat pensionsrättigheterna genom att avstå lön.

23 av de 186 kabinanställda var inte medlemmar i Unionen, men ansåg att förbundet ändå skadat dem genom att teckna ett avtal som skadade även icke-medlemmar.

Martin Wästfelt är Unionens chefsjurist. Han anser att domen var väntad.

– Processen har pågått i flera år, men det kom inte upp något nytt under huvudförhandlingen. Så på det viset var domen väntad. Å andra sidan handlar målet om komplicerade frågor och ITP styrs av ett omfattande regelverk, säger han.

Innebär domen att man som medlem i ett fackförbund har små möjligheter att få rätt om förbundet tecknar ett avtal som man ogillar?
– Ja, det kan man säga. Det är ju en effekt av det kollektiva förhandlingssystemet. Och i det här fallet anser vi att vi förankrade avtalet väldigt väl hos medlemmarna, mer än vad vi normalt gör. Det mest anmärkningsvärda här var att medlemmarna stämde sitt fackförbund och inte sin arbetsgivare, trots att det var arbetsgivaren som sparade pengar genom överenskommelsen.

Kommer ni att agera annorlunda om en liknande situation uppstår i framtiden?
– Nej. Vår uppfattning har ju hela tiden varit att vi hade rätt att teckna avtalet och att vi förankrade det väl hos medlemmarna. Känslomässigt kan jag förstå att medlemmarna upplevde avtalet som smärtsamt. Men i det här fallet handlade det om att undvika en konkurs. Att vi vann målet innebär att det kollektiva förhandlingssystemet står tryggt och stabilt, hade vi förlorat hade vi kanske haft skäl att ompröva sättet att förhandla på.

Kollega har varit i kontakt med Jonas Wiberg, ombud för de kabinanställda som stämde Unionen. Han vill vänta med att kommentera domen tills han diskuterat den med sina klienter.

Domen kan överklagas till Svea hovrätt, men prövningstillstånd krävs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Anställda hos callcenter kräver högre lön

Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 13 oktober 2025, kl 06:01
Hörlurar och tangentbord
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox

Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.

Emanuel Turesson. Foto: Privat.

Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.

– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, säger Emanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.

Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.

– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.

Vill slopa 24-årslönerna

Björn Axelsson, klubbordförande Transcom
Björn Axelsson. Foto: Privat.

En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade 24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.

– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.

Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.

– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.

”Hellre högre lön än kortare arbetstid”

Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år.
När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.

Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken. 

– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.

Emanuel Turesson är inne på samma linje.
– Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.

Jobbar storhelger och klämdagar

På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.

– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.

Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?

– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.

Stark strejkvilja bland medlemmarna

Fanny Andersdotter
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.

När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.

– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.

Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson.
– Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.

Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.

Unionens viktigaste avtalskrav:

  • Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026. 
  • Höjning av avtalets lägsta löner.
  • Avsättning till arbetstidsförkortning.
  • Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått.  ¨

Källa: Unionen

Tjänar drygt 20 000 kronor

  • I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
  • Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
  • Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
  • Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.