Under onsdagen kom domen i det mål där 186 personer, de flesta medlemmar i Unionen, stämt Unionen för ”olovligt förfogande över pensionsrätt”. Medlemmarna är eller var kabinanställda hos flygbolaget SAS.

Tingsrätten anser dock att Unionen hade rätt att komma överens med SAS om höjd pensionsålder. Domen innebär att Unionen därmed inte behöver betala någon ersättning till de personer som stämt förbundet. I tingsrätten krävde de ersättning för pensionskapitalet i den extra ålderspensionen mellan 60 och 65 år som de ansåg att de förlorat.

Tingsrätten anser inte heller att de kabinanställda blev av med sina pensionspengar – utan att pengarna omdisponerats så att de anställda fick ut pengarna senare i livet.

Varje person som stämt Unionen får betala drygt 13 000 kronor i rättegångskostnader. Unionens totala rättegångskostnader var knappt 2,5 miljoner kronor.

Bakgrunden till stämningen är den ekonomiska kris som SAS befann sig i 2012. Flygbolaget var nära att gå i konkurs och Unionen gick därför med på att teckna ett kollektivavtal som innebar sämre pensionsmöjligheter för kabinanställda. Den nya uppgörelsen innebar bland annat att pensionsåldern höjdes från 60 till 65 år.

Läs mer: Medlemmar i rättegång mot Unionen

Avtalet orsakade raseri hos många medlemmar och 186 av dem stämde Unionen. Medlemmarna ansåg att Unionen inte hade rätt att teckna ett avtal som försämrade pensionsrättigheterna ”utan enskilda arbetstagares godkännande”. De ansåg också att de hade varit med och finansierat pensionsrättigheterna genom att avstå lön.

23 av de 186 kabinanställda var inte medlemmar i Unionen, men ansåg att förbundet ändå skadat dem genom att teckna ett avtal som skadade även icke-medlemmar.

Martin Wästfelt är Unionens chefsjurist. Han anser att domen var väntad.

– Processen har pågått i flera år, men det kom inte upp något nytt under huvudförhandlingen. Så på det viset var domen väntad. Å andra sidan handlar målet om komplicerade frågor och ITP styrs av ett omfattande regelverk, säger han.

Innebär domen att man som medlem i ett fackförbund har små möjligheter att få rätt om förbundet tecknar ett avtal som man ogillar?
– Ja, det kan man säga. Det är ju en effekt av det kollektiva förhandlingssystemet. Och i det här fallet anser vi att vi förankrade avtalet väldigt väl hos medlemmarna, mer än vad vi normalt gör. Det mest anmärkningsvärda här var att medlemmarna stämde sitt fackförbund och inte sin arbetsgivare, trots att det var arbetsgivaren som sparade pengar genom överenskommelsen.

Kommer ni att agera annorlunda om en liknande situation uppstår i framtiden?
– Nej. Vår uppfattning har ju hela tiden varit att vi hade rätt att teckna avtalet och att vi förankrade det väl hos medlemmarna. Känslomässigt kan jag förstå att medlemmarna upplevde avtalet som smärtsamt. Men i det här fallet handlade det om att undvika en konkurs. Att vi vann målet innebär att det kollektiva förhandlingssystemet står tryggt och stabilt, hade vi förlorat hade vi kanske haft skäl att ompröva sättet att förhandla på.

Kollega har varit i kontakt med Jonas Wiberg, ombud för de kabinanställda som stämde Unionen. Han vill vänta med att kommentera domen tills han diskuterat den med sina klienter.

Domen kan överklagas till Svea hovrätt, men prövningstillstånd krävs.