Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Facken anklagar apotek för missbruk av krisavtal

Det blir ingen förlängning av apotekens tillfälliga krisavtal. Avtalet behövs inte längre och arbetsgivarna har misskött det, anser Unionen.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Johan Nilsson / TT
Unionen och Sveriges Farmaceuter menar att arbetsgivarna har missbrukat krisavtalet genom att bland annat ha flyttat anställda mellan apotek på ett sätt som inte var tänkt. Johan Nilsson / TT

Många branscher drabbades hårt av kraftigt minskad efterfrågan när coronakrisen bröt ut i mitten på mars. Men till apoteken blev anstormningen enorm när många bunkrade munskydd, handsprit och receptbelagda läkemedel.

– Det var helt galet på apoteken. Företagen hade ett stort behov att under perioden ta ut mer arbetstid än vad lag och avtal medger, säger Anders Fredriksson, avtalsansvarig ombudsman för apoteken på Unionen.

Varken facken – Unionen och Sveriges Farmaceuter – apotekskedjorna eller arbetsgivarorganisationen Svensk Handel kunde hantera situationen enligt gällande lagar och regler, till exempel medbestämmandeförhandlingar. Därför tog de fram partsgemensamma riktlinjer, eller ett ”krisavtal” som det också kallas. Krisavtalet gjorde det bland annat möjligt för apoteken att med kort varsel ändra sina öppettider och medarbetarnas arbetsscheman. Vid behov kunde även personal flyttas från ett apotek till ett annat. Arbetsgivarna kunde dessutom ge besked om semester med kortare varsel än normalt.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

– Förhandlingarna ersattes av en informationsskyldighet, förutsatt att arbetsgivarens åtgärder var en direkt följd av coronavirusets effekter, säger Anders Fredriksson.

Svensk Handel – som företräder de fyra apotekskedjorna Apoteket AB, Apoteket hjärtat, Kronans apotek och Lloyds apotek – ser positivt på att riktlinjerna utvecklades.

– De har varit till stor nytta för våra medlemsföretag och bidragit till att apoteken har varit tillgängliga för sina kunder, säger Per Dalekant, avtalsansvarig för apoteksavtalen på Svensk Handel.

Den 20 maj löpte avtalet som började gälla den 24 mars ut. Svensk Handel ville då förlänga överenskommelsen till slutet av augusti.

– Läget är fortfarande osäkert. Vi vet inte var i landet det kan utvecklas en större smittspridning och vi har något högre sjukfrånvaro till följd av corona. Vi ser även förändrade köpmönster, med ökad e-handel och att omsättningen i vissa lägen har minskat. Därför ser vi fortfarande ett behov av någon form av partsgemensamma riktlinjer. Blir det svårare att lösa bemanningen på apoteken och vid sjukfrånvaro finns en risk för att tillgängligheten påverkas, säger Per Dalekant.

Men facken tyckte inte att det fanns någon anledning att förlänga krisavtalet.

– Det var inte jättesvårt för oss att komma fram till det. Det är inte alls samma tryck på apoteken nu som i mars. Nu hinner arbetsgivaren sköta planeringen på det sätt som de normalt gör, säger Anders Fredriksson.

Misskötsel på flera apotek

Det finns också, enligt facken, flera exempel på hur arbetsgivarna har missbrukat krisavtalet. Bland annat har inte möjligheten att vid behov flytta personal mellan apoteken utnyttjats som det var tänkt.

– Den nya arbetsplatsen skulle ligga inom normalt pendlingsavstånd för att det skulle vara möjligt att förena familjeliv och arbetsliv. Men företagen planerade dåligt, enskilda individer fick åka långa sträckor och belastades orimligt hårt, säger Anders Fredriksson.

Facken anser inte heller att arbetsgivaren gav besked om semester och arbetsscheman i så god tid som möjligt.

Läs mer: Så påverkar corona din semester

– I extremfall fick medarbetarna scheman dag för dag. Och det förekom att arbetsgivarna väntade med att lämna besked om semestern in i det sista, utan att det fanns någon koppling till coronasituationen. Det handlade enbart om dålig planering och det skapade irritation bland medlemmarna, säger Anders Fredriksson.

Men Svensk Handel har en annan bild av läget.

– Vår bedömning är att medlemsföretagen har hanterat riktlinjerna korrekt. Under den första perioden var situationen ansträngd för såväl fackens medlemmar som för apoteken som organisation.

Arbetsgivarsidan tycker också att facken borde ha påtalat de problem som medarbetarna upplevde tidigare.

– Då hade vi kunnat försöka komma till rätta med de situationer där de menar att riktlinjerna överutnyttjas.

Men enligt Anders Fredriksson på Unionen var det inte möjligt.

– Problemet är att personalen är rädda för repressalier i form av sämre scheman och lägre löneutveckling om de uttalar sig öppet. Därför har vi tyvärr inte kunnat presentera specifika exempel, säger han.

Läs mer: Unionen uppmanar apotekspersonal våga mer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Hårt motstånd mot kortad arbetstid

I snart 30 år har Unionen jobbat för att sänka arbetstiden med två timmar i veckan. Nu är striden om arbetstiden hetare än någonsin.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 10 mars 2025, kl 06:01
En klocka och fingrar på ett tangentbord
I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Foto: TT/Shutterstock

År 1998 satte facken inom industrin upp ett långsiktigt mål: arbetstiden skulle kortas med 100 timmar per år. I dag, 27 år senare, finns ännu inget centralt kollektivavtal där arbetstiden är 100 timmar kortare per år. Kortast arbetstid – runt 65 timmar mindre per år – finns i avtalet med Teknikarbetsgivarna.

I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Men motståndet från arbetsgivarna är massivt – och de delegationer Kollega har pratat med – tror att arbetstidsförkortning blir den stora stötestenen. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, håller med.

Martin Wästfeldt

– Det finns ett jättehårt motstånd i den här frågan hos alla våra motparter. Det har det alltid funnits. När arbetstiden kortas finns mindre tillgänglig arbetstid för att bedriva produktion, att hålla i gång en verksamhet, att utföra tjänster. Likafullt har vi bestämt oss för att hålla i det här målet på 100 timmar.

I de fall vi har system för arbetstidsförkortning vill vi utöka dem, i de fall vi inte har system vill vi införa sådana.

Kan ni nå 100 timmars arbetstidsförkortning redan i årets avtalsrörelse?

– Den här typen av reformer kräver uthållighet. Att genomföra flexpension fullt ut tog tio år. Att korta arbetstiden med 65 timmar årligen gjorde vi mellan 1998 och 2007. Saker tar tid i kollektivavtalsförhandlingar.

Ska en del av det löneutrymmet på 4,2 procent användas till att korta arbetstiden?

– Ja, vår inställning är att vi betalar för kortare arbetstid. Men om det blir så som många tror, att kortare arbetstid leder till högre effektivitet och därmed högre produktivitet, då har vi ett större utrymme att förhandla om nästa gång.

Är risken hög för konflikt?

– Man kan aldrig bortse från att det kan bli konflikt, men vårt mål är att komma överens.

Hur ser du på arbetsgivarnas inställning att det är svårt att förhandla om kortare arbetstid samtidigt som det finns en diskussion om lagstiftad arbetstidsförkortning?

– Diskussionen om lagstiftning är inte ny. År 2001 fanns mycket mer långtgående lagstiftningsidéer än det finns nu. Då fanns en statlig utredning som jobbade med de här frågorna. Däremot är kanske diskussionen i samhället lite hetare nu.

Vilken blir den största stötestenen i den kommande avtalsrörelsen?

Anders Holger-Nilsson, ordförande branschdelegationen Handel & Visita: 
− Arbetstidsförkortningen, definitivt. Problemet är att vi inte är klara med avsättningarna till flexpension på våra områden. Ska vi lösa flexpensionen och arbetstidsförkortningen samtidigt finns risken att det kommer att påverka utrymmet för löneökningar – och då är det många medlemmar som kommer att bli irriterade. För det är lön som folk behöver i dag.

– Flexpension och arbetstidsförkortning är extremt tunga krav. Min känsla är att årets avtalsrörelse kommer bli tuffare än de jag varit med om tidigare och att det kommer att skramlas från båda håll. Arbetstidsförkortningen sitter nämligen hårdare inne hos våra motparter än flexpensionen.

– Historiskt har våra medlemmar alltid värdesatt lön mest, men nu när arbetstidsförkortning är på tapeten vill de också ha det. Vi jobbar som bekant mycket i dag och man behöver återhämtning.

 

stefan

Stefan Arvidsson, ordförande branschdelegationen Tjänster och Säkerhet (Almega):
– Det kommer att bli tuffa diskussioner om arbetstidsförkortningen. Om arbetsgivarna inom industrin är motståndare till idén så har vi det i vår delegation inte direkt lättare med Almega, där utbyggnaden av flexpensionen är kvar. Samtidigt vill ingen ha lagstiftning, att politikerna ska in och röja i arbetstiderna.

– Arbetstidsförkortning är en vettig fråga att driva. Många av våra medlemmar jobbar för mycket och många tycker att det är dags att göra något åt det. Vi har en yngre generation som ska jobba tills de är 70. Ska man orka tror jag att vi måste börja bygga ut arbetstidsförkortningen i varje avtalsrörelse – det kanske inte kommer att märkas i början, men kommer att få effekt till slut.

 

James Jolly, ordförande branschdelegationen Transport: 
− Arbetstidsförkortning blir den stora grejen. Det är bra att det är en ny hjärtefråga för Unionen och det är något som våra medlemmar efterfrågar. Många känner sig slitna av hård arbetsbestlastning och av att jobba i slimmade organisationer, man behöver tid för återhämtning.

− Jag uppfattar det som att arbetsgivarna generellt tycker att våra krav om arbetstidsförkortning är uppåt väggarna. Det är inget vi kommer att lösa på en avtalsrörelse utan något vi successivt får jobba för, precis som vi gjorde med flexpensionen.

– Allt i en avtalsrörelse är inte lön, utan vi vill som vanligt få till villkorsförbättringar i avtalen. Bland annat förbättrade villkor för obekväm arbetstid, som är vanligt bland annat i hamnar och på flygplatser – det kommer vi inte att släppa. Men arbetstidsförkortningen blir den nya långtidsfrågan som vi kommer att jobba hårt för.

*Vad är en branschdelegation?
Unionen har 14 branschdelegationer, som representerar medlemmarna när nya centrala kollektivavtal förhandlas. Varje delegation ansvarar för flera kollektivavtal. Ledamöterna är valda av Unionens medlemmar.
 

Avtalen som har kortare arbetstid

Industriarbetsgivarna.

I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.

Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Fyra dagar per år.

Gröna arbetsgivare.

I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.

Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.

Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.

Energiföretagen.

63 timmar kortare arbetstid per år.

Fremia Samhall.

58 timmar och 20 minuter kortare arbetstid per år.

Avtalsrörelsen i korthet och Unionens krav

  • Löneökning: 4,2 procent på ett år.
  • Arbetstidsförkortning: kortad arbetstid i alla avtal.
  • Semester: rätt till förskottssemester.
  • Övertid: kompensation för deltidsanställda.
  • 3, 4 miljoner anställda omfattas av årets avtalsrörelse.
  • 500 kollektivavtal ska förhandlas varav 80 är Unionens. 
  • Unionen är nyckelaktör som en av parterna i industriavtalet, som sätter nivån (märket) för alla avtal. 
  • Detta avtal löper ut den 31 mars.