Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Facken anklagar apotek för missbruk av krisavtal

Det blir ingen förlängning av apotekens tillfälliga krisavtal. Avtalet behövs inte längre och arbetsgivarna har misskött det, anser Unionen.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Johan Nilsson / TT
Unionen och Sveriges Farmaceuter menar att arbetsgivarna har missbrukat krisavtalet genom att bland annat ha flyttat anställda mellan apotek på ett sätt som inte var tänkt. Johan Nilsson / TT

Många branscher drabbades hårt av kraftigt minskad efterfrågan när coronakrisen bröt ut i mitten på mars. Men till apoteken blev anstormningen enorm när många bunkrade munskydd, handsprit och receptbelagda läkemedel.

– Det var helt galet på apoteken. Företagen hade ett stort behov att under perioden ta ut mer arbetstid än vad lag och avtal medger, säger Anders Fredriksson, avtalsansvarig ombudsman för apoteken på Unionen.

Varken facken – Unionen och Sveriges Farmaceuter – apotekskedjorna eller arbetsgivarorganisationen Svensk Handel kunde hantera situationen enligt gällande lagar och regler, till exempel medbestämmandeförhandlingar. Därför tog de fram partsgemensamma riktlinjer, eller ett ”krisavtal” som det också kallas. Krisavtalet gjorde det bland annat möjligt för apoteken att med kort varsel ändra sina öppettider och medarbetarnas arbetsscheman. Vid behov kunde även personal flyttas från ett apotek till ett annat. Arbetsgivarna kunde dessutom ge besked om semester med kortare varsel än normalt.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

– Förhandlingarna ersattes av en informationsskyldighet, förutsatt att arbetsgivarens åtgärder var en direkt följd av coronavirusets effekter, säger Anders Fredriksson.

Svensk Handel – som företräder de fyra apotekskedjorna Apoteket AB, Apoteket hjärtat, Kronans apotek och Lloyds apotek – ser positivt på att riktlinjerna utvecklades.

– De har varit till stor nytta för våra medlemsföretag och bidragit till att apoteken har varit tillgängliga för sina kunder, säger Per Dalekant, avtalsansvarig för apoteksavtalen på Svensk Handel.

Den 20 maj löpte avtalet som började gälla den 24 mars ut. Svensk Handel ville då förlänga överenskommelsen till slutet av augusti.

– Läget är fortfarande osäkert. Vi vet inte var i landet det kan utvecklas en större smittspridning och vi har något högre sjukfrånvaro till följd av corona. Vi ser även förändrade köpmönster, med ökad e-handel och att omsättningen i vissa lägen har minskat. Därför ser vi fortfarande ett behov av någon form av partsgemensamma riktlinjer. Blir det svårare att lösa bemanningen på apoteken och vid sjukfrånvaro finns en risk för att tillgängligheten påverkas, säger Per Dalekant.

Men facken tyckte inte att det fanns någon anledning att förlänga krisavtalet.

– Det var inte jättesvårt för oss att komma fram till det. Det är inte alls samma tryck på apoteken nu som i mars. Nu hinner arbetsgivaren sköta planeringen på det sätt som de normalt gör, säger Anders Fredriksson.

Misskötsel på flera apotek

Det finns också, enligt facken, flera exempel på hur arbetsgivarna har missbrukat krisavtalet. Bland annat har inte möjligheten att vid behov flytta personal mellan apoteken utnyttjats som det var tänkt.

– Den nya arbetsplatsen skulle ligga inom normalt pendlingsavstånd för att det skulle vara möjligt att förena familjeliv och arbetsliv. Men företagen planerade dåligt, enskilda individer fick åka långa sträckor och belastades orimligt hårt, säger Anders Fredriksson.

Facken anser inte heller att arbetsgivaren gav besked om semester och arbetsscheman i så god tid som möjligt.

Läs mer: Så påverkar corona din semester

– I extremfall fick medarbetarna scheman dag för dag. Och det förekom att arbetsgivarna väntade med att lämna besked om semestern in i det sista, utan att det fanns någon koppling till coronasituationen. Det handlade enbart om dålig planering och det skapade irritation bland medlemmarna, säger Anders Fredriksson.

Men Svensk Handel har en annan bild av läget.

– Vår bedömning är att medlemsföretagen har hanterat riktlinjerna korrekt. Under den första perioden var situationen ansträngd för såväl fackens medlemmar som för apoteken som organisation.

Arbetsgivarsidan tycker också att facken borde ha påtalat de problem som medarbetarna upplevde tidigare.

– Då hade vi kunnat försöka komma till rätta med de situationer där de menar att riktlinjerna överutnyttjas.

Men enligt Anders Fredriksson på Unionen var det inte möjligt.

– Problemet är att personalen är rädda för repressalier i form av sämre scheman och lägre löneutveckling om de uttalar sig öppet. Därför har vi tyvärr inte kunnat presentera specifika exempel, säger han.

Läs mer: Unionen uppmanar apotekspersonal våga mer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Anställda hos callcenter kräver högre lön

Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 13 oktober 2025, kl 06:01
Hörlurar och tangentbord
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox

Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.

Emanuel Turesson. Foto: Privat.

Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.

– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, säger Emanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.

Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.

– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.

Vill slopa 24-årslönerna

Björn Axelsson, klubbordförande Transcom
Björn Axelsson. Foto: Privat.

En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade 24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.

– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.

Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.

– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.

”Hellre högre lön än kortare arbetstid”

Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år.
När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.

Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken. 

– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.

Emanuel Turesson är inne på samma linje.
– Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.

Jobbar storhelger och klämdagar

På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.

– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.

Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?

– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.

Stark strejkvilja bland medlemmarna

Fanny Andersdotter
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.

När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.

– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.

Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson.
– Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.

Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.

Unionens viktigaste avtalskrav:

  • Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026. 
  • Höjning av avtalets lägsta löner.
  • Avsättning till arbetstidsförkortning.
  • Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått.  ¨

Källa: Unionen

Tjänar drygt 20 000 kronor

  • I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
  • Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
  • Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
  • Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.