Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Facken anklagar apotek för missbruk av krisavtal
Det blir ingen förlängning av apotekens tillfälliga krisavtal. Avtalet behövs inte längre och arbetsgivarna har misskött det, anser Unionen.
Många branscher drabbades hårt av kraftigt minskad efterfrågan när coronakrisen bröt ut i mitten på mars. Men till apoteken blev anstormningen enorm när många bunkrade munskydd, handsprit och receptbelagda läkemedel.
– Det var helt galet på apoteken. Företagen hade ett stort behov att under perioden ta ut mer arbetstid än vad lag och avtal medger, säger Anders Fredriksson, avtalsansvarig ombudsman för apoteken på Unionen.
Varken facken – Unionen och Sveriges Farmaceuter – apotekskedjorna eller arbetsgivarorganisationen Svensk Handel kunde hantera situationen enligt gällande lagar och regler, till exempel medbestämmandeförhandlingar. Därför tog de fram partsgemensamma riktlinjer, eller ett ”krisavtal” som det också kallas. Krisavtalet gjorde det bland annat möjligt för apoteken att med kort varsel ändra sina öppettider och medarbetarnas arbetsscheman. Vid behov kunde även personal flyttas från ett apotek till ett annat. Arbetsgivarna kunde dessutom ge besked om semester med kortare varsel än normalt.
Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete
– Förhandlingarna ersattes av en informationsskyldighet, förutsatt att arbetsgivarens åtgärder var en direkt följd av coronavirusets effekter, säger Anders Fredriksson.
Svensk Handel – som företräder de fyra apotekskedjorna Apoteket AB, Apoteket hjärtat, Kronans apotek och Lloyds apotek – ser positivt på att riktlinjerna utvecklades.
– De har varit till stor nytta för våra medlemsföretag och bidragit till att apoteken har varit tillgängliga för sina kunder, säger Per Dalekant, avtalsansvarig för apoteksavtalen på Svensk Handel.
Den 20 maj löpte avtalet som började gälla den 24 mars ut. Svensk Handel ville då förlänga överenskommelsen till slutet av augusti.
– Läget är fortfarande osäkert. Vi vet inte var i landet det kan utvecklas en större smittspridning och vi har något högre sjukfrånvaro till följd av corona. Vi ser även förändrade köpmönster, med ökad e-handel och att omsättningen i vissa lägen har minskat. Därför ser vi fortfarande ett behov av någon form av partsgemensamma riktlinjer. Blir det svårare att lösa bemanningen på apoteken och vid sjukfrånvaro finns en risk för att tillgängligheten påverkas, säger Per Dalekant.
Men facken tyckte inte att det fanns någon anledning att förlänga krisavtalet.
– Det var inte jättesvårt för oss att komma fram till det. Det är inte alls samma tryck på apoteken nu som i mars. Nu hinner arbetsgivaren sköta planeringen på det sätt som de normalt gör, säger Anders Fredriksson.
Misskötsel på flera apotek
Det finns också, enligt facken, flera exempel på hur arbetsgivarna har missbrukat krisavtalet. Bland annat har inte möjligheten att vid behov flytta personal mellan apoteken utnyttjats som det var tänkt.
– Den nya arbetsplatsen skulle ligga inom normalt pendlingsavstånd för att det skulle vara möjligt att förena familjeliv och arbetsliv. Men företagen planerade dåligt, enskilda individer fick åka långa sträckor och belastades orimligt hårt, säger Anders Fredriksson.
Facken anser inte heller att arbetsgivaren gav besked om semester och arbetsscheman i så god tid som möjligt.
Läs mer: Så påverkar corona din semester
– I extremfall fick medarbetarna scheman dag för dag. Och det förekom att arbetsgivarna väntade med att lämna besked om semestern in i det sista, utan att det fanns någon koppling till coronasituationen. Det handlade enbart om dålig planering och det skapade irritation bland medlemmarna, säger Anders Fredriksson.
Men Svensk Handel har en annan bild av läget.
– Vår bedömning är att medlemsföretagen har hanterat riktlinjerna korrekt. Under den första perioden var situationen ansträngd för såväl fackens medlemmar som för apoteken som organisation.
Arbetsgivarsidan tycker också att facken borde ha påtalat de problem som medarbetarna upplevde tidigare.
– Då hade vi kunnat försöka komma till rätta med de situationer där de menar att riktlinjerna överutnyttjas.
Men enligt Anders Fredriksson på Unionen var det inte möjligt.
– Problemet är att personalen är rädda för repressalier i form av sämre scheman och lägre löneutveckling om de uttalar sig öppet. Därför har vi tyvärr inte kunnat presentera specifika exempel, säger han.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD
Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.
– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.
Vill inte kommentera
Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.
Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.
Gränsdragning
På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.
Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.
Folkuniversitetet
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.
Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal
Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.
”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.
Möjlighet att strejka
Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”
Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.
Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.
"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.
