Artikeln i korthet:
- Diskussionen om kortare arbetstid har åter blivit aktuell, med stöd från flera fackförbund och partier som förespråkar 35-timmarsvecka.
- Studier visar att kortare arbetstid kan förbättra hälsa och minska stress, men förutsätter att arbetsbördan inte ökar.
- Arbetsgivarsidan är emot lagstadgad arbetstidsförkortning och förespråkar kollektivavtalsförhandlingar istället.
För 51 år sedan genomfördes lagen om 40 timmars arbetsvecka. Nu – tycker många – är det dags att ändra på lagen och sänka arbetstiden. I år har fackförbunden Vision, Akademikerförbundet SSR, Vårdförbundet, Kommunal och Transportarbetareförbundet krävt sänkt arbetstid via lag. Strax före sommaren beslutade LO att prioritera frågan, både via lag och kollektivavtal.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet har länge sagt att de på sikt vill korta arbetstiden och efter sommaren kom beskedet från Socialdemokraterna att partiet ska arbeta för 35-timmarsvecka.
– Vi vill bevisa att ett sänkt heltidsmått är både möjligt och positivt för samhället, sa Annika Strandhäll (S).
Reformen ska inledas med ett forskningsprojekt där 5 000 arbetstagare, främst inom välfärden, under ett års tid ska arbeta 35 timmar i veckan.
”Dåligt att korta arbetstiden via lag”
Men att korta arbetstiden via lag är en jättedålig idé, tycker arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.
– I Sverige har vi hittat någon form av balans i 40 timmar enligt lag. Svenskt Näringsliv tycker att det är en bra och rimlig avvägning som bör ligga fast, säger Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv.
– En sänkning skulle såklart innebära positiva saker för en del individer, men till ett högt pris. Vi är mitt uppe i en grön omställning, vi behöver rusta Försvarsmakten, vi har stora utmaningar i rättsväsendet samtidigt som vår tillväxt inte är var den borde vara. Att i det läget se till att alla jobbar mindre är fel väg att gå.
Och Unionen håller med. I Sverige är det arbetsgivare och fackförbund som ska bestämma arbetstiden, inte politikerna, enligt förbundet.
– Vi tycker inte att det är bra med lagstiftning om minskad arbetstid, liksom vi inte tycker att det är bra med lagstiftning om minimilöner. Vi tycker att parterna ska reglera de här frågorna i kollektivavtalsförhandlingar. Lönebildningen är parternas uppgift att hantera och arbetstiden ingår i lönebildningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
Han betonar samtidigt att kortare arbetstid är en viktig fråga för förbundet.
– Inom Facken inom industrin har vi under lång tid haft det långsiktiga målet att sänka arbetstiden med 100 timmar per år, alltså två timmar per vecka. Där har vi kommit olika långt i olika avtal, men med Teknikarbetsgivarna, som är vårt största avtalsområde, har vi nästan 1,5 timme i veckan.
De senaste 50 åren har produktiviteten i Sverige stigit kraftigt. Det har också reallönerna gjort. Arbetstiden har dock inte kortats kraftigt. Har medlemmarna inte värderat kortare arbetstid lika högt som högre lön?
– I en förhandling handlar det alltid om att väga olika saker mot varandra. Frågan om att korta arbetstiden har alltid varit central, men hur prioriterad den är jämfört med andra frågor kan variera lite. Även motståndet från arbetsgivaren kan variera och det påverkar också resultatet i en förhandling, säger Martin Wästfelt.
Fyradagarsvecka kan ge gladare medarbetare
Lagstiftning är å andra sidan ingen nödvändighet för att korta arbetstiden. Organisationen 4 Day Week Global arbetar för att fler företag och organisationer frivilligt ska införa fyradagarsvecka. De internationella studier som organisationen stått bakom har visat att kortare arbetstid med bibehållen lön ger gladare och mindre stressade medarbetare – samtidigt som produktiviteten bibehålls eller ökar.
Just nu pågår en svensk studie där flera företag testar kortare arbetstid.
– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på, säger Anna-Carin Alderin, organisationens svenska representant.
– Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.
En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.
– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare. På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.
”Många jobbar mindre än åtta timmar om dagen”
Att arbetstiden inte sänkts i Sverige sedan 1973 har flera förklaringar, tror hon. En är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.
– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det förrän nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.
Kraven på kortare arbetstid via lag har främst kommit från arbetarhåll. Efter årets kongress lovar LO att frågan ska prioriteras. I april i år gav LO:s avgående ordförande Susanna Gideonsson två huvudskäl till det, i en intervju med Dagens Nyheter. Dels möjliggör kortare arbetsdagar ett längre yrkesliv, dels minskar en förkortning skillnaden mellan arbetare och tjänstemän – som efter pandemin oftare kan arbeta hemifrån och därmed slipper pendlingstid. Martin Wästfelt håller delvis med om att tjänstemän har ett friare arbetsliv.
– Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att många tjänstemän inte alls har den friheten. Många har väldigt fasta scheman, som anställda inom callcenter och it-support till exempel. Dessutom har globalisering och digitalisering gjort att många tjänstemän jobbar obekväma tider och förväntas vara tillgängliga hela tiden.
Oklart vad kostnaden för att sänka arbetstiden är
Exakt hur mycket det skulle kosta samhället att sänka arbetstiden för alla är oklart. Svenskt Näringsliv har använt en utredning som Konjunkturinstitutet, KI, gjorde 2002 och uppdaterat den med nya siffror. Organisationen hävdar att BNP skulle minska med 500 miljarder kronor om året om arbetstiden sänktes med fem timmar i veckan för alla. Sveriges BNP är ungefär 6 300 miljarder kronor.
Den fackliga tankesmedjan Katalys – som står LO nära värderingsmässigt – är betydligt försiktigare. I en rapport från 2015 skriver tankesmedjan att KI:s antaganden är alltför restriktiva och att en sänkning snarare skulle kosta 25 miljarder kronor om året, om arbetstiden sänktes till 35 timmar i veckan över en femårsperiod.
Oavsett vem som har mest rätt: att korta arbetstiden får konsekvenser. I rapporten ”Är vi för alltid fast i åttatimmarsdagen”, författad av Mats Essemyr och utgiven av TCO:s tankesmedja Futurion, konstateras att en lagstiftad sänkning skulle innebära att arbetsgivarna försöker effektivisera. Om det inte är möjligt kommer antingen fler att anställas – vilket äter upp löneutrymme – eller kvarvarande personal att få jobba hårdare.
Rapporten lyfter också det faktum att förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika branscher. En tjänsteman kan kanske lättare öka sin produktivitet och jobba färre timmar, medan det alltid tar en viss tid att gipsa en arm eller köra en buss mellan A och B.
Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv säger att han inte är motståndare till kortare arbetstid, men att sådana överenskommelser i så fall ska slutas i förhandlingar. Dessutom – säger han – får vi mer gjort ju mer vi arbetar.
Men måste vi arbeta just 40 timmar i veckan? Och varför ska vi i så fall arbeta 8 timmar om dagen och inte 9 eller 10?
– Vi måste ingenting. Sverige är en demokrati och här har vi kommit fram till att 40 timmar är en rimlig normalarbetstid. Just nu pågår en diskussion om vi borde sänka arbetstiden eller inte. Det är såklart en avvägning. Arbetar vi mer tjänar vi som samhälle mer, samtidigt som vi också slits hårdare om vi jobbar mer, allt annat lika. Vi har alla intresse av att ha ett långt, bra och hållbart liv.
Kortare arbetstid kan leda till färre sjukskrivningar
Det finns en del som tyder på att vi mår bättre av att arbeta mindre. I en studie från Stressforskningsinstitutet 2016 undersökt Helena Schiller, doktor i folkhälsa, hur en 25-procentig minskning av arbetstiden påverkade sömn och stress.
– Försöket pågick under 1,5 år med 900 människor. Efteråt mådde deltagarna bättre, sov bättre och var mindre stressade. Min studie kunde dock inte säga något om den eventuella ekonomiska vinningen, säger hon.
Kan man tänka sig att kortare arbetstid leder till minskade sjukskrivningar på sikt?
– Absolut, det var min slutsats. I många andra försök har man sett just det, men det gäller att inte öka arbetsbördan.
Helena Schillers forskning gjordes före pandemin. Hon tror att situationen för många tjänstemän i dag är annorlunda.
– Många har möjlighet att jobba på distans. För dem behöver vi kanske inte korta arbetstiden. Att exempelvis slippa pendla 45 minuter gånger två ger ju 1,5 timme om dagen i tidsvinst om du jobbar hemifrån. Och då kan man använda den tiden till återhämtning. Det är möjligt att det räcker med den flexibiliteten för att få ner sjukskrivningarna och få mer nöjda och effektivare medarbetare.
I dag jobbar Helena Schiller som organisationsutvecklare. Som sådan betonar hon att arbetstidsförkortning bara är bra om arbetsbördan minskar.
– Om du hela tiden känner att du borde få klart något eller förbereda något får du ändå inte optimal återhämtning.
Så arbetstidsförkortning skulle till och med kunna leda till ökad stress?
– Ja, särskilt om du har ett jobb där det är svårt att släppa tankarna på jobbet. Om du är tjänsteman kan du ju i princip jobba dygnet runt om ingen stoppar dig. Om du då har saker som hänger över dig sätter du dig kanske och jobbar på kvällen. Men det är också individuellt. Jag jobbar själv gärna på kvällen när allt har lugnat ner sig, så det är olika hur man är som person.
Så mycket jobbar olika yrkesgrupper
Yrkesgrupp Sektor Vanligaste arbetstid Nattarbetstid
Undersköterska Kommun/region 37 34,33
Metallarbetare Privat 38,36 34
Tjänsteman Privat 38,36 34
Ingenjörer Privat 38,36 34
Tjänstemän Kommun/region 38,25 34,33
Sjuksköterska Kommun/region 38,25 34,33
Lärare Kommun 1 767 timmar/år
Källa: Rapporten ”Är vi för alltid fast i åttatimmarsdagen?”.
Så har arbetstidslagen ändrats
1919
Åttatimmarsdagen införs. Arbetsveckan blir då 48 timmar lång, med arbete måndag till lördag.
1938
Rätt till två veckors semester per år.
1951
Rätt till tre veckors semester per år.
1963
Rätt till fyra veckors semester per år.
1970
Ny arbetstidslag. Den kortar arbetsveckan i två steg till 40 timmar i veckan från den 1 januari 1973.
1978
Rätt till fem veckors semester per år.
Arbetstidslagens viktigaste grunder
- Ordinarie arbetstid får vara högst 40 timmar i veckan.
- Arbetsgivare får lägga ut övertid om det är nödvändigt för verksamheten. Det finns dock ett tak.
- Alla har rätt till 11 timmars sammanhängande vila per dygn.
- Nattarbete får inte överstiga åtta timmar per dygn.
- Alla har rätt till 36 timmars sammanhängande vila per vecka.
- Alla har rätt till rast efter fem timmars arbete.
