Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetstiden blir allt längre

För snart tio år sedan siade forskaren Roland Paulsen i Kollega om hur vi skulle jobba 2024. Hans dystopiska framtidsbild ser nu ut att komma på skam - verkligheten blev värre än han föreställt sig.
Johanna Rovira Publicerad
Till vänster en illustration av en man som dystert sitter på en klockas timvisare och till höger en porträttbild på docent Roland Paulsen.
"Vi har inte bara konstant arbetstid – genom höjningen av pensionsåldern är det i själva verket en arbetstidsförlängning som äger rum, vilket historiskt sett är helt unikt", säger Roland Paulsen och målar en dyster bild av framtidens arbetsliv. Foto: Colourbox/Emma-Sofia Olsson/SvD/TT.

–Det har aldrig någonsin varit så enkelt att dela arbetstiden, menade Roland Paulsen, docent vid Lunds universitet och debattör, när Kollega intervjuade honom om framtidens arbetstid, för snart tio år sedan. 

Roland Paulsen utomhus i grönska, allvarlig.
Roland Paulsen. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Han hoppades då att vi, tack vare rationaliseringar och effektiviseringar, skulle trappa ner i arbetstid och dela på de jobb som fanns kvar. Men han hade även ett dystopiskt scenario, som innebar att vi skulle komma att klamra oss fast vid åttatimmarsnormen.

Nu sitter vi snart med facit i hand och verkligheten är betydligt dystrare än han föreställde sig för ett decennium sedan:

 Det blev mer dystopiskt än jag beskrev det. Vi har inte bara konstant arbetstid – genom höjningen av pensionsåldern är det i själva verket en arbetstidsförlängning som äger rum, vilket historiskt sett är helt unikt.

Majoritet vill ha kortare arbetstid

På 70-talet såg alla partier, utom Moderaterna, arbetstidsförkortning som ett naturligt nästa steg på en redan inslagen väg där 40-timmarsvecka just införts. Då var det var inget kontroversiellt att propagera för kortare arbetstid, poängterar Roland Paulsen. Sen tog det stopp. En majoritet av befolkningen vill visserligen fortfarande ha någon form av arbetstidsförkortning. Men bland beslutsfattarna har åsikterna svängt i motsatt riktning.

Halvera arbetstiden, ungefär fyra timmar per dag

 Det är klart att man kan peka på att det råder brist på arbetskraft inom vård och omsorg. Men arbetsvillkoren där är så hemska att folk flyr därifrån. Om man slimmar organisationer så hårt att det inte längre blir roligt att jobba kvar, söker sig folk till andra branscher. Och de som är ansvariga för att det blivit så tar detta till intäkt för att det inte går att sänka arbetstiden, säger Roland Paulsen. 

Framtiden ser inte ljusare ut. Även om det alltid är omöjligt att förutse vilka politiska frågor som kan vinna inflytande och att det i varje ögonblick finns möjligheter till helomvändning, påpekar Roland Paulsen.

Pension först vid 75

 Fortsätter vi i den riktning vi går nu, kommer vi om tio år att ha en situation där pensionsåldern närmar sig 75 år så som Fredrik Reinfeldt en gång föreslog till mångas förtret Att komma till Sverige utifrån blir alltmer knutet till att ha jobb. När sysselsättning inte enbart handlar om lön, utan också om att få stanna i Sverige, blir arbetskraften alltmer räddhågsen. Folk blir beredda att gå med på väldigt mycket för att behålla jobbet.

I övriga världen finns dock ljuspunkter för trötta löneslavar. Den stora brittiska studien om fyradagarsvecka har, enligt Roland Paulsen, väckt liv i frågan om arbetstidsförkortning. Han nämner också The Great Resignation, en trend som startade 2021 i USA när miljontals anställda valde att säga upp sig, och Quiet Quitting, ett fenomen som handlar om att man gör så lite som möjligt på jobbet, som tecken på att missnöjet mot långa arbetsdagar gror i leden.

 I Finland har man testat basinkomst och i senaste valrörelsen drev finska socialdemokraterna sex timmars arbetsdag som en valfråga. Det ligger väldigt långt bort att föreställa sig att våra socialdemokrater skulle göra något liknande.

Arbetstidsförkortning på önskelistan

Något motvilligt går Roland Paulsen ändå med på att måla upp ett önskescenario över framtiden. Det är inte en utopisk framtidsvision, understryker han, utan fullkomligt genomförbar.

  Ett önskescenario vore att vi kunde fortsätta den väg vi slog in på under 1900-talet. Hittills har vi bevisligen mått samhällsekonomiskt bra, och fått lägre arbetslöshet, när arbetstiden kortats.

 I kraft av att vi blivit så oerhört mycket mer produktiva skulle vi kunna frångå modellen där bara de som arbetar har rätt till en dräglig inkomst. Vi skulle kunna beskatta annat än bara arbete och införa en basinkomst som räcker att leva på.

Och hur många timmar är det rimligt att jobba per vecka?

 Sedan 1970-talet har vi fördubblat produktiviteten medan arbetstiden varit konstant. Så halvera arbetstiden, ungefär fyra timmar per dag, säger Roland Paulsen.

Arbetstidsförkortning kan ske på fler sätt: 

Längre semester: 1978 infördes lag om fem veckor/25 dagars semester. 1991 infördes lag om 27 dagars semester men återgick till 25 dagar tre år senare, vilket alltså innebar arbetstidsförlängning. 

Kortare arbetsdagar:1919 infördes åtta timmars arbetsdag/48-timmarsvecka i Sverige.  

Kortare arbetsvecka: 1973 infördes femdagarsvecka och veckoarbetstiden blev såldes 40 timmar. 

Tidigare pension: 1976 sänktes pensionsåldern från 67 till 65 år. Från och med i år är tidigaste ålder för att få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg  66 år i stället för 65, således en arbetstidsförlängning. 

Fler röda dagar: Det finns i dag12 helgdagar i Sverige- 1939 infördes 1 maj som helgdag. När Sveriges nationaldag infördes som ny helgdag 2004, försvann samtidigt annandag pingst som röd dag. I praktiken innebar detta en arbetstidsförlängning eftersom annandag pingst alltid inföll på en måndag, medan 6 juni infaller på lördag eller söndag vissa år. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Så funkar arbetstidsförkortning

Kortare arbetstid stod högt på Unionenmedlemmarnas önskelista inför årets avtalsrörelse. Hur arbetstiden krymps kan variera mellan företag och till och med inom samma företag. Kollega har kollat hur det funkar i praktiken.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2025, kl 06:01
Arbetstidsbank - så funkar det. En man vid ett skrivbord med en stor klocka framför ansiktet.
Arbetstidsbank - hur funkar det? På vissa företag kan anställda använda arbetstidsbanker för att gå tidigare från jobbet eller få extra semesterdagar Foto: Colourbox.

Parterna har kommit överens om arbetstidsförkortning på flera områden där det hitintills har saknats. Där det redan förekommer  plussas ytterligare ungefär en dag på den befintliga timbanken.  

På många företag fungerar förkortningen som en arbetstidsbank eller ett arbetstidskonto, där det sätts in x antal timmar som tjänstemännen sedan kan plocka ut,  till exempel för att gå tidigare från jobbet eller för extra semesterdagar. På vissa håll kan anställda välja fritt mellan tid, reda pengar och extra pensionsavsättningar. 

Kontot för arbetstidsförkortningen är separerad från andra konton som exempelvis flextid. 

Kollega har ringt runt olika klubbar på företag som har arbetstidsförkortning för att kolla hur det fungerar i praktiken. 

Gunnar Palmberg, Unionenordförande på Skanska Stockholmsklubben: 

Vi har 40 timmars arbetstidsförkortning om året. Timmarna tjänas först in under ett intjänandeår, därefter kan man plocka ut ledig tid i dialog med arbetsgivaren, precis som med all annan ledighet.  Har man timmar kvar vid semesterårets slut, vid månadskiftet mars-april,  får man i stället pengar.  De kvarvarande timmarna kan inte omvandlas till extra pension. 

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen Iggesund:

Hos oss på Iggesund har vi 63 timmars arbetstidsförkortning om året och  tillämpar ett lokalt avtal som vi kallar ATK treval.  Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig.  Man kan också välja att splittra potten och ta exempelvis en tredjedel i tid, en tredjedel i pengar och en tredjedel i pension, eller hur man nu vill dela upp det.  

Ann-Christin Andersson, avgående sammankallande för Unionenklubben på Samhall:

På Samhall har vi 58 timmar och 20 minuters arbetstidsförkortning per år på en heltidstjänst. Vi har först ett intjänandeår då vi tjänar in tiden och den går varken att växla mot pengar eller extra pension. Först när man slutar  får man ut eventuell resterande tid i pengar. 

Jag tar ofta ut enstaka timmar, men det går också att ta ledigt hela dagar. Säger man till i förväg brukar det aldrig vara något problem att få ledigt, men många hos oss har mycket att göra och har svårt att plocka ut tid så kontona bara växer och växer. 

Christer Persson, klubbordförande på Akzo Nobel, Malmö:

Vi har 84 timmar per år i arbetstidsförkortning, och får ta ut timmarna när vi vill om möjlighet finns, till exempel för att gå hem tidigare från jobbet. Är det några timmar kvar på kontot vid årets slut så får man ut ett engångsbelopp, kontot nollställs varje nytt år. 

Roger Jansson, klubbordförande Sandvik Coromant, Gimo: 

Vi har för närvarande 32 timmar om året som vi tjänar in i förväg – det blir en dag per jobbat kvartal. Vi kan välja mellan att ta ut timmarna i ledig tid, pengar eller som extra pensionsavsättning. Själv har jag valt tid och jag har aldrig några timmar  kvar när kontot nollställs. Men skulle det bli timmar över får man ut det i pengar. 

Simon Salomonsson, ordförande i Vattenfall sektion12, försäljning och service, Umeå. 

– Lejonparten av oss anställda på Vattenfall har 63 timmar arbetstidsförkortning, men det finns lokala avvikelser. Du får timmar så fort du börjar, men om du till exempel anställs ett halvår in på året så får du bara halva antalet timmar och så vidare. 

–  Timmarna kan inte växlas mot pengar eller pension, men använder man inte upp dem, omvandlas de automatiskt till pension vid årets slut. Är du över 65 år eller under 25 år så får du i stället ut resterande timmar i lön. 

 

 

 

Övriga avtal som har kortare arbetstid: 

Gröna arbetsgivare

I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.

Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.

Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.

Industriarbetsgivarna:  I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.