Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så lyckas ni med fyradagarsvecka

Det går utmärkt att korta arbetstiden – men det gäller att förbereda sig noggrant. Med effektiva möten och smarta arbetssätt har Altitude Meetings minskat både arbetsveckan och stressen.
David Österberg Publicerad 30 maj 2024, kl 06:05
Arbetstidsförkortning utan produktionsbortfall. På bilden personer med flexibel arbetstid på kontor.
Fyradagarsvecka - hur lyckas man med det? Effektiva möten och smarta arbetssätt är några av nycklarna till att klara av kortare arbetstid utan produktivitetsförluster. Foto: Colourbox.
Yasemin Arhan Modéer
Yasemin Arhan Modéer

Yasemin Arhan Modéer grundade sitt mötesföretag för nio år sedan. Redan då fanns tanken på kortare arbetstid. Förra året läste hon om de internationella försök som gjorts med fyradagarsvecka. Ungefär samtidigt träffade hon Anna-Carin Alderin, Sveriges representant för organisationen 4 Day Week Global.

– Då kände jag: ”It’s a sign!” Till en början var mina medarbetare skeptiska, men vi löste det tillsammans – och det är avgörande. Ska man korta arbetstiden måste man göra det genom att kollektivt komma fram till hur man ska göra det. Alla blev snabbt engagerade. Det finns ju en tydlig morot här: om vi kan få det att fungera blir det mer ledig tid för återhämtning.

Forskningsstudie om fyradagarsvecka

Just nu testar Altitude Meetings 32-timmarsvecka varannan vecka. Från augusti ingår de i en forskningsstudie om fyradagarsvecka och då ska arbetstiden förmodligen ner ytterligare.

– Om medarbetarna får mer tid till återhämtning och blir mindre stressade kan jag garantera att de blir gladare och kreativare och kan leverera på en högre nivå. Chefens uppgift är inte att peta i timmar utan att utan att skapa förutsättningar som gör det möjligt att må bra och göra ett bra jobb.

Bra kommunikation är en avgörande faktor för att kortare arbetstid ska fungera. En annan effektiva möten.

– Alltför många chefer kallar slentrianmässigt alla medarbetare till alla möten, som gärna är två timmar långa utan paus. Våra möten är max 45 minuter och vi ställer alltid krav på en tydlig agenda, oavsett om det är ett internt eller externt möte. Och vi har aldrig möten som leder till andra möten.

"Kortare arbetstid gör oss gladare"

De 14 medarbetarna använder också olika tekniker för att arbeta effektivt. Det kan till exempel handla om hur man använder kalendern eller metoder för att behålla fokus.

– Vi kan redan se positiva förändringar: vi är gladare, mindre stressade, effektivare. Jag tror också att man ska vara medveten om att det inte går att backa när man väl har satt det här i rullning.

Varje medarbetare får själv bestämma på vilket sätt arbetstiden kortas. Någon föredrar kanske två halvdagar, en annan att få sova längre på morgonen, en tredje en ledig heldag.

– Men det är viktigt att tiden går till återhämtning. Tanken är inte att småbarnsföräldrar ska hålla barnen hemma från förskolan.

 

Kan fyradagarsvecka passa er?

Cathrine Walfridsson, HR-chef Narva Communications.

– Vi är en kommunikationsbyrå med högt ställda ambitioner när det gäller tillgänglighet för våra kunder. Våra projektledare, rådgivare och kreatörer behöver finnas på plats när våra kunder frågar efter oss. Jag tror därför inte att fyradagarsveckan skulle passa vår verksamhet, inte ännu i alla fall.

Caroline Lind, vd på Sandqvist. 

– Vi har haft fyradagarsvecka i drygt ett år. Trots ett utmanande år med en tuff marknad, har vi arbetat smartare med fullt engagemang och arbetsglädje. Arbetstidsförkortningen fortsätter utan att vara permanent och kommer kontinuerligt att utvärderas. Ökat engagemang och välbefinnande är vår motivation då vi tror på att må bra, prestera bra.

Alexandra Rolland Hogenfält, vd på Scanmarine.

– Under högsäsong skulle det bli en utmaning för oss att gå ner till en fyradagarsvecka utan att det påverkade våra leveranser. Den arbetstid som skulle försvinna vid en eventuell arbetstidsförkortning behöver i så fall ersättas i form av fler arbetstimmar för att kunna säkerhetsställa deadlines och kvalité.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.