Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Kortade arbetstiden – fick lika mycket gjort

Sex timmar i stället för åtta. Under 18 månader kortade personalen på Östersundshem sin arbetstid – och upplevde att de fick lika mycket gjort och mer tid för återhämtning. Men på måndag är allt som vanligt igen.
David Österberg Publicerad
Tobias Nykänen / TT
Under de första åtta-nio månaderna sjönk sjuktalen drastiskt på Östersundhem. Tobias Nykänen / TT

Vintern 2018 inleddes ett försök med arbetstidsförkortning på bostadsbolaget Östersundshem. Alla anställda fick, om de ansåg att det var möjligt, jobba sex timmar per dag i stället för åtta. Projektet avslutas den här veckan och har följts av forskare från Mittuniversitetet. Enligt deras delrapport går det att se flera positiva resultat.

– De största fördelarna var upplevelsen av ökat välbefinnande och bättre sömnkvalitet, säger Ingrid Zakrisson, professor vid institutionen för psykologi och socialt arbete och en av forskarna bakom studien.

Särskilt påtaglig var effekten för kvinnor.

– Vår studie ger ingen förklaring till varför det är så. Men annan forskning har visat att kvinnor ofta tar större ansvar för hemarbete, har högre sjukfrånvaro och upplever att de har mindre flexibilitet i livet.

Av resultaten går inte att utröna om de anställda verkligen fick lika mycket gjort som tidigare, men personalens uppfattning var att de hann med sitt arbete på kortare tid. En förklaring skulle kunna vara att de kortare arbetsdagarna medförde mer tid för återhämtning.

– Många av deltagarna poängterade att de hade möjlighet att återhämta sig och därför orkade jobba när de väl var på jobbet. Behovet att ta långa kaffepauser minskade till exempel, säger Ulrika Danielsson, lektor vid institutionen för psykologi och socialt arbete.

Ett av syftena med arbetstidsförkortningen var att få ner sjuktalen. Under de första åtta-nio månaderna sjönk också sjuktalen drastiskt, men ökade sedan igen. Förklaringen till ökningen är troligtvis den turbulens som funnits kring Östersundshem.

– Det är den mest rimliga förklaringen. Nedgången var stabil och siffrorna väldigt slående. I enkäterna svarade många att arbetstidsförkortningen gjorde att de trots allt orkade med jobbet under den jobbiga perioden, säger Ulrika Danielsson.

Att resultaten från Östersundshem pekar på positiva effekter av en kortare arbetsdag betyder inte att modellen passar alla företag, enligt forskarna.

– Det är väldigt svårt att avgöra vilken arbetstid som är rimlig, det beror helt på vilken verksamhet det handlar om. En förklaring till att försöket på Östersundshem blev lyckat var att personalen och ledningen hade gjort ett grundligt förarbete där de bland annat tittade på vilka uppgifter som kunde effektiviseras, säger Ingrid Zakrison.

Unionens representanter, Gunilla Nilsson och Maria Bergsten, är positiva till försöket. De är övertygade om att personalen fick lika mycket gjort på kortare tid.

– Jag tycker personligen att det har varit mycket lättare att hålla fokus en hel arbetsdag. Jag kan räkna antalet raster jag har behövt ta på ena handen. Men tar en snabb kopp kaffe och så kör man igen. Man orkar jobba när man väl är på jobbet. Och får tid för återhämtning, säger Maria Bergsten.

Försöket avslutas på måndag och då är det åttatimmarsdagar som gäller igen. Men projektet ska utvärderas internt och personalen hoppas på att arbetstidsförkortningen permanentas.

– Jag tror att utvärderingen kommer att visa fördel för sextimmarsdagen. Från personalens sida finns absolut ett önskemål om att fortsätta, men det är ju upp till ledning och styrelse, säger Gunilla Nilsson.

Även forskarna ska analysera materialet djupare.

Läs mer: Vad hände med debatten om förkortad arbetstid?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.