Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Kortade arbetstiden – fick lika mycket gjort

Sex timmar i stället för åtta. Under 18 månader kortade personalen på Östersundshem sin arbetstid – och upplevde att de fick lika mycket gjort och mer tid för återhämtning. Men på måndag är allt som vanligt igen.
David Österberg Publicerad
Tobias Nykänen / TT
Under de första åtta-nio månaderna sjönk sjuktalen drastiskt på Östersundhem. Tobias Nykänen / TT

Vintern 2018 inleddes ett försök med arbetstidsförkortning på bostadsbolaget Östersundshem. Alla anställda fick, om de ansåg att det var möjligt, jobba sex timmar per dag i stället för åtta. Projektet avslutas den här veckan och har följts av forskare från Mittuniversitetet. Enligt deras delrapport går det att se flera positiva resultat.

– De största fördelarna var upplevelsen av ökat välbefinnande och bättre sömnkvalitet, säger Ingrid Zakrisson, professor vid institutionen för psykologi och socialt arbete och en av forskarna bakom studien.

Särskilt påtaglig var effekten för kvinnor.

– Vår studie ger ingen förklaring till varför det är så. Men annan forskning har visat att kvinnor ofta tar större ansvar för hemarbete, har högre sjukfrånvaro och upplever att de har mindre flexibilitet i livet.

Av resultaten går inte att utröna om de anställda verkligen fick lika mycket gjort som tidigare, men personalens uppfattning var att de hann med sitt arbete på kortare tid. En förklaring skulle kunna vara att de kortare arbetsdagarna medförde mer tid för återhämtning.

– Många av deltagarna poängterade att de hade möjlighet att återhämta sig och därför orkade jobba när de väl var på jobbet. Behovet att ta långa kaffepauser minskade till exempel, säger Ulrika Danielsson, lektor vid institutionen för psykologi och socialt arbete.

Ett av syftena med arbetstidsförkortningen var att få ner sjuktalen. Under de första åtta-nio månaderna sjönk också sjuktalen drastiskt, men ökade sedan igen. Förklaringen till ökningen är troligtvis den turbulens som funnits kring Östersundshem.

– Det är den mest rimliga förklaringen. Nedgången var stabil och siffrorna väldigt slående. I enkäterna svarade många att arbetstidsförkortningen gjorde att de trots allt orkade med jobbet under den jobbiga perioden, säger Ulrika Danielsson.

Att resultaten från Östersundshem pekar på positiva effekter av en kortare arbetsdag betyder inte att modellen passar alla företag, enligt forskarna.

– Det är väldigt svårt att avgöra vilken arbetstid som är rimlig, det beror helt på vilken verksamhet det handlar om. En förklaring till att försöket på Östersundshem blev lyckat var att personalen och ledningen hade gjort ett grundligt förarbete där de bland annat tittade på vilka uppgifter som kunde effektiviseras, säger Ingrid Zakrison.

Unionens representanter, Gunilla Nilsson och Maria Bergsten, är positiva till försöket. De är övertygade om att personalen fick lika mycket gjort på kortare tid.

– Jag tycker personligen att det har varit mycket lättare att hålla fokus en hel arbetsdag. Jag kan räkna antalet raster jag har behövt ta på ena handen. Men tar en snabb kopp kaffe och så kör man igen. Man orkar jobba när man väl är på jobbet. Och får tid för återhämtning, säger Maria Bergsten.

Försöket avslutas på måndag och då är det åttatimmarsdagar som gäller igen. Men projektet ska utvärderas internt och personalen hoppas på att arbetstidsförkortningen permanentas.

– Jag tror att utvärderingen kommer att visa fördel för sextimmarsdagen. Från personalens sida finns absolut ett önskemål om att fortsätta, men det är ju upp till ledning och styrelse, säger Gunilla Nilsson.

Även forskarna ska analysera materialet djupare.

Läs mer: Vad hände med debatten om förkortad arbetstid?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland