Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Kortade arbetstiden – fick lika mycket gjort

Sex timmar i stället för åtta. Under 18 månader kortade personalen på Östersundshem sin arbetstid – och upplevde att de fick lika mycket gjort och mer tid för återhämtning. Men på måndag är allt som vanligt igen.
David Österberg Publicerad
Tobias Nykänen / TT
Under de första åtta-nio månaderna sjönk sjuktalen drastiskt på Östersundhem. Tobias Nykänen / TT

Vintern 2018 inleddes ett försök med arbetstidsförkortning på bostadsbolaget Östersundshem. Alla anställda fick, om de ansåg att det var möjligt, jobba sex timmar per dag i stället för åtta. Projektet avslutas den här veckan och har följts av forskare från Mittuniversitetet. Enligt deras delrapport går det att se flera positiva resultat.

– De största fördelarna var upplevelsen av ökat välbefinnande och bättre sömnkvalitet, säger Ingrid Zakrisson, professor vid institutionen för psykologi och socialt arbete och en av forskarna bakom studien.

Särskilt påtaglig var effekten för kvinnor.

– Vår studie ger ingen förklaring till varför det är så. Men annan forskning har visat att kvinnor ofta tar större ansvar för hemarbete, har högre sjukfrånvaro och upplever att de har mindre flexibilitet i livet.

Av resultaten går inte att utröna om de anställda verkligen fick lika mycket gjort som tidigare, men personalens uppfattning var att de hann med sitt arbete på kortare tid. En förklaring skulle kunna vara att de kortare arbetsdagarna medförde mer tid för återhämtning.

– Många av deltagarna poängterade att de hade möjlighet att återhämta sig och därför orkade jobba när de väl var på jobbet. Behovet att ta långa kaffepauser minskade till exempel, säger Ulrika Danielsson, lektor vid institutionen för psykologi och socialt arbete.

Ett av syftena med arbetstidsförkortningen var att få ner sjuktalen. Under de första åtta-nio månaderna sjönk också sjuktalen drastiskt, men ökade sedan igen. Förklaringen till ökningen är troligtvis den turbulens som funnits kring Östersundshem.

– Det är den mest rimliga förklaringen. Nedgången var stabil och siffrorna väldigt slående. I enkäterna svarade många att arbetstidsförkortningen gjorde att de trots allt orkade med jobbet under den jobbiga perioden, säger Ulrika Danielsson.

Att resultaten från Östersundshem pekar på positiva effekter av en kortare arbetsdag betyder inte att modellen passar alla företag, enligt forskarna.

– Det är väldigt svårt att avgöra vilken arbetstid som är rimlig, det beror helt på vilken verksamhet det handlar om. En förklaring till att försöket på Östersundshem blev lyckat var att personalen och ledningen hade gjort ett grundligt förarbete där de bland annat tittade på vilka uppgifter som kunde effektiviseras, säger Ingrid Zakrison.

Unionens representanter, Gunilla Nilsson och Maria Bergsten, är positiva till försöket. De är övertygade om att personalen fick lika mycket gjort på kortare tid.

– Jag tycker personligen att det har varit mycket lättare att hålla fokus en hel arbetsdag. Jag kan räkna antalet raster jag har behövt ta på ena handen. Men tar en snabb kopp kaffe och så kör man igen. Man orkar jobba när man väl är på jobbet. Och får tid för återhämtning, säger Maria Bergsten.

Försöket avslutas på måndag och då är det åttatimmarsdagar som gäller igen. Men projektet ska utvärderas internt och personalen hoppas på att arbetstidsförkortningen permanentas.

– Jag tror att utvärderingen kommer att visa fördel för sextimmarsdagen. Från personalens sida finns absolut ett önskemål om att fortsätta, men det är ju upp till ledning och styrelse, säger Gunilla Nilsson.

Även forskarna ska analysera materialet djupare.

Läs mer: Vad hände med debatten om förkortad arbetstid?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.